-We will always have Falun!

Även om jag inte har barn i skolan längre, så kan jag inte motstå att dela in arbetsåret i terminer, hösten innebär alltid en nystart och början på juni ett avslut. Detta fick mig att fundera på vad är det jag har gjort och varit med om under året som har varit viktigast eller som har gjort störst intryck. Somligt var uppenbart, men det som fortfarande får mig att småle och känna glädje var litet överraskande.

Tre saker har på olika vis haft stor utrymme i min kalender.

1. Etikmaterialet för biomedicinska analytiker Det tog oss nästan två år från ax till limpa att få fram ett material för distribution. I arbetsgruppen behövde vi kläcka idén, planera för den, samla in material, för att inte tala om vad vi skulle ha med i broschyren och sedan skriva det. När vi väl hade en text skickades den ut på remiss till utvalda personer och tillbaka fick vi både ris och ros som vi hanterade och inkluderade för att texten skulle bli så bra som möjligt. Parallellt med detta arbete körde vi pilottester på den etiska reflektionsmodellen på fem platser runt om i landet för att få återkoppling av biomedicinska analytiker och för att se om modellen fungerade. I oktober var materialet redo för distribution och då hade det tagit ytterligare sex månader av finslipning, design och layout av kortleken och broschyren.Sedan dess har jag fått mycket positiv återkoppling. På en arbetsplats i Västernorrland till exempel, har man satt etik på agendan på arbetsplatsmötena. Man diskuterar ett av de etiska dilemmana varje gång (i mån av tid) och dokumenterar diskussionerna så att de som inte är med på mötet ändå kan ta del av diskussionen. Jag har fått förmånen att presentera materialet och hur det kan användas för lärarkollegiet på Karolinska Institutet, de ska bedöma studenternas etiska förhållningssätt och tänker att materialet kan bidra till studenternas lärande. Jag har kontaktats av flera danska lärosäten som vill ta del av vårt material.

2. Specialistutbildning och akademisk specialisttjänstgöring för biomedicinska analytiker. Detta arbete är på sikt, inte i en avlägsen framtid, men några år framåt. Jag har tillsammans med kollegor pratat om varför specialistutbildning/AST behövs med biomedicinska analytiker, med chefer, med politiker av olika slag, med utbildare, med mina vänner, familj, inom Sverige, utom Sverige. Ja, med vem som än kommit i min väg. Att automatisering skulle minska behovet av biomedicinska analytiker tror jag inte alls på, utan tvärtom kommer det att ställa krav på fördjupad specialistkunskap. Många har självklart specialistkunskap efter lång yrkeserfarenhet och ett livslångt lärande, men utveckling och forskning torde ställa andra krav. Med möjlighet till specialistutbildning får vi till karriärvägar och löneutveckling som i sin tur gör yrket attraktivt och därmed kan vi komma tillrätta med den brist som ställer till både det ena och det andra på många arbetsplatser.

3. Personcentrerad vård och jämlik hälsa – Vårdförbundets idé om vården. Även detta var ett arbete som tog lång tid. Vi på Vårdstrategiska avdelningen behövde lära oss scenarioteknik, en metod som fick åtminstone mig stundtals att misströsta. Att vrida och vända på många aspekter av hälso- och sjukvård, påverkande trender, politik och samtidigt försöka se var biomedicinska analytikerna kom in. Idag är jag stolt över att ha fått vara med om detta arbete som jag lärt mig personligen så mycket av, men också insikten av att biomedicinska analytiker är nyckelspelare i personcentrerad vård, som del i teamet runt personen, men kanske än mer som diagnostisk partner mot andra yrken och professioner i vården. Kanske inget nytt, men det är dags att sätta namn på det vi bidrar med i vården och stå för bidraget och kommunicera det, mot andra men kanske allra mest mot oss själva.

Men det som får mig då att le. Som sagt, det var något annat än dessa uppenbara frågor under året som gör mig glad och får mig att le vid blotta tanken. Och det är alla möten med biomedicinska analytiker jag har haft under året. Det har varit möten av alla slag, i grupper och enskilt, med tydliga teman eller mer spontant. Ibland har det varit allvarliga samtal, ibland ett hejdlöst skrattande. Ett tillfälle då det blev mycket hejdlöst skrattande men också bra diskussioner var en sen onsdagkväll i december i Falun då en grupp biomedicinska analytiker verkligen bjöd på sig själva.

Det är dessa möten som sätter guldkant på mitt arbete. Jag är privilegierad. Och jag ser fram mot ett nytt arbetsår efter sommaren då jag hoppas på att få möta än fler av mina yrkeskollegor.

Med önskan om en skön sommar,

Anne

FullSizeRender

Lämna en kommentar

*