Är sjukvården ett sjunkande skepp?
Skriver denna blogg som en vädjan och ett rop från oss i sjukvården. Vi hoppas att det når er på beslutande nivå i Sverige och att ni tar detta på allvar. Tack att ni tar er tid att läsa och begrunda nedanstående.
Tyvärr känns vården som ett sjunkande skepp.
Alltfler säger upp sig, skolar om sig till annat yrke eller bara byter till någon annan form av arbete. Allt för att komma bort från vården. Samtidigt tycks det bli allt färre som väljer att studera vidare till t.ex. sjuksköterska samt röntgensjuksköterska. Frågan som ni i ledande position för vårt land måste ställa er och lösa är: Varför är det så här? Svaret behöver komma från de som arbetar ”på golvet”, dvs. de som är mitt i vårdarbetet, t.ex. röntgensjuksköterskor. Inte högt uppsatta chefer eller direktörer som inte vet hur det är att arbeta med patientnära arbete.
Trots mängder av valkampanjer och löften bakåt om att satsa på vården blir det bara sämre och sämre. Nu är det akut och nu behövs det verkligen en förändring. Viktiga punkter att lösa är hur arbetsmiljön, arbetsbelastningen och arbetstiderna är, samt hur lönesättningen och löneutvecklingen ser ut för sjuksköterskor/röntgensjuksköterskor.
Så länge som situationen ser ut som den gör kan arbetsmiljön och arbetsbelastningen inte lösas. Det är svårt att anställa utbildade personer som inte finns eller som inte vill söka tjänst inom vården. Att arbeta i ett så högt tempo som vi gör och samtidigt kontrollerat utföra alla arbetsuppgifter som kräver medicinskt ansvar för människors liv, det är inte hållbart. Det är inte ovanligt att tio schemarader som står tomma på olika vårdenheter. Utöver den vanliga heltidstjänstgöringen ska även dessa arbetspass täckas upp. Personalen orkar inte längre och allt detta innebär att det dagligen
är för få medarbetare i tjänst i förhållande till arbetet som ska utföras. Fler blir sjukskrivna samtidigt många söker sig bort från vården. Det blir en ond spiral som går nedåt. Intresset för att studera till t.ex. röntgensjuksköterska behöver stiga i vårt samhälle.
Vad tror ni helt ärligt att Sveriges medborgare ser som lockande när det kommer till att söka en utbildning eller ett arbete? Är det intressant att söka sig till ett yrke med en ohållbar arbetsbelastning och en underbetalad lön där löneutvecklingen är under all kritik? Det är tyvärr så den bistra
sanningen är med vården för t.ex. röntgensjuksköterskor idag. Läkarna är absolut en väldigt viktig och betydelsefull del av vården och de utför ett fantastiskt arbete. De har dock vad vi menar en bra lön och löneutveckling, vilket de absolut ska ha med sin bakomliggande utbildning och sitt
medicinska ansvar. Undersköterskorna är också lika betydelsefulla och absolut även de värda sin lön. Det som blir skevt är när gapet i lön mellan sjuksköterskor och läkare är så pass stort som det idag är. Därtill att det finns fall där undersköterskor tjänar samma eller mer än sjuksköterskor. Det är inte ok. En undersköterska ser nog ingen motivation att studera vidare till t.ex. röntgensjuksköterska när lönen är ungefär samma men det medicinska ansvaret blir så mycket större.
Vi sjuksköterskor behöver fler kollegor, behöver en drägligare arbetsmiljö och behöver en avsevärt bättre lön. Detta brev skrevs till er i ledande position i vårat land i hopp om att ni ska göra det ni så länge lovat: ATT SATSA PÅ VÅRDEN. Inte som tidigare utan på ett sätt som gynnar oss som dagligen sliter för att ta hand om alla sjukhuskrävande patienter. Vården är en så viktig del av vårt samhälle, det behöver märkas även i lönekuvertet. Om Regionen åter ska väcka intresse som arbetsplats, och även bibehålla befintlig vårdpersonal, behövs en stor och kontinuerlig satsning på vården. Tack för att ni tog er tid att läsa detta. Ser fram mot respons från er politiker som läst detta samt att ni satsar på vården på riktigt den här gången.
Med Vänliga Hälsningar
Personal på Röntgenkliniken vid Örebro Universitetssjukhus, Lindesbergs lasarett samt Karlskoga lasarett; Region Örebro Län