Är det viktigare att gräva ner rör och bygga bussfiler än att rädda liv???
Under sommaren har jag jobbat kliniskt som jag brukar, ett välkommet avbrott i den fackliga vardagen.
I år till skillnad från tidigare somrar så har jag stött på en helt ny och icke desto mindre utmaning, nämligen det omfattande arbetet med att bygga om för de nya BRT bussarna. Och som inte detta vore nog så gräver man i snart sagt varenda gathörn i hela Örebro innerstad på grund av andra orsaker.
Jag förstår att allt det som görs måste åtgärdas. Men min fråga är, måste alla grävarbeten och avstängningar göras exakt samtidigt?
Nu är det så många arbeten att vi inte kan hålla reda på vilka vägar som är avstängda eller om trafik har släppts på. Det åtminstone jag och många av mina kollegor landat i är att ” det gick att åka här igår så det går nog idag också”.
Vi jagar minuter och ibland sekunder för att kunna rädda personer med livshotande tillstånd vi tränar på olika livshotande tillstånd i jakt att jaga sekunder för att kunna rädda ett människoliv , och detta sätts helt ur spel om vi inte kommer fram på grund att hela innerstan är avstängd för motorfordonstrafik.
Hur tänkte kommunen när man la denna kaosartade planering?
Ska man utsätta sig själv och andra för fara i jakt på att komma fram till den sjuke i tid för att rädda liv när man inte vet vilken väg som är öppen och kan orsaka fördröjning med lidande och död som följd?
Jag kan tycka att kommunens dialog med ambulanssjukvården har stor förbättringspotential.
För framtiden måste en bättre dialog finnas, det finns byggnationer att lära av som till exempel det nya H huset på USÖ där tack vare en tät dialog med entreprenören löste man framkomlighetsproblem på daglig basis i dialog.
Hans Nilsson
Leg. Sjuksköterska
Huvudskyddsombud/Förtroendevald
Styrelseledamot Vårdförbundet avd Örebro
Kommentarer
Det går inte längre att kommentera på det här inlägget.
Jag har tänkt samma tanke, men kommunledningen verkar ha haft och har huvudet under armen. Dessutom är storbussarna det mest galna projekt jag upplevt under alla mina år i Örebro. Det kommer att försämra för så många och förbättra för så få.
Ann Christine Karlsson
Örebro Universitetssjukhus det mest malplacerade genom tiderna.. Hur fan tänkte man? Ett sjukhus ska vara lättillgängligt och smidigt.. förslagsvis längs en motorväg. Byggt så mycket nytt men inte ens då tänka att vi kanske ska förbereda och placera det någon annanstans än Örebros mest otillgängliga punkt?
Sen dessa eviga byggarbeten som aldrig tar slut.. precis som insändaren skriver, planera ett i taget och ha alltid en fri väg för sjukvårdspersonal, polis osv