Grodor

Dementa, förvirrade, oroliga patienter som frågar om och frågar om. Kollegor som tjatar, slöar, stressar och är allmänt irriterande. Hur kommunicerar vi med varandra? Hur bemöter du dina kollegor, hur informerar du patienten om den nya behandlingen?

Har du blivit illa bemött av någon i vården? En läkare eller sjuksköterska som gett dig ett kort och, som du upplevde det, snorkigt svar?  Har du upplevt att en kollega snäst åt dig och förpestat resten av din dag?

Handen på hjärtat: Har DU bemött en patient på ett sätt som inte blev värdigt? Eller har du, mitt i allt kaos under A-turen på lördagen, faktiskt sårat en av dina arbetskollegor pga något du sa, eller pga ett tonfall?

Inom vården krävs ofta snabba handlingar. Om vi inte arbetar metodiskt och noggrant kan vi orsaka en vårdskada.  Men det handlar inte bara om hur vi arbetar tekniskt. Vi måste också tänka på hur vi formulerar oss. Ett tonfall eller en felformulering kan orsaka stor skada.

Det betyder så mycket, hur vi säger, hur vi formulerar oss. I en alltmer hektisk sjukvård, där personalen springer för att hinna med det växande patienttrycket, är det lätt att man ”slinter med tungan”.

Det hoppar ut en groda.

Ingen av oss är felfri. Alla kan vi uttrycka oss fel, säga något förhastat eller låta stressade och tjuriga.  

Den där måndagmorgonen efter att sovit i snitt 2,5 timmar, en stor, blossande röd finne mitt på näsan nästan flinar åt dig när du tar en titt i spegeln, PMS som får dig att vilja starta tredje världskriget, grinig gubbe och bråkiga barn och på jobbet känner man sig utmattad innan arbetspasset ens har börjat. Det riktigt kliar i kroppen av längtan att få fräsa till, skälla ut någon eller svara nedlåtande.

Men det är inte ok att göra det. Köp en boxarpåse och ta ut dina aggressioner och frustrationer där. Spring ett maratonlopp i skogen, sjung vansinnigt högt i bilen till arg hårdrock. Men ta inte ut det på dina kollegor eller dina patienter.

Behåll grodorna inom dig tills du kan avreagera dig på något vis som inte sårar någon annan. Eller varför inte använda aggressionen till något konstruktivt?

Åsa Holm, styrelseledamot avdelning Örebro