Är det bara vårdpersonalens barn som inte får sommarlov..?

Sommar, sommar, sommar… Så ljuvliga ord som man i slutet av maj vanligtvis ser framemot med längtan om vila, återhämtning och tid med familjen utan en massa måsten. Bara vara. En semesterutflykt, glass i solen och förhoppningsvis bad i massor.

Men i slutet av våren 2020 är tankarna lite eller ganska mycket annorlunda. Semestern och sommardagarna som man brukar se framemot och som får oss att orka lite till när övriga året har haft hög arbetsbelastning och tempot varit tufft, kommer kanske inte komma. Nu känns den där längtan mer som ett mörker, en magkänsla som gror oro. Hur ska det bli med våra barns sommarlov? Hur ska vi lyckas att pussla med våra semesterveckor så att våra barn inte blir lidande? I vanliga fall kan vi ju ta hjälp av anhöriga. I min familj hade vi löst sommaren med hjälp av farföräldrarna som barnen skulle hänga med i 2-3 veckor. Denna sommar är vi många som inte kan ta hjälp av den äldre generationen i familjen.

Semester! 4 efterlängtade sammanhängande semesterveckor där barnen får sina sovmorgnar och vi vårat morgon kaffe i lugn och ro. Där ekorrhjulet slutar spinna för ett tag och vi får andas ut som familj.

Men så ändras spelreglerna pga. årets speciella omständigheter. Semesterlagens 4 veckors sammanhängande semester ska nu bli 3 veckors semester och för vissa ska semesterperioden börja innan skolan slutat och förlängas till september. De där 4 veckorna som man så längtat efter att få styra själv och inte vara i arbetsgivarens ”grepp”.

Kommer att tänka på barnkonventionen. Jag som i vanliga fall jobbar inom Barnhälsovården och är Barnsjuksköterska jobbar hela tiden utifrån barnkonventionen. Barns rätt till lek, vila och fritid!  Just den här sommaren är ju speciell och många med mig känner nog också att man velat skydda barnen och låta dem hålla någorlunda social distans för att undvika smitta och smittspridning. Men det lär ju inte vara möjligt om de ska hänga på förskola och fritids stora delar av sommaren. Blir frustrerad över detta, varför ska vårdpersonalens barn vara extra utsatta? Är det inte nog med att deras föräldrar sällan kan delta på avslutningar, uppvisningar och aktiviteter för att vi jobbar obekväma arbetstider, helger och storhelger? Vad händer med de barn som råkar ha två föräldrar som jobbar inom vården? Kommer arbetsgivaren ta hänsyn till familjelivet när vi får våra önskade semesterveckor flyttade? Vad har vi för rättigheter till vårt familjeliv?

Jag som vuxen kan ju ändå välja att gå undan när min hjärna överaktiveras och livet springer på i ett intensivt tempo. Jag kan välja att säga nej till umgänge och det sociala (vilket vi ändå får göra i dessa tider). Men barn är barn och vi vet att när vi lämnar in dem på förskolan så går tempot i 180. Var på en föreläsning där man pratade om ”Akta barns hjärna” dvs. vikten om vila och återhämtning för barnen. Visst det finns tid för vila för de små barnen. Men barnen vi lämnar in på fritids har knappast schemalagd vila i sin fritidsverksamhet. Hörde av en kollega att hennes yngsta blivit orolig och frågade sin förälder ”Kommer inte jag få sommarlov nu?” när hon hörde att föräldern inte skulle få ut sina 4 semesterveckor.

Kommer detta innebära att det bara är vårdpersonalens barn som inte får sin återhämtning tillsammans med sina föräldrar i sommar och sitt sommarlov?!

Anna Glader
Leg. Sjuksköterska, Barnsjuksköterska


Kommentarer

  1. ” I vanliga fall kan vi ju ta hjälp av anhöriga. I min familj hade vi löst sommaren med hjälp av farföräldrarna som barnen skulle hänga med i 2-3 veckor. Denna sommar är vi många som inte kan ta hjälp av den äldre generationen i familjen.”

    Förstår att ni som jobbar inom (akut)vården har haft det extremt tufft under den här epidemin så all cred till er och jag är för löneökning osv. men…

    Men inser du hur extremt privilegierat det är att ta för givet att kunna få hjälp av farföräldrar i 2-3 veckors tid ??? Tappar hakan här….

    Ett slag i magen mot alla familjer som inte har någon hjälp ALLS av far eller morföräldrar. Kanske pga att de redan gått bort, är sjuka osv.

    Men vi löser sommaren, avslutningar, aktiviteter ändå, år ut och år in!

    Detta gör mig faktiskt ledsen och även ganska irriterad att gnälla över detta när det handlar om en enda sommar, när det finns så många familjer som aldrig någonsin har det stödet som du verkar ta för givet….

    1. Tack för din respons.
      Förstår att vi är priviligierade att kunna ha denna tillgång till stöd från mina svärföräldrar under sommaren. Har dock aldrig tagit det för givet. Är själv uppväxt med endast en förälder så vet hur det kan se ut för andra.
      Ska dock poängtera att våra anhöriga bor ca 30 mil bort så det är under sommaren vi har haft denna möjligheten. Vi och dom har sett det som ”win win” . De får umgås med sina barnbarn och mina barn får möjlighet att umgås med sina farföräldrar vilket är en otroligt lycka för både dom och oss då vi under övriga året inte har möjlighet att ses särskilt ofta. Så vi gör som så många andra övriga året och pusslar för att få ihop det för barnens bästa.
      Ledsen att inlägget provocerade då syftet var något ett annat.
      /Anna

Det går inte längre att kommentera på det här inlägget.

Följ avdelning Örebro i sociala medier!