Min egen erfarenhet och det jag får höra av andra medarbetare i vården är att det läggs på fler och fler arbetsuppgifter på oss. Det kan vara kvalitetsregister som ska fyllas i, funktionsbrevlådor som ska öppnas och läsas, nya rutiner, nya 
arbetsuppgifter som någon annan gjort tidigare eller som inte gjorts alls innan, listan kan göras lång. När vi informeras om nya arbetsuppgifter som ska göras kan det låta som något litet som tar lite av vår tid, men ska det göras ofta, kanske flera gånger om dagen så kommer även en liten enkel arbetsuppgift ta mycket tid i slutändan.
Det som sällan eller aldrig händer är att man som medarbetare får besked om att vi kommer att få ökade resurser för att klara av den nya arbetsuppgiften. Eller att man får besked om att ta bort arbetsuppgifter som vi har gjort tidigare, för att få tid till denna nya arbetsuppgift.
Hur tänker man som arbetsgivare då? Ska vi jobba fortare, effektivare eller hade vi utrymme tidsmässigt innan?
Jobba fortare är sällan bra. Det skapar mest stress och risken att vi gör fel ökar. Jobba effektivare tror jag inte heller på. Efter alla år med effektiviseringar i vården så borde det inte finnas mycket kvar att effektivisera. Att vi skulle ha haft för lite att göra innan känns också som ett hån, det står dagligen i pressen om vårdköer och platsbrist på landets vårdinrättningar p.g.a. personalbrist.
Arbetsmiljöverket ger ut föreskrifter kopplade Arbetsmiljölagen s.k. afsar. I AFS 2015:4 Organisatorisk och social arbetsmiljö står det klart och tydligt att: Arbetsgivare ska se till att arbetsuppgifter och befogenheter inte ger upphov till ohälsosam arbetsbelastning. Det innebär att resurserna ska anpassas till kraven i arbetet.
Tänk om vi alla började ifrågasätta, när vi får vetskap om att vi ska få nya arbetsuppgifter, fler patienter o.s.v. Vilka arbetsuppgifter ska vi ta bort eller kommer vi att få utökad bemanning nu när vi ska göra detta också? Vad skulle hända då? Kanske arbetsgivaren får tänka till? Kanske t.o.m. gör något åt balansen mellan krav och resurser.
Jag tror inte på tomten, men jag tror på kloka medarbetare och goda arbetsgivare. Receptet på den Goda arbetsplatsen är goda dialoger i samverkan, på APT och medarbetarsamtal, kryddat med systematiskt arbetsmiljöarbete.
Juliga hälsningar från Nadya Lehto
Leg. Sjuksköterska
Huvud- och Regionaltskyddsombud
Vårdförbundet avdelning Örebro