Nu är det verkligen dags för en sammanfattning av arbetsplatsturnén i Stockholm.
Det tog sin tid att få ordning på alla intryck, känslor och erfarenheter. Efter att ha följt ett fullspäckat schema under tio dagar, med inbokade möten på ett 30-tal arbetsplatser, samt besökt en massa arbetsplatser oannonserat och medverkat vid central lunchbjudning på två sjukhus, har jag varit lite tagen. Men vad kul det var det! Och vad coolt att vi fick ihop alla trådar! Ett samarbete i både planering och utförande, av rekryteringsgruppen i Stockholm, förtroendevalda på centrarna, avdelningsstyrelsen, rekryteringscoacher, administratörer. Och med mig som spindeln i nätet.
Blev det bra då? Ett rungande JA!
Det jag framförallt slogs av var hur välkomna och efterlängtade besöken visade sig vara! Otroligt många gav uttryck för samma sak: ”Vad kul att ni äntligen har kommit på besök så här hos oss! Ni MÅSTE synas mer på arbetsplats. Det här är alldeles rätt”.
Lika kul var det att upptäcka vilket stort intresse det fanns kring att få höra om värdet att vara medlem i Vårdförbundet. Kommentarer såsom: ”Absolut, berätta! Låt oss få höra”.
Laddade med korgar fyllda med frukt, kakor, choklad, profilprodukter och informationsbroschyrer stod vi redo för varje nytt besök. Jag kunde inte låta bli att vara både lite nervös och förväntansfull. Hur skulle diskussionen landa just här? Skulle gruppen tycka att det vi pratade om lät rimligt och bra?
Glädjande nog visade det sig bli riktigt bra diskussioner på alla ställen. Vi fick icke medlemmar att allvarligt fundera på att ta steget och gå med. Några få tog steget direkt. Vi fick många underbara kommentarer såsom: ”Det låter vettigt det ni säger. Jag ska bara landa i beslutet hemma, och går nog sen in på internet och blir medlem”.
Hurra, det är klart man blir lycklig av sådana kommentarer! Men lika glad var jag när vi snabbt insåg att vårt besök hade en annan funktion. Att behålla många av de vi redan har! Jag tror jag befann mig i lite av ett chocktillstånd när vi insåg faktum. Faktum att SÅ MÅNGA av våra medlemmar är så nära att lämna Vårdförbundet. Ibland så nära att den enda anledningen till att man är kvar, var att man inte orkat ta steget och begära utträde… Men till vår stora lättnad så fick vi många kommentarer i stil med;
” Jag har varit medlem länge. Men först nu när vi pratat, förstår jag varför det är viktigt!
”Det var ju tur att ni kom idag. Jag funderade sist förra veckan på att gå ur. Men nu tror jag att jag stannar”.
”Jag ger er en chans till, i alla fall till nästa lönerevision”…
Att efterfråga, lyssna på och bemöta kritik!
En av de viktigaste förutsättningarna för att det blev så bra som det blev, var en helt annan komponent. Att se sanningen i vitögat. Att på allvar fråga arbetsgrupperna om synpunkter på Vårdförbundet.
” Vad tycker ni egentligen om Vårdförbundet?
Kanske var det greppet det allra mest spännande och värdefulla på turnén. För att gå in i en arbetsgrupp där man känner att flera är både besvikna, skeptiska och missnöjda på Vårdförbundet och bara mässa om alla goda skäl för medlemskap kändes inte rimligt. Har de hört en kollega klaga över att man inte fick hjälpen man behövde från Vårdförbundet, eller hört ett snack på arbetsplatsen att Vårdförbundet är mesar som inte kan påverka något, då blir vi inte trovärdiga och våra argument faller platt.
Vi fick det hett om öronen och det var lite tufft att bemöta en hel del missnöje varenda dag i 10 dagar. Det svider. Det kan göra en förtvivlad. Men oj, vad viktigt! Upp med det på bordet. Då har vi något att diskutera kring. Vi vill ju veta vad folk tycker. Hur ska vi annars bli bättre? Och efter en stunds lyssnande, diskussioner, redogörelser av olika förbättringsprocesser i Vårdförbundet och bekräftande av att deras synpunkter är SÅ värdefulla, så hände något påtagligt i rummet.
Positivare vibbar. Nyfikenhet. Bra diskussioner om hur man kan använda sig av medlemskapet fullt ut. Att man kan ringa sitt förbund inte bara när det är kris, utan t.ex. för lönecoachning. Någon från gruppen berättade om en bra upplevelse man haft i kontakten med Vårdförbundet. Ju längre besöket pågick tycktes fler och fler omvärdera sin bild av Vårdförbundet och sin syn på värdet av att vi har fackförbund i samhället.
Fascinerande och oerhört glädjande var också det gryende hopp som ibland började spira i arbetsgruppen, efter att vi berättat olika exempel från verkligheten som visar på hur medlemmar på en arbetsplats lyckats påverka lokalt. Man började planera för att kanske ha ett medlemsmöte snart, det var ju otroligt länge sedan! Och vem skulle kunna bli förtroendevald på arbetsplatsen?
Turnén fick många syften. Man kan se den som en värvningsturné eller en behållningsturné. Men lika mycket en värvningsturné av förtroendevalda, där t.o.m. en icke medlem ville bli både medlem och förtroendevald. Men också en turné för att sprida kunskap om hur man kan använda sig av medlemskapet. Eller att ge hopp och inspiration till medlemmarna att försöka påverka sin arbetsplats.
Vi måste självklart jobba vidare på alla förbättringsprocesser i Vårdförbundet. Vi måste ge det vi lovar i Goda skäl. Lära oss av kritiken vi får. Men vi måste också ut och möta våra medlemmar mer på arbetsplats. Ofta, ofta, ofta. Vi är verkligen efterlängtade och besöken gör skillnad!
Så enkelt egentligen!
/Stina rekryteringscoach, avdelning Stockholm