Sommaren känns som bortblåst, löven har gulnat, dimman tätnar över fälten och det doftar förmultning och svamp i skogarna. Men vissa saker håller sig fast länge från sommarens varma, soliga dagar.

Utmattning, sömnsvårigheter och ångest över all övertid, alla extrapass och sålda semesterveckor. Och det begynnande magsåret på grund av bristen på tillräckligt med tid för att äta lunch i lugn takt. Om man ens hann få i sig lunch…

För trots att läget uppfattades som ”bättre än förra sommaren” i vissa delar av landet, så var det ju rent ut sagt bedrövligt. Vi ska inte behöva sälja våra semestrar eller bli överösta med ångestframkallande sms och samtal från en desperat chef som försöker fylla en ekande tom schemarad.  Och som chef borde inte arbetet behöva kretsa kring att pussla ihop en trasig verksamhet genom att jaga bemanning dag ut och dag in. År ut och år in. Decennium efter decennium?

Men på något mystiskt sätt så sätter sig nu våra beslutsfattare och visslar på gamla slagdängor, vänder på några papper och avslutar sommarkapitlet och går vidare ,som om inget hade hänt. I alla fall känns det så. Annars skulle ju inte sommarsituationen upprepas varje år som en gammal repig vinylskiva.

Det är nu arbetet inför nästa sommar borde ta fart! Gå ut med attraktiva annonser om varför man ska välja att arbeta med just er som arbetsgivare. Ha samtal med de mest erfarna i kollegiet om hur vi kan förbättra situationen på deras arbetsplats och nyttja den kunskap och kompetens som de erfarna bär på. Och betala dem därefter så att de inte ser sig om efter ett annat arbete, något som redan hänt på många avdelningar. En avdelning där den mest erfarna har arbetat två år är inte patientsäkert.

Och om ni inte lyckas rekrytera eller behålla tillräckligt många för att kunna erbjuda en dräglig arbetsmiljö och en trygg vård till landets befolkning så har ni faktiskt inte erbjudit rätt villkor. Svårare än så är det inte.

 

Åsa Mörner

Leg barnmorska, leg sjuksköterska

Följ avdelning Örebro i sociala medier!