Skit i att rapportera!
Kaxig och politiskt inkorrekt titel. Jag vet.
Ändå är det en tanke som slagit rot i min lilla hjärna efter gårdagens temadag om patientsäkerhet.
Budskapet från Dr Richard Cook var bustydligt. Det finns tusen och åter tusen avvikelserapporter i dokumentbanker runt om i landet. Tvinga ansvariga att ta hand om dem, att ARBETA med dem innan vi fyller på med nya. Hans idé var att vi luras att tro att ansvariga faktiskt arbetar aktivt med säkerhetsfrågor när de i själva verket bara samlar på sig rapporter och kommer med ganska dåliga kortsiktiga lösningar. Vi måste tvinga ansvariga att arbeta med säkerhetsfrågor på ett annat sätt. Jag kan bara hålla med.
Varför ska vi fortsätta skriva avvikelser och slösa tid på alla dessa rapporter, när vi oftast inte ens får en återkoppling på vilka åtgärder som kommer att vidtas?
Hur ofta har vi inte skrivit en avvikelse som sägs vara ”fel”, ”irelevant”, ”onödig” eller ”ingen riktig avvikelse”?
Hur ofta har dessa rapporter faktiskt resulterat i en vettig långsiktig åtgärd? Då pratar vi inte om att resultatet blir ett nytt PM eller riktlinje, utan en verklig förändring som gör att säkerheten höjs för lång tid framåt?
Ja hörni, att slopa avvikelserapporteringen är en kontroversiell idé – och vi är inte där än i Vårdförbundet. Det finns ju trots allt några viktiga faktorer som spelar in, som vi inte kan bortse ifrån. Vi har lagar och regler som säger att vi är skyldiga att rapportera fel, brister och risker i vården. Det finns också en tanke med att rapportera avvikelser för att hålla vår egen rygg fri om (eller när) den där risken faktiskt blir verklighet. Eller hur?
Vi lever i en värld där omgivningen gärna vill ha en syndabock. En människa av kött och blod som ska hållas ansvarig när ”the shit hits the fan”, så att säga. Därför kan vi inte annat än uppmana våra medlemmar att fortsätta skriva avvikelser, för att vi ska vara säkra.
Frågan som återstår är då HUR ska vi få ansvariga att åtgärda de problem som finns? HUR ska vi minska vårdskadorna? VI DÖDAR 3000 patienter varje år. VI SKADAR 100’000 patienter varje år. Det kostar i runda slängar 6 MILJARDER varje år.
Kan hända kan vi ta de pengarna till att utveckla vården och säkerheten och undvika framtida säkerhetsproblem istället.
En grundförutsättning för patientsäkerhet är att det finns tillräckligt med personal med tillräcklig kompetens för att utföra grunduppgifterna och att de anställda ges bra förutsättningar för sitt arbete. Satsta på det istället!
Intressant tanke dock. OM vi nu skulle SKITA i att rapportera – vad skulle konsekvensen bli..?
Tack å hej! /Pernilla
