Behandskade händer håller i enkelt ansiktsskydd

Det fattas så pass många i vården, både nu och i framtiden så det är svårt att greppa hur det ska gå att lösa vad som inte längre är ett problem, utan en veritabel katastrof. I alla fall utifrån de åtgärder som drivs igenom i nuläget. För trots att vi vetat om att det ser ut så här och att alla beräkningar och statistiska prognoser pekat käpprätt åt skogen länge, så har vi bara fått se tafatta försök till att lösa problemen. Den mest populära lösningen tycks vara att ”utbilda fler”. Men om konsekvensen av det blir att antagningskraven sänks och utbildningen släpper igenom fler som faktiskt egentligen inte borde nå examen och som definitivt inte bör hantera komplexa arbetsuppgifter i vården, så framstår det som ett makabert skämt.

Vill du bli vårdad av någon som inte gör skillnad på milliliter och centiliter när läkemedel ska blandas och spädas? Eller någon som har grava läs och skrivsvårigheter och som därför inte kan tyda vad som står i journalen eller ordinationen?

Kommer osökt att tänka på sketchen (från en svunnen tid) med Magnus och Brasse då de två ”kirurgerna” ska utföra en appendektomi:

”Ska du ta bort den där?”

Kan jag väl, det stämmer ju precis med beskrivningen. Litet maskformigt bihang”

” Ja men det ska väl sitta på insidan?

”På insidan? Men hur ska vi då komma åt det?”

 

Vid var tionde vårdtillfälle drabbas en patient av en vårdskada. En människa blir alltså skadad av själva vården. 1200 dör av de skador som vården åsamkat dem och den extra vård som krävs för att vårda de som skadats uppgår till åtta miljarder kronor per år. Och då har jag inte ens nämnt kostnader för eventuella läkemedel, sjukskrivningar och inkomstbortfall.

Eller lidandet.

Vården blir alltmer komplex. Undersökningar, behandlingar och kraven på teknisk och teoretisk kunskap ökar för varje år som går. Samtidigt så blir vi allt färre kollegor i tjänst och klinikerna tappar fler och fler medarbetare med erfarenhet och hög kompetens. Kvar blir de nyutbildade, som inte bara ska driva runt den alltmer komplexa vården. De ska också agera handledare åt studenter.

Något är allvarligt fel, det går inte att få ihop.

Nu har regeringen nyligen gått ut med att en satsning på VFU-platser ska ske för att få bukt med bristen på sådana inom sjuksköterskeutbildningen.

Regeringen avsätter medel för att utöka antalet praktikplatser så att sjuksköterskestudenter får den praktik de behöver för att kunna få sin legitimation och börja jobba i vården”

Regeringen vill att det ska utbildas fler sjuksköterskor för att lösa den katastrofala bristen på den legitimerade professionen.

Låter kanske bra. Om man inte tänker ett steg längre.

För det första så har inte lärosätena kapacitet för att utbilda fler. De som utbildar ÄR nämligen sjuksköterskor med lägst magisterexamen samt sjuksköterskor som doktorerat. Dessa är, precis som sjuksköterskor inom vården, en bristvara, en utrotningshotad art.

För det andra så är det som sagt inte brist på fysiska VFU-platser. Det är brist på rätt kompetens för att kunna handleda studenter i verksamheterna. Något som orsakats av alltför oattraktiva villkor för de mest kompetenta och erfarna kollegorna, vilket gjort att de lämnat arbetsplatsen och kanske vården och yrket helt och hållet. Det är alltså INTE själva platserna det är brist på, utan erfarna, kompetenta handledare.

För det tredje så har politikerna, ytterligare en gång, låtit bli att lyssna. Varför? Jag önskar jag hade ett svar på det, men det enda jag kan gissa på är att man konsekvent vägrar förse kvinnodominerade professioner i vården med tillräckligt attraktiva villkor. Det är inte bristen på antal huvuden i vården som i grunden ska åtgärdas. Det är bristen på attraktiva villkor OCH bristen på oattraktiva arbetsgivare som behöver förändras! För det är först då vi kan få tillräckligt många KOMPETENTA medarbetare anställda inom hälso- och sjukvården.

Om inte våra beslutfattare börjar lyssna och agera, en gång för alla, så går vi mot ett mardrömsliknande scenario i vården. Vi har redan fått provsmaka på det under en tid med massuppsägningar, vårdskador och larmrapporter. Men det är bara själva trailern innan skräckfilmen har premiär. En skräckfilm på blodigt allvar.

Gör om och gör rätt. Se till att erbjuda attraktiva villkor till professionerna i vården. Premiera de trogna och erfarna, underlätta forskning och utveckling och erbjud de nyexaminerade ett strukturerat basår med tid för reflektion och utbyte med äldre kollegor. Lösningen till vårdkrisen är att göra yrkena attraktiva. Inte urvattna kompetensen.

Åsa Mörner, leg sjuksköterska och barnmorska samt universitetslärare

Lämna ett svar

Din e-postadress kommer inte publiceras.

När du skriver en kommentar så godkänner du att dina personuppgifter hanteras enligt vår personuppgiftspolicy.

Följ avdelning Örebro i sociala medier!