Vilken kompetens har en operationssjuksköterska?

I regionens verksamhetsplan för år 2023 framgår det att man strävar efter att erbjuda en tillgänglig hälso- och sjukvård av hög kvalitet. Hur kan den höga kvaliteten säkerställas när en operationssjuksköterska som i vanliga fall jobbar på kirurgoperation tvingas utföra andra operationsavdelningarnas ingrepp utan att ha fått någon som helst utbildning? Det finns många jämförelser man kan göra..

Kan en ortopedläkare göra ett kejsarsnitt, bara för att hen också opererar? Kan en maskinoperatör på en fabrik byta fabrik och utföra ett högkvalitativt arbete på den nya fabriken utan att ens ha fått en rundvisning i lokalerna?

Verksamhetsplanen beskriver även vikten av att ha medarbetare med rätt kompetens. I dagens läge känns det som att regionen anser att kompetensen är min specialistutbildning inom operationssjukvård (med kirurgoperation som arbetsplats) och att det är tillräckligt för att kunna ta sig an vilka operationer som helst. Jag skulle vilja påstå någonting helt annat.

På kirurgoperation arbetar vi inom många olika områden, nämligen övre gastro-, kolorektal-, neuro, bröst- och endokrin-, gyn och traumakirurgi. Jourtid tillkommer ytterligare specialiteter, urologi, öron-, näsa- och halskirurgi, plastik- och käk samt ortopedi. Förändringen i beredskapslinjerna när dessa ytterligare specialiteter blev kirurgoperations ansvar jourtid genomfördes efter en minimal utbildningsinsats som inte ens täckte samtliga områden. Hur är det rimligt?

I nuläget har ortopedoperation personalbrist, vilket man för tillfället väljer att lösa med bemanningslag vardagar och personal som i vanliga fall jobbar på kirurgoperation vardagar vid behov, kvällar, nätter och helger. Allt för patienternas skull.. Men hur patientsäkert är det egentligen? Min roll som operationssjuksköterska innebär ett stort ansvar, kring bland annat hygien och aseptik, medicintekniska produkter, medicinteknisk utrusning, positionering, instrument, perioperativ omvårdnad och operationsmetoder. Många av dessa delar är specialitetsspecifika, framförallt inom den högspecialiserade vården som bedrivs på USÖ. Detta är inte något man kan lära sig på en eftermiddag, eller utan någon utbildning överhuvudtaget, utan det krävs en ordentlig inskolning med handledning av erfaren personal för att kunna känna sig trygg på en annan operationsavdelning än den man har valt att jobba på.

Jag förstår att patienter behöver opereras, men anser inte att patientsäkerheten kan upprätthållas med hjälp av denna lösning. Hur kan man räkna ner ett instrumentgaller när man inte ens vet vad instrumenten heter? Hantera medicinteknisk utrusning på ett säkert sätt som man aldrig tidigare har stött på? Vara medveten om eventuella risker när man inte är bekant med operationsmetoden? Inte ens hittar instrumenten som ska användas till att börja med? Aldrig har fått en genomgång av erfaren personal? Min kompetens som operationssjuksköterska räcker inte till i det läget.

För övrigt finns det även många andra operationsavdelningar på USÖ som har operationssjuksköterskor anställda, så vad är det som gör att framförallt kirurgoperations personal får ansvara för ortopedoperations personalbrist? Det kan ju knappast ha med kompetens att göra..

/Legitimerad Operationssjuksköterska


Kommentarer

Det går inte längre att kommentera på det här inlägget.

Följ avdelning Örebro i sociala medier!