Ska polisen ta hand om dig när du är akut sjuk?

Under flertalet år så har psykisk ohälsa ökat i landet och under den pågående pandemin så har ökningen spätts på ytterligare. Men vad händer då en person med akut psykisk ohälsa behöver snabb vård? Tyvärr så blir det allt vanligare att dessa personer hämtas av polisen, något som polisen i Örebro har en märkbar känning av. Men är det rimligt att polisresurser används till akuta sjukdomstillstånd? Och ännu viktigare; är det rimligt att en sjuk person blir omhändertagen av polis, en myndighet som är till för att hantera kriminalitet?

Det finns flera regioner i landet som har psykiatriambulanser och frågan har varit aktuell även i Örebro län vid ett flertal tillfällen. Men dessvärre får den inget gehör hos våra beslutsfattare, som anser att det är för kostsamt i förhållande till befolkningsmängden att ha en ”ambulans som är fullt bemannad, dygnet runt”.

Men, har vi inte redan ambulanser som står tillgängliga dygnet runt?
Vi kanske inte måste avsätta en ambulans som ska stå givakt 24/7 för enbart patienter med psykiatriska diagnoser. Vad sägs om att istället tänka bredare när det gäller rekrytering till de olika klinikerna? Varför inte ha psykiatrisjuksköterskor anställda vid ”vanliga” ambulansen? Eller koppla in akutpsykiatrin så att någon har en form av ambulerande tjänstgöring under arbetspassen och därmed kan rycka ut tillsammans med ambulansen när det behövs? Det fungerar väl när det handlar om att ta med en barnmorska i ambulansen vid akuta förlossningar eller anestesisjuksköterska/anestesiolog när deras kompetens behövs.

Varför anses inte akut psykisk sjukdom vara i samma behov av specialistkunskap som somatisk sjukdom?

Som det ser ut idag så ser vi ingen minskning i sikte gällande psykisk ohälsa. Ska vi fortsätta att nyttja polisresurser för att ta hand om sjuka människor, samtidigt som polisen inte hinner med sitt vanliga polisarbete?

Vi måste tänka om. När du eller din vän, pappa eller partner får akuta bröstsmärtor kan du ringa 112 och får en ambulans till undsättning bemannad med specialistkompetens. Vore det inte rimligt att akut psykiskt sjuka personer kunde få samma möjligheter?

Enligt Vikram Patel, professor vid Harvard i USA, så har ”inget annat av mänsklighetens problem ignorerats så mycket som psykisk ohälsa”. I vårt land begick 1588 personer självmord under 2019. Men så många som minst 15 000 försöker att begå självmord årligen och uppskattningsvis så har 150 000 svenskar allvarliga självmordstankar. Hur kommer statistiken för suicid att se ut efter pandemin? Samhällskostnaderna är redan enormt höga. För att inte tala om det mänskliga lidandet, sorgen och förlusten.

Det finns inga geografiska gränser för var den psykiskt sjuka människan bor och en jämlik vård borde innebär att alla ska ha samma rättigheter till akut vård, oavsett var du bor.

2008 tog riksdagen beslut om att anta en nollvision för självmord. Effekten av det beslutet väntar vi fortfarande på.

Åsa Mörner

Leg sjuksköterska, leg barnmorska