Blogginlägg

Sedan många år är ambulanssjukvården i Region Jönköpings län en länsklinik. Dock har det inte varit en självklarhet med likvärdigt schema för klinikens medarbetare och bland annat har det skiljt hur mycket helgtjänstgöring det är beroende på var i länet man arbetat. Det har varit varannan helg schemalagt i ett område och glesare helgtjänstgöring i andra.

För ett år sedan lade arbetsgivaren fram ett förslag om att teckna ett lokalt kollektivavtal om årsarbetstid. Arbetsgivaren ville att vi skulle arbeta lite mindre under större delen av året för att under semesterperioden jobba 24 timmar mer på fyra veckor. När alla andra är som mest lediga i övriga samhället, barn har sommarlov, respektive semester kanske osv. så ville alltså arbetsgivaren att vi skulle jobba som mest. Som kompensation för detta skulle det bli möjligt för hela kliniken att få arbeta två av fem helger istället för varannan.

Vårdförbundet tackade nej till att teckna avtal bland annat med motivering att det inte är aktuellt med årsarbetstidsavtal utan någon ytterligare kompensation och att belastningen på ambulanssjukvården inte skiljer sig över året utan är i stort sett konstant, och därmed är årsarbetstidsavtal inte att föredra. Dessutom hade det ju i delar av kliniken redan varit möjligt med två av fem helger utan att flytta tid till sommaren. Framförallt är det dessutom två olika frågor om helgtjänstgöring och att lösa semesterperiodens bemanning vilka inte borde blandas ihop.

Följande sommar flyttades tid inom beräkningsperioden till sommarveckorna. Även om vi fick arbeta mer på sommaren uteblev minskning av helgtjänstgöringen.

Nästan precis ett år efter att förslaget kommit från arbetsgivaren om årsarbetstid första gången var det dags igen. Samma avtal lades fram på samverkansmötet från arbetsgivaren om årsarbetstid. Dvs att jobba 24 timmar mer under sommaren och lite mindre under resterande år. Återigen skulle kompensationen bestå av två av fem helger för hela kliniken. Detta var inte förhandlingsbart i nuläget, det var det framlagda avtalet som var aktuellt eller inget alls. Två av fem helger var fortfarande redan en verklighet utan årsarbetstid i delar av kliniken.

Vårdförbundet kallade till medlemsmöten där medlemmarnas åsikter efterfrågades. En stark längtan fanns såklart efter lika helgtjänstgöring för alla, men inte till vilket pris som helst.

Efter detta valde Vårdförbundet att även denna gång tacka nej till årsarbetstid i stort sett på grund av samma anledningar som första gången.

I svaret till arbetsgivaren skrev vi bland annat att vi ser att lösningen på den befintliga problematiken att bemanna ambulansverksamheten under semesterperioden inte är ett årsarbetstidsavtal i nuläget. Det finns behov av att se till att det finns rätt kompetens, attraktiva och hälsosamma arbetstider – utan jour, möjlighet till karriär och lönekarriär och sommaren behöver ses som en del av hela året och inte en isolerad fråga som uppkommer varje år. Bemanningen behöver helt enkelt lösas långsiktigt för hela året.  

Dessutom fanns det inga villkor i det framlagda avtalet från arbetsgivaren där två av fem helger garanterades helt och fullt.

Vårdförbundet tackade återigen nej till årsarbetstidsavtal.

Ett par veckor senare kom beskedet från arbetsgivaren att de inför två av fem helger för hela kliniken! Utan lokalt kollektivavtal om årsarbetstid.

Vi ser det som att Vårdförbundets påverkansarbete gjort skillnad och vi är nu mycket glada att hela kliniken kommer få lika helgtjänstgöring oberoende av var i kliniken man arbetar.

Vårdförbundets förtroendevalda i ambulanskliniken är en grupp förtroendevalda spridda över klinikens olika geografiska delar och vi har tät kontakt för att tillsammans hjälpas åt med påverkansarbete och samverkan med arbetsgivaren. Långsiktigt påverkansarbete lönar sig.

Att få samma helgtjänstgöring över hela kliniken ser vi som en delseger i vår strävan efter att få hälsosamma arbetstider i linje med utvecklingen i andra delar av landets ambulanssjukvård.

Vårdförbundets förtroendevalda fortsätter nu arbeta för att göra vår arbetsplats till Sveriges bästa J

Hälsningar

Linnéa Nilsson, Mattias Linder, Jim Stein, Linda Skobe, Thomas Karlsson, Anette Hilltorp och Niklas Åkermo (Förtroendevalda ambulanskliniken)

Till politiker och tjänstemän i Regionen

Skickat 2020-12-11

Vårdförbundets medlemmars livsviktiga insatser under coronapandemin måste belönas

Vårdförbundet utvärderar i dagarna hur väl arbetsgivare i kommuner och regioner följt intentionen med HÖK 19. Under slutet av december ska förbundsstyrelsen besluta om avtalet ska sägas upp eller inte.

Vi kan redan nu konstatera att det ser väldigt olika ut i landet. Visst finns det ljusglimtar, men det finns också arbetsgivare som valt att inte följa avtalet. Trots ovilja hos vissa arbetsgivare att ta ansvar för sin del av avtalet, har Vårdförbundets samtliga medlemmar fullt ut under året tagit sitt ansvar och varit avgörande för att både covidvården och vården i övrigt fungerat.

Redan tidigt i våras stod det klart att det skulle krävas gigantiska omställningar för att möta följderna av den ökande smittspridningen. Nya covidavdelningar öppnades med personal som aldrig tidigare arbetat vare sig tillsammans eller med den nya sjukdomen. Arbetstider maxades och tiden för vila och återhämtning blev minimal. Oron var dessutom stor över bristande rutiner och vilken skyddsutrustning som var säker. Många bland våra medlemmar blev också smittade och vissa som fortfarande inte är återställda kommer kanske aldrig att bli det.

Barnmorskor, biomedicinska analytiker, röntgensjuksköterskor och sjuksköterskor har trots enorma utmaningar på mycket kort tid ställt om och ställt upp så att landets invånare kunnat få vård och behandling av en sjukdom som ingen tidigare mött. När vården så tydligt skiftar fokus innebär det också att den övriga vården drabbas, eftersom resurser tas även från delar som inte kan ställas in eller skjutas upp. Vårdförbundets medlemmar har arbetat miljontals timmar övertid och fått semestrar och ledigheter indragna. De ledigheter som sköts till hösten och vintern riskerar även de att bli inställda, när vi befinner oss mitt i en kraftig andra våg lagom till jul.

Våra medlemmar behöver mer än bara applåder och delade fruktkorgar. De behöver få bevis på att deras slit och uppoffringar inte bara tas för givet, utan att arbetsgivare på riktigt visar konkret uppskattning och omsorg om sina värdefulla medarbetare. Vårt gemensamma löneavtal möjliggör detta, genom en individuell och differentierad lönesättning utifrån medarbetarens bidrag och prestation under året för att nå verksamhetens mål. Vårdförbundet vill därför se att Region Jönköpings län tillför ytterligare medel utöver regionens ”relativlöneförändringen/arbetsvärdering utifrån lönekartläggningen” till löneöversynen 2021 till samtliga barnmorskor, biomedicinska analytiker, röntgensjuksköterskor och sjuksköterskor samt en tydlig satsning på de särskilt yrkesskickliga.

Med vänlig hälsning

Iréne Sjövall Sanned

Ordförande

Vårdförbundet avd. Jönköping

Biomedicinsk analytike

Hej!

Låt mig presentera Malin och Amanda som är två av mina fantastiska kollegor på infektionskliniken. Jag skriver fantastiska – för det är precis vad de är! Vi har en väldigt bra arbetsplats med högt till tak och en prestigelöshet i vår arbetsgrupp! Detta är en stor styrka i den utmaning vi nu befinner oss i. Malin och Amanda har varit färdiga sjuksköterskor i 3 år. Under dessa 3 år hos oss på infektionskliniken har de erhållit en handlingsberedskap och en ovärderlig kunskap hur man vårdar och hanterar olika smittsamma sjukdomar och patienter. Denna erfarenhet och kunskap blir extra viktig och tydlig under pågående Coronautbrott, för det krävs kunskap och erfarenhet att kunna arbeta säkert med detta! Kunskap och erfarenhet som gör att arbetet blir säkert både för sig själv, sina medarbetare men också för patienterna!  Tyvärr är det nu så att Malin och Amanda är två av flera sjuksköterskor som efter årets lönerevision hamnar oförsvarbart nära den nya ingångslönen för nyfärdiga sjuksköterskor. Jag som kollega och facklig företrädare på arbetsplatsen reagerar på detta och känner att jag måste agera!

Avtalet mellan vårdförbundet och SKR syftar till att öka lönespridningen samt få till en löneutveckling, genom att en prioritering av särskilt yrkesskickliga ska ske och att erfarenhet ska löna sig. Vi har en individuell och differentierad lönesättning vars syfte är att just avspegla din personliga prestation där kunskap och erfarenhet ska synliggöras. Cheferna på respektive avdelning försöker med de hundralappar de har fått i sin ”plånbok” (löneutfall) att få till en lönespridning och se till att särskilt yrkesskickliga syns i detta, att erfarenhet och kunskap syns i lönekuvertet.

Men nu skapas ett stort problem i årets lönerevision. Cheferna får först sätta sina individuella och differentierade löner på sina medarbetare utöver detta får alla ett procentuellt påslag på grundlönen med hjälp av strukturmedel. Allt gott så här långt men vad händer då jo då höjer Regionen ingångslönerna från 25 200 kronor till 27 600 kronor det vill säga med 2 400 kronor från och med den 1:a april! Inget fel att ingångslönerna höjs eller att höja lönerna generellt vilket absolut behövs! MEN… 

ALLT detta har gjorts i helt fel ordning vilket resulterat i att regionen nu förstört stora delar av den lönespridning som cheferna försökt få till, och därmed också förstört den individuella lönesättningen! Detta har nu resulterat i att sjuksköterskor som varit färdiga 1–5 år hamnar på samma lön eller strax under eller strax över den lön som de nyfärdiga sjuksköterskorna nu får! När vårdförbundet har lyft denna fråga med Regionen, om att ingångslönen höjs först efter löneöversynen, så får de som svar att detta får rättas till i nästa års lönerevision!?

Hur ska jag som kollega och förtroendevald på arbetsplatsen kunna motivera detta för dessa sjuksköterskor?? De är frustrerade, ledsna och besvikna!! Jag kan inte på något sätt förklara att en sjuksköterska som varit färdig i 4 år och som nu inför sommaren och nyanställning får lära upp den nyfärdiga sjuksköterskor som har lika mycket i lön eller till och med mer?! Regionen behöver motivera sitt agerande till samtliga sjuksköterskor och då framförallt de sjuksköterskor som varit färdiga i 2–5 år och som nu inför sommaren och nyanställning får lära upp den nyfärdiga sjuksköterskan som har lika mycket i lön eller till och med mer?!?!

Regionen behöver agera i detta nu!!! Och inte i nästa års lönerevision, jag anser att Regionen har helt omöjliggjort en individuell lönesättning!

VARFÖR inventerade Regionen inte lönerna på respektive arbetsplats innan och då i samråd med cheferna? Detta för att bibehålla den lönespridning som cheferna har försökt att uppnå under de senaste två lönerevisionerna (2019–2020). VARFÖR tar Regionen inte ansvar för sina medarbetare?? Och vart är den individuella lönesättningen när Regionen utövar en lönesättning på detta sätt?? Kunskap och erfarenhet SKA belönas och synas i varje enskild individs löneutveckling! Vi vill INTE BARA ha hjärtan på sociala medier och en klapp på axeln… vi vill ha en värdig och RIMLIG lön för det arbete vi utför!

Att förminska värdefulla medarbetares kompetens på detta sätt och förlöjliga dem genom att ge en lägre lön än den som jag ska lära upp är väletablerade härskartekniker. Att Regionen sedan påstår att detta är en individuell lönesättning, blir bara pinsamt och ännu mer förlöjligande! Denna ekvation är alldeles för svår att förstå för alla och Regionen har ett ansvar mot sina anställda sjuksköterskor att ge en förklaring till sin uträkning!!

Regionen har fortfarande chans att rätta till detta och jag hoppas de tar chansen att göra det!

Hälsningar från en frustrerad, irriterad och undrande men stolt distriktsköterska och medarbetare på infektionskliniken.

Hanna Ekberg Distriktsköterska

Förtroendevald infektionskliniken