Biomedicinska analytikerbloggen

Biomedicinska analytikerbloggen

Biomedicinska analytikerbloggen

Gästblogg: Att bygga rälsen medan tåget går

av 17 kommentarer

Att bygga rälsen medan tåget går är ett begrepp jag ofta använder i mitt arbete som utvecklingsledare. Att jobba med ständiga förbättringar innebär just att agera sig in i situationer och förbättra allt eftersom. Men nu rullar tåget alldeles för fort och både byggarbetarna och passagerarna hoppar på och av i samma takt.

Maysae Quttineh

Mitt i all krisberedskap och siffror som tickar med antalet smittade, döda och friskförklarade kan ändå Biomedicinska analytikern i mig inte låta bli att tycka att det är det här jag utbildade mig till. Att finnas när världen behöver mig och min kompetens är ett privilegium. Vi kan upplevas som en “osynlig” profession, men att vi som nu, mer än någonsin, står i händelsernas centrum och är navet i vården, är rätt paradoxalt.

Allmänhetens frustration över varför man inte får testa sig om man inte är riskpatient slår mig rakt in i hjärtat. Samtidigt som jag har full förståelse för varför man till en början var restriktiv med provtagningen. För vi bygger ju upp rälsen medan tåget går… Laboratorierna i Sverige har sedan januari förberett sig för att kunna analysera stora mängder prover. Folkhälsomyndigheten hade en metod i början på januari, tre veckor senare hade åtta laboratorier från norr till söder ställt om och satt upp analysen och för varje vecka som gått har fler och fler anslutit sig till denna skara.

Vad är det för metod vi använder och varför kan vi inte testa alla?
Vi använder en molekylärbiologisk analys för att påvisa virusets gener med en metod som kallas Polymerase chain reaction (PCR). Viruset angriper cellerna i våra luftvägar, till en början i de övre luftvägarna och vid en komplicerad form i nedre luftvägarna där det orsakar lunginflammation. När man tar ett näsprov samlar man upp slem från övre luftvägarna och i slemmet finns celler och i cellerna finns viruset. Provet ankommer till laboratoriet där man renar fram virusets gener från cellerna genom en kemisk process. För den här processen är laboratorierna i Sverige rustade med olika instrument som har olika kapacitet. Vissa instrument kan endast köra 6 prover åt gången medan andra klarar 96 prover. Bara där har vi en stor skillnad, ju mindre instrument desto längre tid tar det att preparera stora mängder prover, vilket kan kräva längre handpåläggning.

I nästa steg i processen sker själva PCR-analysen för att i varje prov leta efter SARS-COV-2-genen med hjälp av specifika primers (enkelsträngade DNA-bitar) och prober (fluoresencemärkta sökfragment). Även här körs allt från 30-96 prover åt gången och analysen tar 1-2 timmar. Prover som innehåller virus detekteras av molekylerna och kopieras i så stora mängder att det kan visualiseras som en kurva i tillhörande mjukvara. Biomedicinska analytiker bedömer kurvan och lämnar svar via produktionssystemet på sjukhuset. I vissa fall kan prov behöva omköras om man inte kan säkra kvaliteten genom de kontroller man kör vid varje analystillfälle. INGEN Biomedicinsk analytiker lämnar ut ett svar som inte kontrollerats noga innan, oavsett hur lång tid det må ta. Så totalt tar detta 6-7 timmar för att kunna få ut stora mängder prover från ankomst till svar.

Varför har man inte fått testa alla?
Men varför har man inte fått testa alla när kapaciteten ökar kan man fråga sig? Ja, bara på mitt labb där jag jobbar har vår metodspecialist som är Biomedicinsk analytiker tillsammans med en molekylärbiolog slitit hårt med att utvärdera tre olika metoder för att rena fram virus-RNA. Det beror på att material inte kan levereras när hela världen behöver samma typ av reagens samtidigt. När vi pratar om molekylärbiologiska metoder så är det inte bara för företagen att ”öka produktionen”. Det är en oerhört krävande process och allt måste vara kvalitetssäkras till 100% innan det kan skickas ut… och tåget rullar väldigt fort ute i världen. Därför var vi tvungna att prioritera riskpatienter för att inte riskera att reagens tar slut och just riskpatienter inte kan få rätt diagnos.

Att använda resurserna rätt
En annan aspekt är att använda resurserna rätt. Varje provtagningstillfälle är faktiskt också ett vårdtillfälle där någon ska möta en potentiellt smittsam patient/anställd, bedöma läget och ta provet. Använder vi verkligen resurserna rätt om vi alla ska provtas vid misstanke? Att tillägga till det här är ju att när debatten kring detta var som värst, var det endast 2-10 % som var positiva bland alla analyserade prover. Det talade för att många hade helt vanliga förkylningar orsakade av andra virus. Om vi kan få till självprovtagning på ett bra sätt kan det vara en bra effektivisering.

Analysen är en färskvara
Ytterligare en aspekt, som man absolut inte får glömma, är att analysen är en färskvara. Den är en ögonblicksbild som bara berättar om du bar på viruset just vid stunden för provtagning. Inget säger att du inte strax efteråt går ut och blir smittad av viruset, läget försämras och du tänker att det är en vanlig förkylning och råkar smitta andra riskpatienter. Falsk trygghet är bland det mest riskfyllda i detta.

Utan Biomedicinska analytiker stannar vården
En sak är säker, Sveriges laboratorier rustar sig för det som komma skall. Vi är redo för att validera, utvärdera och implementera de mest effektiva och säkraste metoderna för att stödja vården att hantera denna kris. Vårt arbete kanske börjar med att påvisa SARS-COV-2 men det i sig räddar inte patienten. Det står minst 10 andra Biomedicinska analytiker som ska analysera lungfunktionen, syresättningen i blodet, hjärt-, njur- och leverstatus, infektionsparametrar och även leta efter sekundära infektioner för att kunna rädda patienten. Även diagnostik för cancerpatienter, blodsjukdomar, allergier, hormonella problem och ultraljud måste utföras för att sjuka patienter som har annat än covid-19 ska få den hjälp de behöver. Vi Biomedicinska analytiker är en diagnostisk partner i kampen mot covid-19 och alla andra sjukdomar. Vare sig vi syns eller inte, om tåget står still eller rullar – utan oss stannar vården.  

/Maysae Quttineh
Biomedicinsk analytiker, Mikrobiologen, Jönköping
Ordförande Institutet för biomedicinsk laboratorievetenskap (IBL)

Gästinlägg: Monsterveckan i mitt liv – Biomedical Laboratory Science Day

av Lämna en kommentar

Biomedical Laboratory Science Day – ”Monsterveckan” i mitt liv, och Skönheten i betraktarens öga

För 18 år sedan upplevde jag en av de mest hektiska veckorna i mitt liv. Det hade med vår internationella dag att göra – men också lite annat…

För att förstå bakgrunden så måste vi gå tillbaka till mina ungdomsår då jag fascinerades av mästerfotografen Lennart Nilssons bilder av celler och mikrober. Denna fascination bidrog faktiskt till att jag halkade in på utbildningen till biomedicinsk analytiker, naturligtvis med mikrobiologisk inriktning som fanns på den tiden.

Min examen följdes av vidareutbildning i molekylärbiologi, undervisning på Laborantskolan och så småningom virusforskning och licentiatexamen. Strax efter millennieskiftet fick jag idén att uppmärksamma det årets tema för Biomedical Laboratory Science  Day, The Key to the Diagnosis of Communicable Diseases, genom en vernissage med Lennart Nilssons fantastiska bilder av mördarceller, virus och bakterier – naturligtvis i storformat! Evenemanget skulle hållas på Kulturhuset i centrala Stockholm och inramas av expertföreläsningar om ”galna ko-sjukan”, ebolavirus med mera.

Med stöd av duktiga, engagerade och välvilliga kollegor så förverkligades evenemanget. Det är ett av mina stoltaste ögonblick när jag fick inviga fotoutställningen tillsammans med min idol Lennart Nilsson och dåvarande rektor för Karolinska Institutet, professor Hans Wigzell. De kostsamma jättefotografierna med vackra motiv av virusinfekterade celler, malaria-sprängda erytrocyter och bakterier fångade av ”leukocyt-lasso”, hade sponsrats av bl a Vårdförbundet. Idag hänger flera av bilderna på KI:s biomedicinsk analytikerutbildning i Huddinge.

Visst var det mycket jobb, slit och stress för att lyckas med evenemanget i Kulturhuset. Men orsaken till att det var en riktig monstervecka för mig var att jag samtidigt i inledningen av år 2000 var i slutfasen av mitt doktorerande. En vecka efter vernissagen i Kulturhuset försvarade jag min doktorsavhandling på Karolinska Institutet. Även det gick bra, och jag blev mycket glad när jag av mina arbetskamrater fick en signerad Lennart Nilsson-tavla i examensgåva. Tänk att ha en alldeles egen att hänga på väggen hemma! Motivet var kromosomer som svävar i livets hav. Jag var utmattad men lycklig.

Kromosomer - Lennart Nilsson

Kromosomer – Lennart Nilsson

Apropå utmattad; efter en lång vinter så våras det äntligen i vårt avlånga land, och det är återigen dags att fira vår internationella dag. Årets tema är Antibiotic Resistance – Biomedical Laboratory Scientists respond to the global threat. Lite tjatigt kanske, att det så ofta handlar om mikrober och infektionssjukdomar – men å andra sidan så är det ju ett tema som jag själv är ganska förtjust i…

Samtidigt så vet jag mycket väl, efter många år som ansvarig för biomedicinsk analytikerutbildning, som tidigare IBL-ordförande och numera som chef för LaboratorieMedicinskt Centrum Gotland, att vi har massor av intressanta och viktiga ämnen och aspekter att lyfta fram en dag som denna. Det ska vi göra på lasarettet i Visby, med en mini-vernissage på måndagen direkt efter 15 april.
Man brukar säga att skönheten finns i betraktarens öga. Efter decennier som biomedicinsk analytiker så kan jag fortfarande fängslas av en vacker eller märklig bild av livets mysterier, t ex kristaller i ledvätska, en fluorescerande cell, eller bakterier som växer i fraktalmönster (se Bacillus mycoides här intill).

En ögonfångare av det slaget kan också vara ett utmärkt sätt att fånga andras nyfikenhet; annan vårdpersonal, patienter, anhöriga, beslutsfattare. Och därigenom kan vi inleda en dialog om den för hälso- och sjukvården så viktiga – och så intressanta – biomedicinska laboratorievetenskapen. För vi är ju alla ambassadörer, eller hur?

Jag önskar er alla en riktigt fin Biomedical Laboratory Science Day!

 

Michel Silvestri
Leg. biomedicinsk analytiker, med dr
Enhetschef för Laboratoriemedicinskt Centrum Gotland

============================================

P.S.
Biomedical Laboratory Science Day 2018

Årets tema: Antibiotika-resistens

Via länken nedan hittas samtliga tidigare teman för BLS Day

http://www.ifbls.org/index.php/about-ifbls/international-biomedical-laboratory-science-day/346-international-bls-day-themes

============================================
P.P.S.
Mästerfotografen Lennart Nilsson lämnade oss i januari förra året, vid 94 års ålder och yrkesverksam in i det sista. Men som förebild lever Lennart vidare för mig och andra!

Gästblogg: – Vi är ingen tyst grupp utan social kompetens!

av 1 kommentar

Åsa Gyberg-Karlsson

För några år sedan utfördes en arbetsvärdering på landstinget. De kompetenser de olika yrkesgrupperna ansågs behöva poängsattes och meningen var att detta skulle vara lönegrundande. Om oss, biomedicinska analytiker, gick att läsa att vi inte behövde ”sociala kompetenser”. Det verkade som de som satt med uppdraget hade gått på myten om laboratoriepersonal, såsom den ofta visas i amerikanska TV-serier: enstöringar som sitter i en skrubb vid sitt mikroskop. Eller nere i källaren med massa konstiga apparater.

Det dröjde inte många dagar på mitt första laboratoriejobb på avdelningen för klinisk fysiologi som jag förstod att kommunikation och social kompetens är en viktig del av vårt yrke. En av mina uppgifter var att gå ”EKG-rundan” – att gå runt på ett antal av sjukhusets avdelningar för att utföra EKG-undersökning inför ronderna. Min läromästare var en erfaren undersköterska: snabbt kände hon in patienten, valde därefter sätt att kommunicera, om undersökningen och under undersökningen, för att få patienten avslappnad och inte känna oro. Av henne lärde jag mig mycket.

Under mina EKG-rundor förstod jag att kommunikation inte bara handlar om att rabbla en massa fakta, utan att förstå hur fakta ska presenterat just för den person du har framför dig. En ögonöppnare var en väldigt spänd patient: efter lite kallprat kom det fram att det var något doktorn hade sagt, som fick hen att tro att hen helt plötsligt skulle sluta andas. Den som sände budskapet hade uppenbarligen inte tänkt på mottagaren. Och hade inte heller tagit sig tid att se att mottagaren (patienten) inte bara hade hört vad han sa, utan också förstått.

Några år senare började jag på cytologilab. Där fick jag bl.a. ha hand om punktionsmottagningen. Till den mottagning människor kom som hade en knöl våra läkare skulle ta celler ur med en fin nål. Mitt uppdrag var att informera om undersökningen, assistera läkaren vid undersökningen (samtidigt hålla koll på patienten) och plåstra om. Det var inte en lätt uppgift. Fakta och själva metoden var inga problem, inte heller den ljudlösa kommunikationen med läkaren. Men eftersom frågeställningen gällde ”cancer?”, var många väldigt oroade. Det gällde att hitta den fina balansen mellan att ge hopp, men inte för stora förhoppningar. Att vara varm, samtidigt professionell (eller är det professionellt att vara varm?). Det hände att jag grät med patienten – det fanns vid det tillfället inget annat sätt att kommunicera.

Idag jobbar jag på en blodcentral. Vi brukar skämtsamt säga att ett av kriterierna för att vara på tappning är att man är pratglad. Lite sanning ligger det i skämtet. Dels genomför vi intervjuer för att kunna göra en bedömning om tappning är okej (och med rätt följdfrågor och lite riktat kallprat får vi viktig information), dels ska vi kunna få blodgivarna att känna sig bekväma under själva tappningen. Mötet med blodgivaren är ett helt annan än det med patienten med möjlig cancer. Det är en person som är frisk och har kommit frivilligt med vetskapen att hen gör en insats. En trevlig stund helt enkelt. Och lärorik. Jag har lärt mig massor: nya maträtter, bra rosor för trädgården och att installera min tvättmaskin…

Vi, biomedicinska analytiker, finns också exempelvis ute på vårdcentraler, provtagningscentraler och är ute på avdelningar och tar prover eller utför undersökningar. Många av oss möter patienter direkt, som vi kommunicerar med utifrån vår profession.

Självklart kommunicerar vi också med våra arbetskamrater. Hur skulle annars jobbet flyta? En annan viktig del är kommunikationen med andra yrkeskategorier inom sjukvården: vi är experter på analys och tolkningar av resultat. Men om svaren inte kommuniceras ut – har de något värde då? Mycket kommunikation sker idag elektroniskt. Men det finns tillfällen då vi ringer ut svar, ofta har vi då upptäckt något avvikande. Den vi möter i andra änden av telefonen har inte samma utbildning som vi. Det är upp till oss att ha tillräckligt social kompetens, så att vi kan kommunicera på ett sådant sätt att denne förstår vad analysresultatet innebär för patienten. I akuta situationer är det ibland vi som har en kunskap som kan vara livsavgörande, kan vi då inte kommunicera vad läkaren måste ta hänsyn till utsätter vi patienten för en risk.

Vi måste ha ett klimat där annan vårdpersonal vågar ringa oss om de är osäkra i en situation där beslutet som ska fattas kan vara av betydelse för patientens säkerhet. Det får inte hända att en sjuksköterska inte vågar ringa och sedan gör fel, bara för att vi någon gång varit otrevliga i vårt sätt att kommunicera. För att vi i just det samtalet inte använt oss av vår sociala kompetens.

Idag blir elektronisk kommunikation allt vanligare, och då menar jag inte överföring av provsvar, utan hemsidor med provtagningshänvisningar mm. På många ställen är det vi biomedicinska analytiker som är ansvariga för dessa hemsidor. Vi är ansvariga för att fakta är korrekt och också för att informationen är skriven på ett sådant sätt att våra kollegor inom andra yrkeskategorier ute på avdelningarna kan förstå och göra rätt. Vi skriver även patientinformation och på vissa laboratorier (ex. blodcentraler) kommunicerar vi med allmänheten via sociala medier.

Vi är långt ifrån enstöringar utan behov av sociala kompetenser. Kommunikation är ett viktigt verktyg, även för oss. Kommunikation mellan kollegor på labbet, kommunikation mellan kollegor i andra verksamheter och kommunikation med patienten. Ibland också kommunikation med anhöriga och media.

Det kanske inte hörs så mycket om biomedicinska analytiker när det talas om sjukvården. Men vi är ingen tyst yrkesgrupp!

/Åsa Gyberg-Karlsson
Biomedicinsk analytiker
Blekinge Landsting

IFBLS President Elect- mitt år i bilder

av Lämna en kommentar

Board of Directors, Kobe 2016

Aldrig hade väl ett val till en styrelse varit så angeläget för mig, som valet till IFBLS:s Board of Directors i samband med Världskongressen i Kobe förra året. Jag hade inte bara nominerats till styrelsen utan också till uppdraget som President Elect, en nominering som jag accepterat med mer än skräckblandad förtjusning. Det har nu gått drygt ett år, ett intensivt år som jag har svårt att beskriva, då jag befinner mig i en sådan kraftig fas av inskolning och upplärning, så jag tänkte att jag illustrerar den med hjälp av bilder på denna blogg.

 

IFBLS:s tre Presidents

Management Committee

Presidiet består av de tre presidenterna; President, President Elect och Past President och tillsammans med IFBLS:s Executive Administrator Janna (en riktig stöttepelare) bildar vi Management Committee. Från första början har det varit nästan dagliga emailutbyten rörande den dagliga verksamheten, planering och hantering av inbjudningar och möten, men också verksamhetsutveckling. President Marie Roald från Norge är oerhört driven och fokuserad och jag studerar henne noggrant, samtidigt som jag lär mig av Past President Tom Stowe som kan organisationen utan och innan.

IFBLS Non-State Actor in official relations with WHO

WHO Executive Body i Geneve i januari. Det var mycket att ta in och förstå.

IFBLS har ett samarbete med Världshälsoorganisationen WHO. Detta innebär att vi får inbjudningar att delta vid WHO:s olika årliga möten var vi får möjlighet att göra anföranden, Statements. Detta är en viktig möjlighet som vi tar till vara i största möjliga mån, för ingen annan talar i Biomedicinska analytikers sak på WHO, alla är fullt upptagna med att lägga fram sina egna. IFBLS beskriver sig som “The Global Voice of Biomedical Laboratory Scientist” och det är ingen överdrift. I tillägg till WHO-möten får vi inbjudningar att delta i olika arbeten, som att bidra till olika dokument där laboratoriemedicin är aktuell eller att tillhandahålla experter till projekt. Det senare är något som ska utvecklas inom IFBLS, så att vi kan ha ett nätverk med personer som kan vara möjliga experter i olika frågor. Klinisk fysiologi finns som verksamhetsområde för Biomedicinska analytiker bland annat i Japan, inte så vanligt annars i resten av världen.

Marie Roald ger Statement on AMR på WHO Executive Board 2017

I samband med WHO:s Executive Board i Geneve i januari hade IFBLS skickat in ett så kallat Statement på Antimicrobial Resistance, som var en av frågorna på agendan. WHO-möten följer sin agenda, men tidsangivelserna kan förskjutas rejält, så det var konstant anspänning i flera dagar för Marie tills hon blev kallad till talarstolen och fick tre minuter att beskriva Biomedicinska analytikers roll i antibiotikaresistensbestämning och de utmaningar vi ser. Här finns inte utrymme att tänja på den tid man har fått, en trefärgad lampa lyser grön de första två minuterna, gult därefter och när till slut den röda lampan slocknar, då stängs också mikrofonen av.

 

ISCO och David Hunter

Marie Roald och David Hunter, ISCO

IFBLS bedriver påverkansarbete mot ny klassificering av Biomedical Laboratory Scientists inom det internationella statistiksystemet ISCO (hur det hänger ihop med svensk statistik har jag beskrivit här). När vi då skulle på WHO-mötet i januari föreslog jag att vi skulle bjuda någon från ISCO på lunch, alla måste äta och många tackar ja till lunchmöten. Jag hade ingen kontakt, men Marie hade ett namn, David Hunter, som till vår stora glädje tackade ja. Vår glädje blev ännu större när det sedan visade sig att David Hunter är Mr ISCO, det är han som arbetar med systemet på viss tid av sitt uppdrag. David var väl införstådd med behovet av korrekt klassificering, trodde att gruppen Biologer inbegrep även vår profession, men förstod att så inte var fallet. Beslut om eventuell revidering av ISCO-systemet kommer att tas av den internationella statistikerkongressen som hålls 2018, så vi fortsätter att påminna om att en korrekt klassificering är nödvändig.

Kongress Biomed Austria

Birgitte Luxbacher och Sylvia Handler, Biomed Austria

I april representerade jag IFBLS på den österrikiska organisationens nationella kongress. Jag fick möjlighet att tala om vikten av att vara medlem i IFBLS, något som Biomed Austria inte är i dagsläget. Intresse för medlemskap är dock stort, speciellt som nästa Världskongress hålls i Florens i september 2018, en tågresa bort för många. Jag ombads också att prata om hur Biomedicinska analytiker i Skandinavien arbetar inom primärvården. Detta ser olika ut i Danmark, Norge och Sverige, men jag kunde ge goda exempel på nytänkande och nya roller. Det blev en del frågor kring begreppet Diagnostisk Partner, att många väljer att arbeta på laboratorium då man inte önskar direkt patientkontakt, men tanken är inte att alla ska ha en sådan roll, utan de som vill och har rätt kompetens.

WHO 3rd Global Forum on Medical Devices

IFBLS bjöds att medverka vid det globala forumet om medicintekniska produkter som hölls i Geneve i maj. Vi erbjöds möjlighet att delta som utställare men också att ingå i en panel för att ge ett kort anförande om Biomedicinska analytikers roll vid tidig diagnos, vilket landade på mig. Forumet hade runt 400 deltagare och många organisationer och professioner deltog. Stort fokus låg på att säkerställa vårdens kompetensförsörjning i “Low and Middle Income Countries”, det som tidigare kallats utvecklingsländer. Inför forumet hade WHO släppt en bok “WHO list of priority medical devices for cancer management” som IFBLS hade bidragit till tillsammans med bland annat WASPaLM (World Association of Societies of Pathology and Laboratory Medicine). IFBLS hade också uppmuntrat Susanne Andresen, Bioanalytiker från Danmark, som är en av de som utvecklat den mobila laboratoriebussen, att ge en presentation om sitt arbete.

World Health Assembly

Marie Roald och Gro Harlem Brundtland

I slutet på maj deltog Marie och jag vid WHA, World Health assembly, då världshälsans alla beslutsfattare samlas för att besluta om WHO:s fortsatta arbete. För oss var det mycket frågan om lärande, då ingen av oss hade tidigare erfarenhet av detta sammanhang. Samma formalia gällde som vid januarimötet, med skillnad att det var många fler deltagare och parallella sessioner. Det erbjöds goda tillfällen till att nätverka, och som så ofta är skedde de bästa mötena mer informellt.  I år genomfördes val av ny Secretary General för WHO, då Margret Chan lämnade sitt uppdrag. Ny Secretary General blev Dr. Tedros från Etiopien, som bidragit till utvecklingen av laboratoriemedicinen i sitt hemland tidigare. Vi lyckades möta en Secretary General, inte den avgående och inte heller den nyvalde, men däremot en av de tidigare, nämligen Gro Harlem Brundtland, som befann sig på WHO för att tala till medarbetarna. Gro brukar säga “Allt hänger ihop med allt,”något som blir än mer uppenbart när man börjar förstå de stora sammanhangen.

 

Facebook och kommunikation

Under året som gått har jag ansvarat för att uppdatera IFBLS Facebooksida (du har väl gillat den?). Hela styrelsen fick i samband styrelsemöte i London i mars, en genomgång av en Social Media Manager om hur och varför sociala medier behövs för extern kommunikation och medlemsdialog. Antalet likes på Facebooksidan har mer än fördubblats under året och de flesta poster når mellan 3000-10000 personer på ett genomsnitt. Vi har till exempel lyft fram Världskongressen i Florence 2018 och detta har resulterat i många privata meddelanden med frågor om hur man kan delta och registrera sig. En post med fråga om vad som är ens favoritarbetsuppgift genererade många kommentarer där Biomedicinska analytiker från olika platser i världen beskrev vad de kände sig mest stolta över eller vilken arbetsuppgift de älskade mest. Det är inte ofta jag läst denna typ av kommentarer med koppling till Biomedicinska analytikers yrkesutövande och det kändes så positivt och inspirerande.

 

Chief Delegate Meeting/Alternate GAD

Alla delegater vid IFBLS:s möte i Kanada.

Förra helgen möttes IFBLS:s medlemsorganisationer i Hamilton, Ontario, Kanada. På agendan var förutom “årsmötet” Alternate GAD också diskussioner och beslut om organisationens utveckling och verksamhet, liksom beslut om kommande kongress. Det är mycket på gång som kommer att skapa en starkare organisation som ger många möjligheter för medlemsorganisationerna och därmed Biomedicinska analytiker att engagera sig. Sveriges medlemsorganisation är IBL, så är du medlem där, så har du därigenom medlemskap i IFBLS. Från IBL deltog ordförande Agneta Colliander, vice ordförande Gabriella Lillsunde Larsson och kanslisamordnare Tanja Wijkmark, tillsammans representerar vi Sverige.

 

Kommande år

Styrelsen med allas vår Janna Malseed, Executive Administrator, på första raden till höger.

Det är nu ett år kvar till nästa val inom IFBLS. Det innebär att chanserna är goda att jag nästa år vals till posten President. Mandatperioden för de tre presidenterna är två år. Jag är glad att det är ett år tills dess, då jag har mycket att lära av nuvarande President och Past President, men också att dessa två har så mycket mer att ge organisationen. Jag är också glad att det är ett år kvar så jag har den tiden att planera för hur mina styrkor bäst ska komma IFBLS till del. Samarbetet med WHO är centralt, ingen annan för vår talan i det rummet, fortsatt dialog med medlemmarna är viktig då organisationen behöver kunskap om vad de tänker och har behov av och möjligheten av att olika medlemmar och IFBLS finner samarbetsprojekt för gemensam utveckling och erfarenhetsutbyte kan utvecklas. Jag hoppas att den Board of Directors som vals i Florence blir en lika positiv och hårt arbetande grupp som den nuvarande.

 

Gästbloggserie, avsnitt 1: Grüß Gott Salzburg!

av Lämna en kommentar

Maud Brönnimann, Biomedicinsk analytikerstudent

“Hälsa Gud”, ja så säger man “Hej” till varandra i Österrike. Ett folk som börjar en konversation så pass knasigt, måste väl ha mycket att bjuda på. Vilken tur att jag ska åka dit i oktober! Så peppad jag är över att få besöka en historisk stad, där bland annat sina tiders rockstar Wolfgang Amadeus Mozart och vetenskapsmannen Christian Doppler kommer ifrån.
Men jag ska inte bara gå runt, lyssna på Trollflöjten och äta Wiener Schnitzel – utan jag har fått äran att representera Sveriges Biomedicinska analytiker-studenter på Studentforum 2017 som anordnas av EPBS (European Association of Professionals in Biomedical Science).

Låt mig berätta från början:
Som medlem i IBL (Institutet för biomedicinskt laboratorievetenskap och gratis medlemskap för studenter! Tjoho!) får man tidningen Laboratoriet några gånger om året. Där läste jag om olika konferenser som hålls i hela världen och blev genast nyfiken. På Vårdförbundets hemsida hittade jag en intervju med Manna, en student som tillsammans med Vårdförbundet och IBL fick åka till världskongressen i Japan. Jag kontaktade IBL och frågade vad jag måste göra för att få följa med till en konferens. Dagen på svarade Tanja W. att de kommer att annonsera ut det snart och då kan man söka, förutsatt att man är medlem i IBL och Vårdförbundet. När det väl var dags, skrev jag ungefär 6 sidor varför jag vill följa med… jag kortade ner det till 2–3 sidor för att säkerställa att Vårdförbundet och IBL skulle hinna läsa även de andras ansökningar.
Kort därefter fick jag beskedet att jag får följa med till Salzburg! Wohoo!

Självklart är det inte utan ett men. Inför Studentforumet måste jag göra en undersökning och sammanställa en presentation. Den ska handla om postanalys, alltså huruvida Biomedicinska analytiker i Sverige är involverade i processen efter att analysen är klart och hur mycket vår utbildning på KI förbereder oss inför detta.
Så just nu är det ganska många bollar jag måste hålla i luften: förberedelser inför konferensen, kontakten med Vårdförbundet och IBL, sommarjobbet, nollningen av de nya studenter och läsning på Tripadvisor om Salzburg 🙂 Men, det är absolut värt det!

Bis zum nächstn moi wir hean uns, pfiati!

/Maud Brönnimann, Biomedicinsk analytikerstudent

Gästblogg: Gratulerer med dagen alle verdens biomedicinska analytiker!

av Lämna en kommentar

Marie Nora Roald,
President IFBLS,
Foto: Anders Olsson

I dag, 15. april, feirer vi den internasjonale bioingeniørdagen (biomedicinska analytiker-dagen) for 20. gang. Den ble innstiftet i juni 1996, og 1997 var dermed første gangen den ble markert av bioingeniører fra hele verden.

Temaet 1997 var tuberkulose: «Biomedical Science – The Key to the Cure: Tuberculosis». 20 år senere er tuberkulose dessverre mer aktuelt enn på lenge, og i stor grad skyldes det forekomsten av det som er årets tema: Antibiotikaresistens. I Sverige er dere best i verden på å forebygge antibiotikaresistens! Dette hadde ikke vært mulig uten bioingeniører som påviser forekomst og sørger for overvåkning.

Resten av verden trenger at vi går foran og danner eksempel på hvordan antibiotikaresistens kan forebygges: Helsepersonell må arbeide i team for å sammen bekjempe forekomsten, og bioingeniøren er en viktig del av dette teamet. Vi kan også være med på å opplyse befolkningen om når antibiotika ikke skal brukes, og å kreve et jordbruk som er fritt for unødig bruk av antibiotika.

Som president for verdens bioingeniørorganisasjon kommer jeg i kontakt med bioingeniører fra andre land og verdensdeler, og likheten er fascinerende. Vi har den samme kunnskapen, den samme interessen for laboratoriearbeid, den samme gløden for å levere god kvalitet.

Alle som har vært bioingeniør en stund, kan bevitne at bioingeniørprofesjonen har utviklet seg i raskt tempo; stadig mer automasjon, større analysemengde, mer avansert teknologi og stadig større krav til hurtige analysesvar gjør at hverdagen er mer stressende enn noensinne. Det er likevel viktig å reflektere over hvem vi er og hva vi er til for. Den internasjonale bioingeniørdagen gir oss en påminnelse om at vi er en del av et globalt fellesskap/gemenskap. Bioingeniører over hele verden arbeider for å levere analysesvar under ulike arbeidsforhold og rammebetingelser – og vi er alle en viktig del av helsetjenesten!

Gratulerer med dagen alle verdens bioingeniører – biomedicinska analytiker – biomedical laboratory scientists!

/Marie Nora Roald 
President,
International Federation of Biomedical Laboratory Science, IFBLS

Vi vill ha #lönheladagen!

av Lämna en kommentar

Vårdförbundet är en del av 16:00-rörelsen, som består av fackliga organisationer, politiska kvinnoförbund och kvinnorörelsens organisationer som tillsammans arbetar för att även kvinnor ska få lön hela dagen. Det är nämligen så att kvinnor jobbar gratis efter kl.16.00 om man ser till en arbetsdag mellan 8.00-17.00, medan män har lön hela dagen. Detta är kalkylerat från att löneskillnaden mellan män och kvinnor är 12.5 procent, en skillnad som utjämnas i sådan takt att framemot år 2138 kan vi räkna med jämställda löner.

Enligt Vårdförbundets Livslönerapport från 2016 har Biomedicinska analytiker 13.9 miljoner kronor i ackumulerad lön vid 65 års ålder. Medellönen ligger idag på 29 000 kronor. Om man skulle jämföra med t.ex. nätverks- och systemtekniker så är deras medellön 35 800 kronor. Att jämföra med nätverks- och systemtekniker, låter sig göras då dessa finns i samma grupp som Biomedicinska analytiker i SSYK (Standard för svensk yrkesklassificering), den standard som Statistiska Centralbyrån använder. Enligt SSYK motsvarar yrkesområde 3, yrken med krav på̊ högskolekompetens eller motsvarande (praktiska eller yrkesspecifika eftergymnasiala utbildningar om 2-3 år). SSYK:s yrkesområde 2 (dit bland andra sjuksköterskor, barnmorskor och röntgensjuksköterskor hör) innefattar däremot yrken med krav på̊ fördjupad högskolekompetens vilket innebär teoretiska eller forskarförberedande eftergymnasiala utbildningar.

Vårdförbundet menar att biomedicinska analytiker bör sorteras in i samma område som sjuksköterskor, barnmorskor och röntgensjuksköterskor då samtliga yrkesgrupper har krav på teoretisk eftergymnasial utbildning om minst tre år. Men det är inte enbart en fråga om utbildningens längd, utan också den kompetensnivå som krävs för att utföra sitt yrke och även här finns ingen tvekan om att Biomedicinska analytiker tillhör yrkesområde 2.
Bakgrunden till denna skillnad i SSYK är att den svenska standarden bygger på den internationella standarden ISCO (International Standard Classification of Occupations). ISCO är en struktur framtagen av den Internationella arbetsorganisationen (ILO). ILO är FN:s fackorgan för sysselsättnings- och arbetslivsfrågor, men med grundläggande mål att bekämpa fattigdom och befrämja social rättvisa. Några av uppgifterna är att främja sysselsättning och bättre arbetsvillkor i hela världen, och att värna om fackliga fri- och rättigheter.

Detta inlägg är kanske litet invecklat och halvtråkigt, men å andra sidan visar den med största tydlighet på hur det internationella påverkar oss nationellt. Hur mitt yrke klassas i statistik och register, och att det kan ha påverkan på hur mycket jag får för det arbete jag utför.

Jag är stolt att kunna säga att Vårdförbundet bedriver påverkansarbete tillsammans med IBL för att ändra den svenska standarden SSYK för Biomedicinska analytiker, men också ISCO-klassificeringen genom IFBLS (International Federation of Biomedical Laboratory Science), den globala organisationen för Biomedicinska analytiker. Tillsammans med IFBLS:s President Marie Roald, kunde jag i egenskap av IFBLS:s President Elect, uppvakta ISCO:s seniora statistiker David Hunter i Geneve i januari och påtala nödvändigheten av omklassificering av Biomedicinska analytiker. Beslut om revision av ISCO kommer att tas av ISCO:s kongress för statistiker 2018, men fram till dess behöver påverkansarbete göras. Följ IFBLS:s påverkansarbete på Facebook!

Det är mer än 100 år sedan att yrket kvinnligt tekniskt biträde inrättades, den första officiella, statliga titeln för Biomedicinska analytiker. Att man inkluderade ”kvinnligt” i titeln var för att tydliggöra att även om en man skulle söka tjänsten, så skulle han betalas en kvinnlig lön. En låg lön med andra ord.

8 mars är internationella kvinnodagen. Det är dags att kvinnor får #lönheladagen och att vi får jämställda löner före år 2138!

Specialistutbildning- ännu ett steg

av Lämna en kommentar

skrivelserIgår postade jag då äntligen två skrivelser, där den ena ska till Utbildningsdepartementet och den andra till Socialdepartementet. Skrivelserna som är signerade av Sineva Ribeiro, förbundsordförande, och Agneta Colliander, IBL:s ordförande, rör reglerad specialistutbildning för biomedicinska analytiker och att vi vill ha ett möte med ansvarig politiker för att påbörja dialog.

Vårdförbundet och IBL har arbetat för detta i drygt tre års tid. Vi har haft konferenser för chefer på olika nivåer och programansvariga, i syfte att diskutera vårdens behov av specialistutbildade biomedicinska analytiker, men också för att skapa samsyn i frågan. Vi har hållit workshop för samma grupp i april, där det första utkastet till grundförslag till specialistutbildning presenterades av programansvariga. Vårdförbundet har hållit frukostseminarium på Riksdagen för att informera riksdagspolitiker varför detta är viktigt. Och var vi än har varit, nationellt och internationellt, har vi informerat och diskuterat specialistutbildningen med medlemmar, förtroendevalda, biomedicinska analytiker, chefer, ledare, andra vårdprofessioner. Det gäller att vattna det man vill ska växa.

I samband med Diagnostikforum i september presenterade utbildningsnätverket ett mer färdigt förslag till specialistutbildning, en 60 ECTS (magisterexamen) delvis webbaserad utbildning inom biomedicinsk laboratorievetenskap med stora inslag av verksamhetsintegrerat lärande och med valmöjligheter till olika fördjupningar. Det fina är att lärosätena samarbetar för att alla ska kunna erbjuda de kurser man har inom studenternas valda fördjupningsområde, iställe för att konkurrera med varandra.

I Vårdförbundets nya avtal med SKL, som blev klart härom veckan, finns en skrivning om särskilt fokus för specialisering för biomedicinska analytiker, så även arbetsgivarorganisationen är med. Och så kan AST-tjänster bli aktuella även för oss.

En reglerad specialistutbildning skulle ge en skyddad specialisttitel och en examen reglerad i högskoleförordningen. Vi är inte ända framme ännu, vi behöver alltså ett politiskt beslut om detta, dels för regleringen men också för lärosätenas finansiering. Det finns biomedicinska analytiker; chefer och yrkesverksamma, som inte kan se vad en specialist skulle kunna göra. “Alla gör allt hos oss”, säger man. Jag skulle vilja påstå att även om alla gör allt, så vet man på en arbetsplats att det finns de som har en högre kompetens, de som tar de svårare arbetsmomenten. Utveckla dessa uppdrag med möjlighet till utveckling/implementering av ny forskning och nya metoder, kanske kopplat till studenthandledning, så är vi på god väg att skapa en bättre tjänstestruktur. Och därmed också löneutveckling. Det är bara att läsa hur man arbetar på klinisk fysiologi i Blekinge.

Men, nu avvaktar vi nästa steg, möte med politiker på Utbildnings- och Socialdepartementen.

 

Läs också vad Laboratoriet skriver.

Grattis till alla biomedicinska analytiker!

av Lämna en kommentar

15 april är den internationella biomedicinska analytiker dagen och den firas och uppmärksammas sedan många år av biomedicinska analytiker runt om i landet. Dagens syfte var ursprungligen att sprida information och kunskap om vårt arbete till allmänheten, men självklart ska vi passa på att fira oss själva.

Fira bma-dagen med tårtaIgår hade jag förmånen att delta vid ett hejdundrande tårtkalas på Norrlands Universitetssjukhus som arrangerades av
Vårdförbundets avdelning Västerbotten. Firande var både yrkesdagen men också att legitimationen firar 10 år. Inbjudan till tårtkalas hade gått ut, men då det var en öppen inbjudan till alla biomedicinska analytiker så var det oklart hur många som skulle delta.

När ett 20-tal biomedicinska analytiker hade kommit förbi på både tipspromenad och tårta, så sa vi att det var bra att så många kunde komma loss. Men så blev det “officiell” fikatid och rummet fylldes av glada, fikasugna biomedicinska analytiker från alla discipliner, studenter, chefer, personer från staben och en och annan förbipasserande insåg att det bjöds på gratis tårta och tog sig en sväng in. Och när sista tårtsmulan hade serverats konstaterade vi att det sannolikt varit bortemot 200 personer som deltagit.

Idag deltar jag vid avdelning Västra Götalands firande av vår yrkesdag. De har bjudit in biomedicinska analytiker till en föreläsningsdag på Sahlgrenska/Östra sjukhuset i Göteborg. Programmet innehåller bland andra Sineva Ribeiro, Agneta Colliander och “Årets Kvinna” Agnes Wold. Jag känner mig ganska “star struck” av att få ingå i detta sammanhang. 100 biomedicinska analytiker har anmält sig. Jag ser fram mot dagen för det är i mötet med biomedicinska analytiker och Vårdförbundets medlemmar som jag får den mesta och bästa energin för mitt arbete.

BiomedAnalys_Insta-16Dagen uppmärksammas på många andra håll också. Du kan läsa på denna länk vad som sker på olika håll i landet och också få idéer och förslag till vad du skulle kunna göra på din arbetsplats. Viktigast är att du tar en stund att fundera över ditt yrkesutövande och ditt bidrag till hälso- och sjukvård. Legitimerad biomedicinsk analytiker = säkert provsvar, som IBL säger.

Grattis på yrkesdagen alla biomedicinska analytiker! Det är vår dag idag!

“Det är brist på min yrkesgrupp, så jag behöver inte facket”

av 1 kommentar

Att vara medlem i ett fackförbund är inte givet idag. När jag blev klar med min utbildning på 80-talet så var det bara självklart att mitt medlemskap i SLEF (Svenska laboratorieassistentelevföreningen) blev till ett medlemskap i SHSTF (Svenska hälso- och sjukvårdens tjänstemannaförbund). Organisationsgraden bland unga, nyexaminerade är inte så hög som den skulle kunna vara, men det är den inte bland äldre yrkesverksamma heller.

-Så vad är anledningen till detta?

Självklart finns det många orsaker på individnivå. Ett inte helt ovanligt skäl är att det råder brist på det yrke man tillhör så man är inte orolig för att bli arbetslös. Och det låter ju fint. Men fackförbund är inte det samma som a-kassa, fackförbund fyller andra funktioner. Ett praktexempel på Vårdförbundets funktion är att titta på den konvertering av biomedicinska analytikertjänster som sker i Västerbotten. Arbetsgivaren får inte tag på biomedicinska analytiker och beslutar därför att konverterar tjänster, så att andra yrkeskategorier, med på ett ungefär liknande kunskap ska kunna fylla vakanserna. Att biomedicinska analytiker har specifik kompetens för hela analyskedjan, något som Sveriges riksdag tog beslut på 2006, att legitimation ska krävas för att utöva yrket, -ja det bryr sig arbetsgivaren inte om eftersom arbetsuppgifterna i sig inte är reglerade.

Vårdförbundet motsätter sig konverteringen av dessa tjänster. Vårdförbundet anser att biomedicinska analytiker ska bemanna kliniska laboratorier så att kvalitet och patientsäkerhet kan garanteras. Klinisk laboratorier ska inte bemannas av biologer. Vårdförbundet står bakom biomedicinska analytiker och den kompetens vi tillför hälso- och sjukvård.

Så att det skulle vara brist på biomedicinska analytiker kan säkra arbetsmöjligheter. Eller så kan bristen leda till det motsatta. Om ingen åtminstone försöker sätta sig emot. Någon som Vårdförbundet.