Vad ska vi sluta göra?

 Sparbetingens vindar blåser över landstingets flaggskepp USÖ. De blåser så det viner ända hem till norra länsdelen där jag för närvarande är föräldraledig.

Åtstramningen beror på en rad faktorer, bland annat synder från förr då organisationen underlåtit att avsätta pengar till pensionerna, de ny dyra byggnationerna och kliniker som tagit för vana att överskrida budget.

Klinikerna har eget ekonomiskt ansvar och det är nu upp till klinikledningarna att lösa budgetproblemen. Nu är frågan hur hyveln ska dras denna gång, på längden eller på tvären?

Med risk för att sticka ut hakan.. var man är sig själv närmast. Som profession inom vården med egen etisk kod borde det dock inte vara så. Alla professioner är inte representerade i klinikledningarna. Jag kan inte låta bli att undra, när man nu försöker hålla budget med hyveln i högsta hugg, vad går först? Den egna professionens önskelista eller att med alla professioners inflytande se det från patientens fokus?

När ekonomins strama tyglar börja märkas i de redan så hårt pressade verksamheterna är det viktigt att vi vågar ställa den så viktiga frågan. När vakanserna inte tillsätts, när ledigheter inte beviljas när tiden inte räcker till för att upprätthålla en god och säker vård så måste vi få veta: Vad ska vi sluta göra? Och ställ frågan till dem de berör, nämligen de som håller i hyveln.

Sahra Strandberg
Styrelseledamot avd örebro