Biomedicinska analytikerbloggen

  • Om Vårdförbundet
  • Om bloggen
  • Vårdförbundetbloggen
Biomedicinska analytikerbloggen

Biomedicinska analytikerbloggen

Gästblogg: “Så snälla SKL, sluta få mig att ångra att jag valde att ägna mitt arbetsliv åt att hjälpa människor”

18 april, 2019 by Anne Lindgren 5 Comments

Tina Dahlman

Klockan är 17, det är fredag. Jag och min kollega småpratar lite om vad vi ska göra i helgen. De tre personerna som jobbar kvällspasset har fullt upp med att ta hand om hela länets prover innan klockan blir 19. Jag går en extra vända för att se till att allt ser bra ut på mitt instrument. Där ska allt blod som tappats från givare under dagen smitt-testas innan man kan frisläppa blodet, och inför helgen vill man kunna ha så stort förråd som möjligt.

Jag inser ganska snabbt att något inte stämmer. Den röda lampan som indikerar att något är fel lyser ilsket tvärs över automationsbanan. Innan jag kommer fram har jag gått igenom ett antal scenarion i huvudet, och kalkylerat på tiden det kan ta att lösa dem. Bussen hem om 15 minuter kan jag snabbt utesluta.

Vi som jobbar på lab är inte bara vana vid att fatta snabba självständiga beslut, vi är också utbildade för att kunna lösa problem som uppstår med tekniken.

Att ta fram verktygslådan kl. 17 en fredagskväll är liksom inget konstigt. Våra servicetekniker har mestadels avtal att komma inom 24h. Det innebär att vi som är i tjänst måste ha ett stort mått kunskap om de vanligaste problemen som kan uppstå. Kunskap som vi inte har skaffat oss genom att läsa en VUB eller extra högskolekurser. Utan genom kontinuerlig fortbildning av företagen som vi arbetar med.

Jag har två alternativ; antingen löser jag problemet som uppstått med ett frammatningshjul, eller också måste jag stänga ner akutinstrumentet bredvid för att flytta över alla reagens och därefter analysera 15 kontroller som ska säkerställa att jag kan lita på de resultat som jag får ut. Kontrollerna i sig tar kanske 30-40 minuter att få svar på. Under tiden står akuten utan hjärtmarkörer så det gäller att handla snabbt.

Jag lyckas efter lite plock och skruvande att lösa problemet och har istället för att jobba över ett par timmar+ , nu klarat mig på dryga timmen.

På vägen hem grunnar jag lite på hur viktiga vi biomedicinska analytiker är för vården, och hur lite folk egentligen vet om vårt yrke och vad vi åstadkommer. För min situation idag speglar bara min lilla del av tillvaron.

Vi har tusentals människor runt om i Sverige som alltid är redo att göra en utvidgad resistens om vi tycker att något i anamnesen verkar oroande, som ifrågasätter resultat som vi tvivlar på, som kan läsa av en urinodling kl. 10 en lördag när en läkare ringer trots att vi inte har avläsning på det helgtid, som kan få ett blodrör att räcka till mängder av analyser när sjuksköterskorna får för lite blod från patienterna, som går ut på sjukhuset när det är svårstuckna barn, som hjälper till när någon ringer och behöver veta vart en udda analys ska skickas, som sätter patienterna och vårdpersonalen i främsta rummet genom att alltid försöka göra det bästa för alla parter.

Jag och en kompis läste tillsammans in samma grundläggande behörighet. Mängder av matte, kemi, fysik och biologi. Hon valde därefter 3 år maskinteknik, jag valde 3 år på biomedicinska analytikerprogrammet. Idag tjänar hon 35.800, jag tjänar 26.800… efter 6 år inom yrket och som helt självständig. Min kollega som började 1977 går i pension med 35000 om några månader, hon ligger ändå högre än andra för att hon haft handledaransvar och kvalitetsansvar. En utveckling som borde få vem som helst som funderar på vilken utbildning man ska välja att ta ett varv till i högskolekatalogen.

Så snälla SKL, sluta få mig att ångra att jag valde att ägna mitt arbetsliv åt att hjälpa människor. Det handlar inte om att vara tacksam över att ha ett spännande arbete med massor av ansvar kontra sitta på ett kontor och göra ritningar. Det handlar om att det ska synas i lönekuvertet att man gör något som inte sjukvården klarar sig utan!

Tina Dahlman
Biomedicinsk analytiker

Filed Under: Etik, Okategoriserade, Professionen, Villkor Tagged With: #minyrkesdag

Gästblogg: Utan biomedicinska analytiker stannar vården!

17 april, 2019 by Anne Lindgren 1 Comment

Agneta Colliander

Sant eller en överdrift?  En omöjlig arbetssituation där det på många laboratorier redan i dag finns tillfällen när man inte har kunnat analysera proverna enligt efterfrågad tid eller helt enkelt inte kunnat utföra de alls för att det saknas biomedicinska analytiker. Orsaken till detta är naturligtvis flera. Men jag är övertygad om att ett yrke utan karriärmöjligheter ger färre sökande till grundutbildningen. Med färre sökande blir det naturligtvis  inte tillräckligt många som examineras och därmed är bristen ett faktum. Det är dessutom större andel som hoppar av utbildningen än inom exempelvis sjuksköterskeutbildningen. Som biomedicinsk analytiker  är jag orolig för mitt yrkes identitet och status samt legitimationens betydelse.

Nu har det varit fokus på både läkarbristen och sjuksköterskebristen i många år och stora insatser har gjorts för att komma tillrätta med den. I dag ser det bättre ut när det gäller läkartillgången men det finns inte sjuksköterskor i tillräcklig omfattning, vilket visar sig i stängda vårdavdelningar och försämrad vård. Nu är vi snart där även när det gäller biomedicinska analytiker.

Aktuell statistik visar att det redan i dag är en brist på biomedicinska analytiker. Åtgärderna för att klara den bristen verkar i stor utsträckning vara att anställa andra yrkeskategorier.  Vilken påverkan det får ur patient och kvalitetssäkerhetsperspektiv tror jag inte alla riktigt är medvetna om. Frågan om vilka arbetsuppgifter som kan utföras av andra yrkeskategorier måste diskuteras på ett brett plan inte bara på den egna arbetsplatsen. Biomedicinska analytiker har en legitimation och utbildning inom klinisk laboratoriemedicin och fysiologi för att ha den kompetens som behövs för att tillgodose verksamhetens behov av säkra analyssvar.

Vid senaste löneavtalet HÖK 16 mellan SKL och Vårdförbundet finns en skrivning angående partsgemensamt arbete om karriärutveckling där en del av arbetet särskilt skulle fokusera på förutsättningarna för specialisering vad gäller biomedicinska analytiker. Vad har hänt under dessa år? Har parterna, SKL och Vårdförbundet centralt och lokalt lagt ansvaret för denna specialistfråga hos enskilda arbetsgivare? Jag tar exempel från min egen verksamhet i Örebro. År 2012 får jag ett uppdrag av dåvarande sjukhusledning att kontakta Örebro universitet för inrättande av specialutbildning för biomedicinska analytiker. En masterutbildning inrättas och de första studenterna däribland några av våra egna medarbetare kan påbörja sin utbildning något år efter. Dessa personer får även möjlighet att i likhet med sjuksköterskor studera med utbildningsbidrag. Vi har en tydlig plan för att klara den kommande generationsväxlingen.

Vårdförbundet lokalt tecknar några år senare ett kollektivavtal angående akademisk specialisttjänstgöring för sjuksköterskor AST. Den omfattar inte biomedicinska analytiker så sedan två år tillbaka ges inga utbildningsbidrag till denna grupp. I dag satsas allt på den pågående sjuksköterskebristen och det är positivt att sjuksköterskorna får en betald vidareutbildning men hur kan Vårdförbundet helt missa en av sina medlemsgrupper. Region Örebro län har avsatt medel så att 60 sjuksköterskor per år kan få studera med lön men ingen biomedicinsk analytiker. Bristen är känd, utbildning finns i Örebro, verksamheten har visat på behoven, vikarier finns för att ersätta de som studerar, ändå ges inga utbildningsbidrag för specialisering av biomedicinska analytiker.

För att vara en attraktiv arbetsgivare och kunna konkurrera om de få biomedicinska analytiker som  utbildas så måste man satsa. Ge utbildningsbidrag, inrätta specialisttjänster samt tydliga kompetensutvecklingsplaner för alla medarbetare.

IBL tog initiativ till ett möte för verksamhetscheferna inom laboratoriemedicin i anslutning till Diagnostikforum 2018. En arbetsgrupp har bildats för att fortsätta att diskutera behov och formen för specialisering. Positivt men fortfarande finns det ingen samsyn i hur man ska kunna erbjuda biomedicinska analytiker en tydlig kompetensutveckling och vem som ska betala. Exemplet från Örebro visar att det inte går att hantera denna fråga lokalt utan det måste till formellt reglerade specialistutbildningar som också visar på de ekonomiska förutsättningarna.

Varje Biomedicinsk analytiker måste också själv vara med och engagera sig i sitt yrkes utveckling och gemensamt visa på att de behövs för vårdens framtid. Just Du är viktig! Du har som medlem i IBL möjlighet att gå på kurser till lägre kostnad, söka stipendier samt få tidningen Laboratoriet. Det är dock inte det viktigaste -för att kunna vara tillräckligt starka och arbeta för vår  kompetensutveckling, specialistutbildning och därmed också en löneutveckling behöver vi gemensamt arbeta för vår profession. Det kan du vara med och göra i din yrkesförening. Just nu pågår en värvningskampanj för att öka antalet medlemmar. Läs mer om den på IBL:s hemsida. Jag går nu själv i pension men kommer att fortsätta vara medlem och stötta min yrkeskår och verka för vår profession även i framtiden.

Agneta Colliander
Biomedicinsk analytiker
ordförande Institutet för biomedicinsk laboratorievetenskap (IBL)

Filed Under: Etik, Professionen, Utbildning Tagged With: #minyrkesdag

Gästblogg: En biomedicinsk analytikers tankar om ytterligheter

15 april, 2019 by Anne Lindgren Leave a Comment

Michel Silvestri

Jag är född i tvillingarnas stjärntecken. Som “tvilling” karaktäriseras man enligt uppgift av intelligens (!) men också av kluvenhet, att vara något av en dubbelnatur, kanske med två motsatta ytterligheter?
Nu är det ju så att – som biomedicinsk analytiker och vetenskapligt skolad – tror jag definitivt inte på astrologi. Men å andra sidan…

Apropå ytterligheter, kommer ni ihåg volymreglaget på gamla tiders radioapparater och kassettbandspelare? (här tappar jag alla läsare under 30?)
Jag menar inte vridreglaget, utan det som kunde dras fram och tillbaka, från den ena ytterligheten till den andra. För mig blir det allt tydligare att många problem och utmaningar i livet kan liknas vid, och eventuellt regleras enligt samma princip. Det svåra är att i varje tidpunkt göra rätt avvägning, att inte skjuta reglaget för långt i någon riktning.

Ta till exempel detta med att vara en vårdprofession (som biomedicinsk analytiker). Det innebär å ena sidan en isolering från andra yrkeskategorier och professioner (d.v.s. ena ytterligheten) men å andra sidan måste man bibehålla en samhörighet med samhället och vissa grupper. Samhörigheten är nog starkare med de grupper som man dagligen samarbetar med och är beroende av på laboratoriet, men kanske också med de grupper man delar facklig organisation med (som i Vårdförbundet). En viktig sammanhållande faktor är naturligtvis patienten.
Alla professioner har ett behov av att isolera sig i den mån att man tydliggör det unika med det egna yrket, men samtidigt behöver man ta del av styrka, solidaritet och reflektion från andra grupper. Det är en ständig avvägning man måste göra, för att inte suddas ut som profession, men samtidigt kunna samverka i vårdteamet eller i det sammanhang man verkar.

Om vi tittar på vårt yrkes framtid så kan två ytterligheter vara å ena sidan den tekniska utvecklingen med alltmer automation, robotisering och digitalisering, och å andra sidan en mer humanistisk aspekt med vår allt viktigare funktion som expert och pedagogisk konsult gentemot andra målgrupper. Men helst bör vi klara konststycket att kombinera båda sakerna?

Under våren byter jag jobb, från fantastiska Laboratoriemedicinskt centrum Gotland till eHälsomyndigheten. I mitt nya jobb kan jag se ett komplicerat energifält mellan å ena sidan största möjliga tillgänglighet av hälso- och sjukvårdsdata för att skapa nytta för både samhälle och individ, och å andra sidan det grundläggande behovet av skyddad sekretess, integritet och datasäkerhet. Med andra ord två ytterligheter på en skala där vi rör oss fram och tillbaka utifrån teknisk utveckling, lagstiftning, etik och opinion. Men även här hoppas vi nog alla på konststycket att kunna kombinera båda sakerna.

När jag skriver detta så är vi mitt i en avtalsrörelse som berör de flesta biomedicinska analytiker i landet. Utifrån de beslut som fattats av Vårdförbundets kongress så har jag och övriga i förbundsstyrelsen fastställt de yrkanden som lämnats till motparten, SKL/Sobona.
Trots att vi förmodligen vill samma sak – trygga kompetensförsörjningen och därigenom även en bra hälso- och sjukvård på sikt – så tycks vi än så länge befinna oss ganska långt ifrån varandra på radioreglaget. Emellanåt hör jag kollegor prata om att det är dags för konflikt, men vi är nog alla eniga om att det i första hand är genom konstruktiv dialog, förhandling och samverkan som vi når gemensam framgång.

Vårdförbundets yrkanden rör bl a särskild satsning på särskilt yrkesskickliga, men också en utvecklad lokal löneprocess generellt. Vid komplicerade frågeställningar så är det viktigt att kunna ha två tankar i huvudet samtidigt. Det rör t ex frågan om Ingångslön respektive Löneutveckling/Livslön. Det ena ska inte utesluta det andra. Kravet på en rimlig löneutveckling och en försvarbar livslön utgör inte ett ifrågasättande av det självklara i att nyutbildade biomedicinska analytiker också ska ha en rimlig ingångslön i yrket efter 3 års högskoleutbildning. Dvs i detta fallet bör det inte ses som motsatta ytterligheter.

Den 15 april uppmärksammar vi Biomedical Laboratory Science Day, dvs vår Biomedicinsk analytiker-dag. Eller?
Den engelska, ursprungliga, benämningen anger inget yrke, ingen profession. Den anger att 15 april är dagen då vi uppmärksammar och firar den Biomedicinska laboratorievetenskapen. Vi vill gärna översätta detta till ”vår” dag, dvs de biomedicinska analytikernas dag. Det är kanske lite märkligt med tanke på att vi, till skillnad från sjuksköterskor, barnmorskor och läkare, har en yrkesorganisation som inte heller den tydligt anger professionen – Institutet för Biomedicinsk Laboratorievetenskap, IBL. Eller är det just därför?

Upplever du att denna text är lite förvirrande och väcker frågor? Det gläder mig i så fall. Ofta är det både viktigare och mer intressant att diskutera och reflektera över de svåra frågorna än de enkla svaren. Vi lever i en tid av snabb teknisk utveckling och allt snabbare och alltmer komplicerat informationsflöde. I en komplex värld med komplexa utmaningar finns sällan snabba enkla svar och lösningar. Om någon hävdar motsatsen så är det sannolikt lögn, korkat och kanske till och med farligt.

Avslutningsvis önskar jag alla biomedicinska analytiker – men också alla övriga som känner sig berörda – en riktigt fin högtidsdag, den 15 april!

Michel Silvestri
Leg. biomedicinsk analytiker, med dr
Enhetschef, LaboratorieMedicinskt Centrum Gotland
Förbundsstyrelseledamot, Vårdförbundet

Filed Under: Okategoriserade, Professionen Tagged With: #minyrkesdag

Gästblogg: Därför blev Anna biomedicinsk analytiker

14 april, 2019 by Anne Lindgren Leave a Comment

Anna Kronmar

Hur hamnade jag inom detta yrke? Biomedicinsk analytiker är absolut inte någon  yrkeskategori jag hade hört talas om förrän min syster påbörjade utbildningen. Vi diskuterade kurserna hon läste, vilka var mycket intressanta. Kurserna handlade om kroppens uppbyggnad, funktioner och försvar. Det jag tyckte var mest intressant var just att få djupdyka in i kroppen. Att få läsa om cellernas funktioner (hur smarta de är) och proteinerna som finns och hur allt samarbetar.

Att få jobba inom vården nära sjukdomar, undersökningar och operationer utan att vara mitt i vårdandet är mycket intressant. Oavsett vilket laboratorier jobbet utförs på handlar det om diagnostik eller utredning. Prover når laboratoriet, som biomedicinsk analytiker är det ditt jobb att leverera ett eller flera svar. Svaret är ofta grunden till en diagnos eller behandling. Utan provsvar uteblir diagnos och eventuell behandling.

Här visas en tydlig skillnad mellan yrkesrollerna sjuksköterska vs biomedicinsk analytiker. Som sjuksköterska vårdar du patienten. Det kan vara såromläggning , övervakning eller ge medicin. Som biomedicinsk analytiker analyseras ett prov, med hjälp av innehållet eftersöks celler, proteiner eller antigen. Innehållet som eftersöks ger ett resultatet. Utifrån resultatet ges diagnos. Tillsammans utgör vi en viktig kedja.

Idag jobbar jag på Blodcentralen i Karlskrona som leg. biomedicinsk analytiker. Vilket är den absolut bästa arbetsplatsen med de bästa arbetskamraterna. Jobbet på blodcentralen är väldigt omväxlande. Här träffas friska, trevliga givare. Vi har ett laboratorie där vi blodgrupperar, utför BAS-tester, utreder patienter som fått blod och bildat antikroppar (snacka om detektivarbete). Förutom att umgås med trevliga blodgivare och labba så lämnar vi också ut blod till avdelningarna. Många tror att de flesta som får blodtransfusioner är  patienter som opereras eller är med i olyckor. Men de som framförallt får mycket blod är medicinpatienter. Dessa patienter följer vi, ska ni veta, med spänning och hoppas allt ska gå bra

Att få utföra detta spännande jobb är hur kul som helst. Samtidigt som vi vet hur viktiga vi är.

Anna Kronmar
Region Blekinge

Filed Under: Okategoriserade, Professionen Tagged With: #minyrkesdag

Gästblogg: Vi måste börja tala om yrkesskicklighet

14 april, 2019 by Anne Lindgren Leave a Comment

Åsa Gyberg-Karlsson

Kommer du ihåg när du var ny på jobbet? Kommer du ihåg när du tittade på dina äldre kollegor och tänkte att du aldrig skulle klara av allt de klarade av? Skulle du någonsin kunna lösa problem med samma självklarhet? Du undrade hur lång tid det skulle ta innan du skulle få samma yrkesskicklighet.

För det är genom att praktisera vårt yrke under lång tid vi förvärvar något som inte går att studera sig till: tyst kunskap. En kunskap som är så svår att sätta ord på att vi alltid inte själva är medvetna om den. Men när det bara flyter. När dina och kollegans ögon möts och ni, utan att säga ett ord till varandra, vet  precis vad som behöver göras. Då handlar det inte om tur, utan om yrkesskicklighet.

Det handlar om år inom yrket som har gett oss en kunskap att hantera även det oväntade. År som har gett oss vana händer och snabba ögon. Vi märker det kanske inte själva. Men våra yngre kollegor märker det. De känner sig trygga när de är med oss. De kommer till oss med sina frågor. Och vi delar med oss av vår yrkesskicklighet.

Vården behöver sådana som oss; medarbetare som har jobbat länge inom yrket och fått erfarenhet. I en verksamhet där varje dag är unik. Där vi inte vet vad som händer nästa timme (eller ens minut) krävs personer som ”varit med”.  För vilka varje ny situation känns välbekant. Som ”vet”.  Som har yrkesskicklighet.

Det handlar inte om att nya medarbetare inte är värdefulla. Det är de. De har nya kunskaper och nya ögon. De tvingar oss att tänka utanför ”så har vi alltid gjort”. Men en nyanställd medarbetare har inte fått möjlighet att utöva yrkeskunnandets praktik. Än. Hen måste vilja stanna kvar i yrket för att lära. För att en dag vara den äldre kollegan med yrkesskicklighet.

I en organisation, där vi allt för ofta räknar nyckeltal och siffror, hur mäts något som är tyst? Något vi ibland kallar magkänsla eller uttrycker som ”jag bara vet”. Vi kan börja med att sätta ord på vår kunskap och hur den bidrar till en bättre vård. Synliggöra att erfarenhet behövs exempelvis för att vägleda att rätt analyser blir beställda, för personkännedom som underlättar samarbete mellan professioner för patientens bästa, för att våra yngre kollegor ska kunna utvecklas. Vi måste börja tala om yrkesskicklighet.

Åsa Gyberg Karlsson

Biomedicinsk analytiker

 

 

Filed Under: Okategoriserade, Professionen Tagged With: #minyrkesdag

Gästblogg: Vi ska säga “Här är jag, detta är min spetskompetens”

12 april, 2019 by Anne Lindgren Leave a Comment

Jennifer Arnqvist

Internationella biomedicinska analytikerdagen, vår och ljusare tider. Inom kort kommer jag att påbörja mitt femte år som yrkesverksam. Fyra år i yrket, bytt inriktning en gång och hittat det jobb som jag älskar. Men kommer det att räcka?

Jag vet att jag har hittat mitt drömyrke inom denna profession. Jag får analysera och ha en djupare förståelse i sjukdomar som påverkar ett system i kroppen, nämligen hematologiska maligniteter. Jag försöker greppa cellers utmognad i benmärgen. Var det kan slå fel och bli en akut leukemi, kronisk leukemi, MDS eller lymfom, beroende på vilken cell i vilket mognadsstadium som går bananas. Detta ställer så klart väldigt stort krav på mig och min kompetens. Jag har snart jobbat inom klinisk hematopatologi i två år och förstår mig på de mesta maligniteter och hur de uttrycker sig. Men jag anser mig långt ifrån färdig, och inom detta tror jag att man aldrig riktigt blir färdigutbildad.

Både denna kunskap inom sjukdomar i ett system och den avancerade process som utförs på laboratoriet tycker jag är otrolig. Jag kan bli överraskad, förvånad och grymt stolt över min kompetens. Jag är stolt över min säkerhet. Jag är stolt att jag tänker till innan jag agerar. Jag är stolt över den påverkan mitt kunnande och mitt arbete har för en patient. Jag måste ju vara så mycket värd, eller hur?

Nej.
Inte enligt lokala arbetsgivare, SKL eller politiker. Knappt av ens fackliga organisationer. Ibland knappt ens av kollegor på samma sjukhus (men inom andra professioner).
Jag har fått höra dels kommentarer att “ja, du menar att du läser till läkare?” till “hur svårt kan det vara, det är ju bara att lämna ut 0-negativt blod?!” i mitt yrke.

Denna okunskap om min plats i vårdkedjan, den ignorans som vissa kan uttrycka, är skrämmande. Hur ska vi kunna jobba tillsammans, vara ett team om mina teammates inte respekterar min kompetens? Vi måste lära av varandra och lyfta fram varandras kompetens! Vi måste se varje professions del i helheten.

Framförallt måste VI, biomedicinska analytiker, värdera oss själva. Vi måste faktiskt sätta ner foten och säga “Här är jag, detta är min spetskompetens och för det är jag mycket värd!” För vi vet att utan biomedicinska analytiker stannar vården. Våga att inte ta skit och värdera dig för det du faktiskt är värd. Detta är något jag anar kommer ske mer och mer i framtiden, i och med generationsväxling och många yngre förmågor på laboratorier runt om i landet. Dessa yngre kommer inte stanna om de inte blir uppskattade. Jag är inte förvånad över Vårdförbundets undersökning där 45% säger att de kan tänka sig att lämna vården och jobba med annat p.g.a. dålig lön och arbetsmiljö.

Så, visdomsord att ta med sig denna internationella dag; Ta ingen skit. Jag tycker att DU är grym, din kompetens är fantastisk. Du och ditt jobb är värt så otroligt mycket.

Jennifer Arnqvist
Leg. Biomedicinsk analytiker
Styrelseledamot IBL

Filed Under: Okategoriserade, Professionen Tagged With: #minyrkesdag

Gästinlägg: Monsterveckan i mitt liv – Biomedical Laboratory Science Day

13 april, 2018 by Gästbloggare Leave a Comment

Biomedical Laboratory Science Day – ”Monsterveckan” i mitt liv, och Skönheten i betraktarens öga

För 18 år sedan upplevde jag en av de mest hektiska veckorna i mitt liv. Det hade med vår internationella dag att göra – men också lite annat…

För att förstå bakgrunden så måste vi gå tillbaka till mina ungdomsår då jag fascinerades av mästerfotografen Lennart Nilssons bilder av celler och mikrober. Denna fascination bidrog faktiskt till att jag halkade in på utbildningen till biomedicinsk analytiker, naturligtvis med mikrobiologisk inriktning som fanns på den tiden.

Min examen följdes av vidareutbildning i molekylärbiologi, undervisning på Laborantskolan och så småningom virusforskning och licentiatexamen. Strax efter millennieskiftet fick jag idén att uppmärksamma det årets tema för Biomedical Laboratory Science  Day, The Key to the Diagnosis of Communicable Diseases, genom en vernissage med Lennart Nilssons fantastiska bilder av mördarceller, virus och bakterier – naturligtvis i storformat! Evenemanget skulle hållas på Kulturhuset i centrala Stockholm och inramas av expertföreläsningar om ”galna ko-sjukan”, ebolavirus med mera.

Med stöd av duktiga, engagerade och välvilliga kollegor så förverkligades evenemanget. Det är ett av mina stoltaste ögonblick när jag fick inviga fotoutställningen tillsammans med min idol Lennart Nilsson och dåvarande rektor för Karolinska Institutet, professor Hans Wigzell. De kostsamma jättefotografierna med vackra motiv av virusinfekterade celler, malaria-sprängda erytrocyter och bakterier fångade av ”leukocyt-lasso”, hade sponsrats av bl a Vårdförbundet. Idag hänger flera av bilderna på KI:s biomedicinsk analytikerutbildning i Huddinge.

Visst var det mycket jobb, slit och stress för att lyckas med evenemanget i Kulturhuset. Men orsaken till att det var en riktig monstervecka för mig var att jag samtidigt i inledningen av år 2000 var i slutfasen av mitt doktorerande. En vecka efter vernissagen i Kulturhuset försvarade jag min doktorsavhandling på Karolinska Institutet. Även det gick bra, och jag blev mycket glad när jag av mina arbetskamrater fick en signerad Lennart Nilsson-tavla i examensgåva. Tänk att ha en alldeles egen att hänga på väggen hemma! Motivet var kromosomer som svävar i livets hav. Jag var utmattad men lycklig.

Kromosomer - Lennart Nilsson

Kromosomer – Lennart Nilsson

Apropå utmattad; efter en lång vinter så våras det äntligen i vårt avlånga land, och det är återigen dags att fira vår internationella dag. Årets tema är Antibiotic Resistance – Biomedical Laboratory Scientists respond to the global threat. Lite tjatigt kanske, att det så ofta handlar om mikrober och infektionssjukdomar – men å andra sidan så är det ju ett tema som jag själv är ganska förtjust i…

Samtidigt så vet jag mycket väl, efter många år som ansvarig för biomedicinsk analytikerutbildning, som tidigare IBL-ordförande och numera som chef för LaboratorieMedicinskt Centrum Gotland, att vi har massor av intressanta och viktiga ämnen och aspekter att lyfta fram en dag som denna. Det ska vi göra på lasarettet i Visby, med en mini-vernissage på måndagen direkt efter 15 april.
Man brukar säga att skönheten finns i betraktarens öga. Efter decennier som biomedicinsk analytiker så kan jag fortfarande fängslas av en vacker eller märklig bild av livets mysterier, t ex kristaller i ledvätska, en fluorescerande cell, eller bakterier som växer i fraktalmönster (se Bacillus mycoides här intill).

En ögonfångare av det slaget kan också vara ett utmärkt sätt att fånga andras nyfikenhet; annan vårdpersonal, patienter, anhöriga, beslutsfattare. Och därigenom kan vi inleda en dialog om den för hälso- och sjukvården så viktiga – och så intressanta – biomedicinska laboratorievetenskapen. För vi är ju alla ambassadörer, eller hur?

Jag önskar er alla en riktigt fin Biomedical Laboratory Science Day!

 

Michel Silvestri
Leg. biomedicinsk analytiker, med dr
Enhetschef för Laboratoriemedicinskt Centrum Gotland

============================================

P.S.
Biomedical Laboratory Science Day 2018

Årets tema: Antibiotika-resistens

Via länken nedan hittas samtliga tidigare teman för BLS Day

http://www.ifbls.org/index.php/about-ifbls/international-biomedical-laboratory-science-day/346-international-bls-day-themes

============================================
P.P.S.
Mästerfotografen Lennart Nilsson lämnade oss i januari förra året, vid 94 års ålder och yrkesverksam in i det sista. Men som förebild lever Lennart vidare för mig och andra!

Filed Under: Professionen Tagged With: #biomedicinskanalytiker, #minyrkesdag, Antibioticresistance, biomedicinsk analytiker

Gästblogg: Vi förstår ditt värde

11 april, 2018 by Anne Lindgren Leave a Comment

Åsa Gyberg-Karlsson

Vi förstår ditt värde

Vi fanns där före livet. Vi utförde fertilitetsundersökningar på dina föräldrar och såg till att deras äggcell och spermie möttes. Det som blev du. Vi analyserade prover på din mamma, för att ta reda på om du mådde bra och för att ta reda på om det fanns något i hennes blod som kunde påverka dig – innan du var född.

När du föddes fanns vi där, redo att välja rätt blod till dig eller din mamma om ni skulle behöva det. Och när du som nyfödd fick nyföddhetsgulsot fanns vi och utförde de analyser som gjorde att barnläkaren kunde fatta rätt beslut om behandling. Det var också vi som analyserade det anlagstest som togs på BB och som gav din lekkamrat med en ämnesomsättningssjukdom möjlighet att växa frisk.

Alla gånger du inte mådde bra och tog ett prov på vårdcentralen, fanns vi där och utförde analyser och tolkade provsvar. Vi tog reda på vad du var allergisk mot. Vi tog reda på vilken bakterie som givit dig urinvägsinfektion. Med hjälp av våra provsvar var det möjligt för läkaren att välja rätt antibiotika. Och när du sökte för den där leverfläcken du varit så orolig för, fanns vi där för att ta reda på om den var farlig eller inte.

Vi fanns där för att följa att din diabetes var rätt medicinerad. För att hjälpa läkaren att ta reda på varför du var så trött. Och när det visade sig att den där knölen i bröstet var cancer, kunde vi ge läkaren vägledning i vilken typ av behandling som gav dig bäst chanser att överleva.

När du kände tryck över bröstet och fick svårt att andas stod vi beredda att analysera prover och utföra undersökningar. Tillsammans med all annan sjukvårdspersonal fanns vi där för att rädda dig när ditt hjärta blev utan syre i en plötslig hjärtattack. De blodgivare vi hade tappat såg till att det fanns blod när du opererades.

Även efter livet fanns vi där. Vi utförde analyser på din vävnad för att läkaren skulle kunna förstå vad som hänt. För att dina anhöriga skulle kunna få svar.

Vi fanns för dig genom livet. Med vår unika kunskap och kompetens om analyser, undersökningar och hur resultat tolkas fanns vi där (nästan) varje gång du behövde hälso- och sjukvård. Ibland mötte du oss, men ofta mötte vi dig utan att du tänkte på det. Alltid var det viktigt för oss att du fick rätt svar i rätt tid. Var du viktig för oss.

Vi, biomedicinska analytiker, finns där för livet. För vi förstår ditt värde.

/Åsa Gyberg-Karlsson
Biomedicinsk analytiker
Blekinge Landsting

 

Filed Under: Professionen Tagged With: #biomedicinskanalytiker, #minyrkesdag, patientsäkerhet

Gästblogg: Gratulerer med dagen alle verdens biomedicinska analytiker!

15 april, 2017 by Gästbloggare Leave a Comment

Marie Nora Roald,
President IFBLS,
Foto: Anders Olsson

I dag, 15. april, feirer vi den internasjonale bioingeniørdagen (biomedicinska analytiker-dagen) for 20. gang. Den ble innstiftet i juni 1996, og 1997 var dermed første gangen den ble markert av bioingeniører fra hele verden.

Temaet 1997 var tuberkulose: «Biomedical Science – The Key to the Cure: Tuberculosis». 20 år senere er tuberkulose dessverre mer aktuelt enn på lenge, og i stor grad skyldes det forekomsten av det som er årets tema: Antibiotikaresistens. I Sverige er dere best i verden på å forebygge antibiotikaresistens! Dette hadde ikke vært mulig uten bioingeniører som påviser forekomst og sørger for overvåkning.

Resten av verden trenger at vi går foran og danner eksempel på hvordan antibiotikaresistens kan forebygges: Helsepersonell må arbeide i team for å sammen bekjempe forekomsten, og bioingeniøren er en viktig del av dette teamet. Vi kan også være med på å opplyse befolkningen om når antibiotika ikke skal brukes, og å kreve et jordbruk som er fritt for unødig bruk av antibiotika.

Som president for verdens bioingeniørorganisasjon kommer jeg i kontakt med bioingeniører fra andre land og verdensdeler, og likheten er fascinerende. Vi har den samme kunnskapen, den samme interessen for laboratoriearbeid, den samme gløden for å levere god kvalitet.

Alle som har vært bioingeniør en stund, kan bevitne at bioingeniørprofesjonen har utviklet seg i raskt tempo; stadig mer automasjon, større analysemengde, mer avansert teknologi og stadig større krav til hurtige analysesvar gjør at hverdagen er mer stressende enn noensinne. Det er likevel viktig å reflektere over hvem vi er og hva vi er til for. Den internasjonale bioingeniørdagen gir oss en påminnelse om at vi er en del av et globalt fellesskap/gemenskap. Bioingeniører over hele verden arbeider for å levere analysesvar under ulike arbeidsforhold og rammebetingelser – og vi er alle en viktig del av helsetjenesten!

Gratulerer med dagen alle verdens bioingeniører – biomedicinska analytiker – biomedical laboratory scientists!

/Marie Nora Roald 
President,
International Federation of Biomedical Laboratory Science, IFBLS

Filed Under: Internationellt, Professionen Tagged With: #minyrkesdag, biomedicinsk analytiker, Norge

Gästblogg: Biomedicinsk analytiker- yrke med Wow-faktor!

13 april, 2017 by Anne Lindgren Leave a Comment

Kristina Malm Janson
Nyligen pensionerad handläggare, Vårdförbundet

Wow – känsla för att vara sjukdomsdetektiver!

Wow! “Vilket spännande yrke” sa barnen i min sons klass, när vi två föräldrar som var biomedicinska analytiker, berättade om yrket. Maria som var mitt i laboratoriearbetet och jag som nog räknas som en byråkratisk biomedicinsk analytiker.

Wow!-känslan fanns nog inte där direkt vid utbildningens start, men det var spännande med histopatologi. Kanske var det mest Oj! -känsla, för det var inte helt lätt att studera sig igenom laboratorieassistentutbildningen. Det var rätt svårt även på min tid😀.

Wow! – sa jag, när yrket biomedicinsk analytiker äntligen omfattades av legitimation. Legitimation som reglerar viktiga yrken i vården.

Wow! – känslan var stark när biomedicinska analytikernas yrkesinternational, IFBLS:s kongress i slutet av 1990-talet antog en yrkesetisk kod för alla biomedicinska analytiker i hela världen!

Wow! – hurrade jag med flera, när utbildningen till biomedicinska analytiker 1999 omfattades av en yrkesexamen. Nu blev det lite lättare för lärosätena att finansiera utbildningen.

Wow! – vilken härlig känsla när vi 1995 gemensamt röstade fram ett byte av yrkestiteln till biomedicinska analytiker.

Wow!- med stor beundran och förundran hur aktiva biomedicinska analytiker är i att arbeta med teknikutveckling och att lära om och lära nytt!

Wow!-känslan för att vara en del i ett internationellt yrke, är den viktig att hålla levande? Kanske är det enkelt att säga av mig, som mestadels varit en byråkratisk biomedicinsk analytiker, men jag ser en passion i att vara sjukdomsdetektiv. En passion att genomföra undersökning och analyser så att patienten får rätt diagnos och behandling. Ett stort intresse i att söka ny kunskap. Detta alltid med noggrannhet, säkerhet och kvalitet.

Fortsätt att vara med och forma yrkets framtid -vi kan det och vi bör göra det! Det är ni som nu är aktiva i yrket som ska möta hälso- och sjukvårdens utmaningar och forma och hitta nya lösningar och bidra till en jämlik hälsa.

-Ta fram Wow! – känslan för yrket lite då och då!

En uppmaning från en legitimerad biomedicinsk analytiker och sedan två veckor pensionerad handläggare med många år i Vårdförbundet,
/Kristina Malm Janson

Filed Under: Professionen Tagged With: #biomedicinskanalytiker, #minyrkesdag

Next Page »

Här bloggar Anne Lindgren, biomedicinsk analytiker och förbundsombudsman på Vårdförbundet.

Sök

Senaste inläggen

  • Biomedical Laboratory Science Day 2020 – Coronavirus, fladdermöss och genpistoler
  • Gästblogg: Att bygga rälsen medan tåget går
  • Dr Tedros: Solidarity. Solidarity. Solidarity. We are in this together.
  • “Jag är inte van med att vi biomedicinska analytiker får det erkännandet som vi får nu”
  • Tillsammans skapar vi den bästa vården!

Kategorier

  • Etik
  • Information
  • Internationellt
  • Okategoriserade
  • Professionen
  • Utbildning
  • Villkor

Arkiv

Biomedicinska analytiker RSS

  • RSS - Inlägg
  • RSS - Kommentarer

Facebook

Redaktörsinloggning

Logga in

Twitter

Tweets av @vardforbundet
Footer logo

Vårdförbundet består av runt 114 000 barnmorskor, biomedicinska analytiker, röntgensjuksköterskor och sjuksköterskor. Tillsammans utvecklar vi vården och gör den säker. Tillsammans arbetar vi för ett hållbart yrkesliv och bra villkor.

Den här bloggen använder cookies för bästa användarupplevelse. Vi registrerar också vissa personuppgifter om du kommenterar på inlägg. Godkänn Läs mer
Privacy & Cookies Policy

Privacy Overview

This website uses cookies to improve your experience while you navigate through the website. Out of these, the cookies that are categorized as necessary are stored on your browser as they are essential for the working of basic functionalities of the website. We also use third-party cookies that help us analyze and understand how you use this website. These cookies will be stored in your browser only with your consent. You also have the option to opt-out of these cookies. But opting out of some of these cookies may affect your browsing experience.
Nödvändigt
Alltid aktiverad

Necessary cookies are absolutely essential for the website to function properly. This category only includes cookies that ensures basic functionalities and security features of the website. These cookies do not store any personal information.

Ej nödvändigt

Any cookies that may not be particularly necessary for the website to function and is used specifically to collect user personal data via analytics, ads, other embedded contents are termed as non-necessary cookies. It is mandatory to procure user consent prior to running these cookies on your website.