På Platsbanken finns för närvarande över 70 tjänster under rubriken biomedicinska analytiker med flera. I ca 60 av dem söker man biomedicinsk analytiker (Edit: jag har förstått att det handlar om ca 70 annonser och 172 tjänster/vikariat!!!). Tidigare år så tycker jag mig dra till minnes att antalet tjänster/vikariat så här års har legat runt 40-50. Förra veckan, inom loppet av två dagar, blev jag kontaktad om, eller fick veta, att på flera håll i landet uttrycker arbetsgivare att om kommande rekryteringar misslyckas, så kommer man att anställa personer med “motsvarande utbildning”. Så det var detta med att det går lika bra med selleri igen… Ni, som kanske minns Werner & Werner från Nöjesmassakern på 80-talet, vet vad jag menar.
Vad är då “motsvarande utbildning”? Finns det fler legitimationsyrken för arbete inom laboratoriemedicin och klinisk fysiologi som vi inte känner till? Finns det fler program som utbildar inom biomedicinsk laboratorievetenskap varefter man får ett samhällsansvar? Finns det andra som också har kunskap och kompetens om patient/patientprov från preanalys via analys till postanalys? Som rimlighetsbedömer och kvalitetssäkrar hela processen?
Mig veterligen är svaret nej.
Låt vara att det inte finns någon enkel lösning på bristen på biomedicinska analytiker. Bristen som varit “kommande” men som nu uppenbarligen är här.
-Eller vänta…! Det kanske visst finns en “enkel” lösning!?!
Hur vore det om biomedicinska analytikers kunskap och kompetens och bidrag till patientens trygga och kvalitetssäkrade väg genom vården värderades till dess rätta värde? Att programmet blev mer attraktivt tack vare intressanta arbetsuppgifter, karriärvägar och bra villkor! Kanske blev det färre avhopp från programmet då rentav? Och därmed fler som sökte tjänster och vikariat?
IBL och Vårdförbundet arbetar nu för specialistutbildning och akademisk specialistutbildning för biomedicinska analytiker, en del i möjliga karriärvägar. Det finns arbetsgivare som är medvetna om behovet av karriärvägar och jobbar för nya tjänstestrukturer. Jag vet att det finns många biomedicinska analytiker som står upp för och kommunicerar sin kunskap och kompetens, kanske att det behövs en gemensam satsning där? Ett gemensamt arbete för att beskriva och kommunicera vad vi gör mot målgrupper på alla plan?
För detta med att anställa “med motsvarande utbildning”, det är då rent nonsens. För hur ofta anställs någon med motsvarande utbildning när man söker läkare, lokförare, revisorer? Inte särskilt ofta skulle jag tro. Och på laboratorier och klinisk fysiologiska avdelningar ska vi ha legitimerade biomedicinska analytiker. Punkt.
Jag ser mer oroligt på framtiden som BMA. Jag ser att den plattform som vi står på håller på att erodera, och jag tänker närmast på “liknande utbildning”. Hur kan det komma sig att någon med i princip vilken naturvetenskaplig utbildning som helst får göra samma arbetsuppgifter som en BMA på ett sjukhuslabb. Eller i de fallen när det finns avhoppare eller de med studieuppehåll från BMA-utbildningen som får göra samma saker som den som har legitimation. Missförstå mig rätt i det sista jag nämnde, men det handlar inte om några månader utan vi talar om flera år. Det är sorgligt att se att det är tillåtet för arbetsgivare att få se mellan fingrarna vad gäller vilka personalkategorier som skall få arbeta på labb. Hur ser man på ansvar och säkerhetsbiten inom vårdkedjan? Och hur värderar man kunskap? Du som läser detta inlägg är säkert medveten om att det är en brist på sjuksköterskor, och framförallt specialistsjuksköterskor i landet. Så min fråga är varför får inte BMA bli ett “bristyrke”? Varför hänger det liksom kvar att detta område inte är lika viktigt, att det spelar roll men det spelar inte tillräckligt stor roll för att det skall vara allvarligt? Betyder vi BMA:are så lite? Betyder legitimationen så lite?
Jag kommer ihåg vad en tidigare chef sade till mig under ett lönesamtal någon gång i början av 2000-talet. Hon sade att hon kunde gå ut på gatan och ta in vem som helst och träna upp den till ett arbete på labb. Några år senare fick vi legitimation, något som vi kan vara glada och stolta över, men attityden verkar vara den samma.