Vårdförbundet är våra medlemmar

Skrivet av Gästbloggare

26 januari 2017

Örebrobloggen

Vårdförbundet är våra medlemmar. Utan våra medlemmar fanns inte Vårdförbundet.
Därför tycker vi att det är oerhört viktigt att försöka behålla de medlemmar vi har. I hela landet har Vårdförbundet cirka 114 000 medlemmar och här i avdelning Örebro cirka 4 600.

Varje gång en medlem beställer en utträdesblankett går det ett automatiskt e-postmeddelande till oss. Sedan jag blev vice ordförande i avdelning Örebro har jag och vår ordförande Ann-Sofie Gustavsson gjort upp att jag kontaktar alla medlemmar som begär en sådan utträdesblankett och ställer frågan om varför medlemmen överväger att gå ur och om det finns något vi som förbund kan göra för att utvecklas, förbättras och då kanske behålla hen som medlem.

Hittills under 2017 har det kommit in 16 stycken sådana begärande om blankett för utträde.

Många av svaren (de flesta) handlar om att det är en medlem som blivit pensionär och därför inte ser vitsen med att vara kvar som medlem i Vårdförbundet. Någon anser att det är för dyrt att vara medlem hos oss. Ytterligare någon ska fortsätta studera vidare inom ett helt annat yrke och vill därför avsluta sitt medlemskap.

Ett av svaren jag fått är dock lite extra intressant och jag skulle därför vilja dela med mig av det jag fått till mig. Jag har fått tillåtelse av medlemmen att göra det.

”Anledningen till att jag vill gå ur Vårdförbundet är att jag upplever att det fokuseras alldeles för lite på biomedicinska analytiker (och i synnerhet oss med klinisk fysiologisk inriktning), det pratas mycket om utveckling, löner osv för sjuksköterskor, men jag tycker att BMA hamnar i skymundan… Jag har hittills satsat extremt mycket på min egen yrkesutveckling, lönen har hängt med ok (men inte alls att jämföra med om jag hade gjort samma resa inom i princip vilken annan bransch som helst)… ”

Jag delar helt den före detta medlemmens synpunkter. Jag förstår synpunkterna och samtidigt känns det givet att det fokuseras till större del på sjuksköterskor då den medlemsgruppen utgör ungefär 85 % av Vårdförbundets medlemsbas. Men för den sakens skull ska inte våra andra professioner hamna i skymundan. Där måste vi ta till oss och förbättra oss. Vi behöver analysera hur ofta vi skriver bloggar, länkar texter och gör inlägg i sociala medier kring våra olika professioner. Är det inom rimlighetens ramar? Hur ofta nämns till exempel en biomedicinsk analytiker jämfört med en röntgensjuksköterska eller en barnmorska? Hur mycket större plats tar sjuksköterskorna i jämförelsen?

Av Vårdförbundet avdelning Örebros 4600 medlemmar är cirka 340 stycken biomedicinska analytiker. Sjuksköterskorna är strax över 3800 i antalet.

Därtill kan jag bara, tyvärr, bekräfta den före detta medlemmens sista mening. Vid en jämförelse ligger Vårdförbundets samtliga yrkesgrupper cirka 10 000 kronor längre jämfört med motsvarande yrkesgrupper som har samma antal högskolepoäng, ansvarsområden och arbetsbörda. Våra yrkesgrupper är undervärderade. Jag och den före detta medlemmen skickar några e-post fram och åter. Vi är, på det stora hela, ganska överens i sak.

När vi kommer in på det där med utveckling, karriär och specialistutbildning beskriver jag att Vårdförbundet just nu arbetar aktivt med en specialistutbildning för biomedicinska analytiker får jag svaret:

”Problemet med specialistutbildningssatsningen är att fokus hamnar mot BMA med lab-inriktning. Som BMA-fysare ser jag ingen som helst anledning att läsa tex avancerad mikrobiologi eller dylikt (det kommer inte att ha någon funktion alls i min yrkesroll), det vi snarare behöver läsa är fördjupad bild- och funktion (dvs. mer åt röntgensjuksköterskehållet) och där tycker jag återigen det är trist att ingen satsning sker åt vårt håll. Ska man införa specialist-BMA-tjänster så måste det, precis som för sjuksköterskorna, finnas fler inriktningar…”

Också här har den före detta medlemmen en del poänger som Vårdförbundet behöver fundera kring då vi jobbar aktivt för en specialistutbildning men där ”utbildningens huvudområde är biomedicinsk laboratorievetenskap”. Trots att jag inte lyckas behålla den före detta medlemmen som medlem i Vårdförbundet ser jag ändå positivt på vår e-postväxling. Den visar på en person som tar stort ansvar för sin egen situation, sin egen yrkesroll och sin egen yrkesutveckling.

Fler personer som driver på utvecklingen inom sina yrken behövs i Vårdförbundet. Speciellt för att deras yrken inte ska hamna i skymundan. Jag frågar därför om den före detta medlemmen istället för att gå ur, vill engagera sig mer, eller känner någon som skulle vilja det?

”Nej, jag vet tyvärr ingen BMA med fys-inriktning som har möjlighet att engagera sig. Personligen skulle jag gärna göra det, men tiden räcker nätt och jämt till som det är idag.”

Jag tänker att det svaret är ganska synonymt med dagens sjukvård. Det finns så oerhört många kompetenta personer ute i vården som har så många bra idéer. Men deras tid räcker nätt och jämt till. Hur ska yrkesutvecklingen hinnas med när det knappt finns tid att gå på rast?

Är du biomedicinsk analytiker? Vill du engagera dig mer? Kontakta oss på info.orebro@vardforbundet.se

Specialistutbildning för biomedicinska analytiker (Vårdförbundet) https://www.vardforbundet.se/siteassets/engagemang-och-paverkan/sa-gor-vi-yrkena-battre/specialistutbildning-for-biomedicinska-analytiker.pdf

 

Marcus Folkö Müntzing

Leg sjuksköterska

Vice ordf. avd Örebro

Följ avdelning Örebro i sociala medier!