Biomedicinska analytikerbloggen

Biomedicinska analytikerbloggen

Biomedicinska analytikerbloggen

Gästblogg: – Vi är ingen tyst grupp utan social kompetens!

av 1 kommentar

Åsa Gyberg-Karlsson

För några år sedan utfördes en arbetsvärdering på landstinget. De kompetenser de olika yrkesgrupperna ansågs behöva poängsattes och meningen var att detta skulle vara lönegrundande. Om oss, biomedicinska analytiker, gick att läsa att vi inte behövde ”sociala kompetenser”. Det verkade som de som satt med uppdraget hade gått på myten om laboratoriepersonal, såsom den ofta visas i amerikanska TV-serier: enstöringar som sitter i en skrubb vid sitt mikroskop. Eller nere i källaren med massa konstiga apparater.

Det dröjde inte många dagar på mitt första laboratoriejobb på avdelningen för klinisk fysiologi som jag förstod att kommunikation och social kompetens är en viktig del av vårt yrke. En av mina uppgifter var att gå ”EKG-rundan” – att gå runt på ett antal av sjukhusets avdelningar för att utföra EKG-undersökning inför ronderna. Min läromästare var en erfaren undersköterska: snabbt kände hon in patienten, valde därefter sätt att kommunicera, om undersökningen och under undersökningen, för att få patienten avslappnad och inte känna oro. Av henne lärde jag mig mycket.

Under mina EKG-rundor förstod jag att kommunikation inte bara handlar om att rabbla en massa fakta, utan att förstå hur fakta ska presenterat just för den person du har framför dig. En ögonöppnare var en väldigt spänd patient: efter lite kallprat kom det fram att det var något doktorn hade sagt, som fick hen att tro att hen helt plötsligt skulle sluta andas. Den som sände budskapet hade uppenbarligen inte tänkt på mottagaren. Och hade inte heller tagit sig tid att se att mottagaren (patienten) inte bara hade hört vad han sa, utan också förstått.

Några år senare började jag på cytologilab. Där fick jag bl.a. ha hand om punktionsmottagningen. Till den mottagning människor kom som hade en knöl våra läkare skulle ta celler ur med en fin nål. Mitt uppdrag var att informera om undersökningen, assistera läkaren vid undersökningen (samtidigt hålla koll på patienten) och plåstra om. Det var inte en lätt uppgift. Fakta och själva metoden var inga problem, inte heller den ljudlösa kommunikationen med läkaren. Men eftersom frågeställningen gällde ”cancer?”, var många väldigt oroade. Det gällde att hitta den fina balansen mellan att ge hopp, men inte för stora förhoppningar. Att vara varm, samtidigt professionell (eller är det professionellt att vara varm?). Det hände att jag grät med patienten – det fanns vid det tillfället inget annat sätt att kommunicera.

Idag jobbar jag på en blodcentral. Vi brukar skämtsamt säga att ett av kriterierna för att vara på tappning är att man är pratglad. Lite sanning ligger det i skämtet. Dels genomför vi intervjuer för att kunna göra en bedömning om tappning är okej (och med rätt följdfrågor och lite riktat kallprat får vi viktig information), dels ska vi kunna få blodgivarna att känna sig bekväma under själva tappningen. Mötet med blodgivaren är ett helt annan än det med patienten med möjlig cancer. Det är en person som är frisk och har kommit frivilligt med vetskapen att hen gör en insats. En trevlig stund helt enkelt. Och lärorik. Jag har lärt mig massor: nya maträtter, bra rosor för trädgården och att installera min tvättmaskin…

Vi, biomedicinska analytiker, finns också exempelvis ute på vårdcentraler, provtagningscentraler och är ute på avdelningar och tar prover eller utför undersökningar. Många av oss möter patienter direkt, som vi kommunicerar med utifrån vår profession.

Självklart kommunicerar vi också med våra arbetskamrater. Hur skulle annars jobbet flyta? En annan viktig del är kommunikationen med andra yrkeskategorier inom sjukvården: vi är experter på analys och tolkningar av resultat. Men om svaren inte kommuniceras ut – har de något värde då? Mycket kommunikation sker idag elektroniskt. Men det finns tillfällen då vi ringer ut svar, ofta har vi då upptäckt något avvikande. Den vi möter i andra änden av telefonen har inte samma utbildning som vi. Det är upp till oss att ha tillräckligt social kompetens, så att vi kan kommunicera på ett sådant sätt att denne förstår vad analysresultatet innebär för patienten. I akuta situationer är det ibland vi som har en kunskap som kan vara livsavgörande, kan vi då inte kommunicera vad läkaren måste ta hänsyn till utsätter vi patienten för en risk.

Vi måste ha ett klimat där annan vårdpersonal vågar ringa oss om de är osäkra i en situation där beslutet som ska fattas kan vara av betydelse för patientens säkerhet. Det får inte hända att en sjuksköterska inte vågar ringa och sedan gör fel, bara för att vi någon gång varit otrevliga i vårt sätt att kommunicera. För att vi i just det samtalet inte använt oss av vår sociala kompetens.

Idag blir elektronisk kommunikation allt vanligare, och då menar jag inte överföring av provsvar, utan hemsidor med provtagningshänvisningar mm. På många ställen är det vi biomedicinska analytiker som är ansvariga för dessa hemsidor. Vi är ansvariga för att fakta är korrekt och också för att informationen är skriven på ett sådant sätt att våra kollegor inom andra yrkeskategorier ute på avdelningarna kan förstå och göra rätt. Vi skriver även patientinformation och på vissa laboratorier (ex. blodcentraler) kommunicerar vi med allmänheten via sociala medier.

Vi är långt ifrån enstöringar utan behov av sociala kompetenser. Kommunikation är ett viktigt verktyg, även för oss. Kommunikation mellan kollegor på labbet, kommunikation mellan kollegor i andra verksamheter och kommunikation med patienten. Ibland också kommunikation med anhöriga och media.

Det kanske inte hörs så mycket om biomedicinska analytiker när det talas om sjukvården. Men vi är ingen tyst yrkesgrupp!

/Åsa Gyberg-Karlsson
Biomedicinsk analytiker
Blekinge Landsting

-Men vad var det Ministern sa?

av 2 kommentarer

Lena Asplund är riksdagsledamot och Biomedicinsk analytiker och som jag skrivit i denna blogg tidigare lämnade Lena i höstas in en motion till riksdagen rörande specialistutbildning för Biomedicinska analytiker. Därefter skrev Lena en interpellation till Helene Hellmark Knutsson, minister för högre utbildning och forskning, det vill säga att Lena begärde att få debattera frågan i riksdagen. Igår var det dags.

Jag har inte suttit på riksdagens läktare sedan högstadiet, men då jag varit behjälplig med underlag till både motionen och gårdagens debatt, ansåg jag att det var dags igen igår. Att det inte var mer än en man ytterligare på åhörarläktaren, så här dagarna före jul, var väl inte så oväntat, men nog blev jag lite förvånad att det på “golvet” endast fanns de interpellanter som hade sin interpellation på gång och svarande minister. Å andra sidan webbsänds debatterna (den om Biomedicinska analytiker finns att se här) så alla har möjlighet att ta del av debatterna.

Lena Asplund hade ställt fråga till ministern om Biomedicinska analytiker glömts bort i den utredning som nu pågår rörande specialistsjuksköterskeexamen och där man valt att inkludera även översyn av barnmorskeexamen och behov av specialisering av röntgensjuksköterskor. Ministern svarade att regeringen anser att denna utredning behöver gå förhållandevis snabbt då bristen på specialistsjuksköterskor är mycket stor, att om det möjligen skulle vara aktuellt så skulle en egen utredning rörande Biomedicinska analytiker vara en möjlighet.

Lena Asplund påtalade då bland annat att Vårdförbundet redan har arbetat med frågan tillsammans med IBL och att det finns förankring hos både verksamhetsföreträdare och lärosätena att specialistutbildning för Biomedicinska analytiker behövs. Hellmark Knutsson lyfte bland annat att det redan finns utbildning på avancerad nivå, bland annat vid Örebro Universitet, men då kontrade Lena Asplund med att det behövs fler lärosäten som ger specialistutbildning.

Lena Asplund debatterade i riksdagen för specialistutbildning för Biomedicinska analytiker

Och det var nu det blev intressant. Det ministern säger är:

“Har man identifierat att det finns stora behov av till exempel specialistutbildade bioanalytiker ska det naturligtvis kunna komma till stånd utan att man behöver invänta en statlig utredning.”

Med andra ord finns en ny ingång i denna fråga! Och den ska Vårdförbundet tillsammans med IBL agera på!

HÖK16

Och om någon funderar på vad som sker avseende kollektivavtalet HÖK16 där det finns skrivning rörande Vårdförbundets och SKL:s arbete med detta: ”

“Parterna har därför enats om att gemensamt inventera tillgången på specialister samt kartlägga hur förekomsten och utformningen av lokala modeller för karriärutveckling och specialisering kan bidra och stimulera till verksamhetens utveckling. Parterna har också enats om vikten av att gemensamt sprida erfaren-heter och resultat av inventeringen till en vid krets, bestående både av lokala chefer och representanter för lokala parter. En del i arbetet ska särskilt fokusera på förutsättningarna för specialisering vad gäller biomedicinska analytiker, röntgensjuksköterskor, barnmorskor”  så kan jag informera att även där driver Vårdförbundet på.

 

Det går inte fort, men sakta leder också någonstans! Jag var rätt nöjd när jag lämnade riksdagshuset igår.

-Tack för att du puttade mig över stupet!

av 1 kommentar

Sociala medier skapar möjlighet för människor att träffas och så var det med Åsa Gyberg-Karlsson och mig.  En Biomedicinsk analytiker som är aktiv på Twitter är kul att följa. Något år senare hörde jag henne tala på Smer:s (Statens Medicinsk Etiska Råd) etikdag och 2016 talade vi båda i etikblocket på Diagnostikforum 2016. Numera ses vi också på möten för IBL:s Etiska råd.

Med denna bakgrund var jag helt övertygad om att svaret på internationella konferenser och Åsa var “been there, done that”. När jag då i våras föreslog att hon skulle skicka in abstract till den nordiska NML-kongressen fick jag klart för mig att detta var något hon aldrig gjort, knappt övervägt! Dessutom ansåg hon sig vara urdålig på engelska, något engelskaläraren på gymnasiet gjort klart för henne. Jag blev förvånad men tänkte att detta var något att råda bot på.

Åsa ingick i ett projekt inom Smer rörande egenmätningar, “Self-quantifying” och etiska implikationer och till det lagt en biomedicinsk analytikers perspektiv. Hon använde aktivitetsarmband en period inom projektet och har skrivit krönika om detta, så ämnet var lämpligt. Åsa stämde av sitt eventuella deltagande med sin arbetsgivare innan hon skrev abstractet. Vi bollade den engelska texten lite grann och hon skickade in det till arrangörerna. Efter några veckor fick hon besked att abstractet var antaget, som muntlig presentation, och då uppstod en hel del nervositet. “Min engelska är dålig, hur ska det gå, det här är hemskt…”.

När abstractet antagits tipsade jag om olika ställen att söka pengar för att finansiera kostnaderna. En del som deltar på internationella kongresser får allt från sin arbetsgivare, andra behöver söka stipendier och bidrag från olika håll. Åsa fick pengar från två håll, bland annat IBL:s Sektion för Klinisk Kemi och Transfusionsmedicin.

Ett par veckor före kongressen bollade vi denna gång powerpointpresentationen och det blev mycket tydligt att hon underskattat sina engelskkunskaper, oavsett vad hennes lärare på gymnasiet påstått.

Åsa Gyberg-Karlsson

I fredags var det då dags i Helsingfors, Finland. Till synes spänd som en fiolsträng satt hon igenom presentationerna före. Suckade och flaxade med bluskragen “jag är så svettig”, viskade hon. “Jag måste ha mina papper med mig, jag kan inte tala utan dem”. Jag svarade att då har du dem med dig, det är ingen stor sak, du fixar detta. Så gick hon fram i föreläsningssalen. Klickade fram sin presentation på skärmen och med ett liten nervös darrning på rösten började hon tala. Darrningen försvann efter ett par meningar och ett lugn infann sig. Åsa blev klar ganska fort, egentligen ska man fylla sin tid och lämna tid för ungefär två korta frågor. Det visade sig att det var många av åhörarna som ville ställa frågor eller bara kommentera så tiden fylldes väl. Med glittrande ögon svarade Åsa på frågorna, lämnade Smer-rapporten som hon haft med sig till en extra intresserad lyssnare och jag såg hur glad hon var. Efteråt så var hon så stolt! “Åhhh, det var så roligt! Det gick bra! Jag har gjort det!”

Jag är så glad för Åsas skull. Jag minns min egna första presentation i internationella sammanhang, nervositeten, tankarna på att låtsas bli sjuk, lättnaden när det var över och hade gått jättebra, och inte minst känslan av att ha vuxit. Vuxit som person men också i min roll som Biomedicinsk analytiker.

Åsa tackade mig på Facebook med orden “Tack för att du puttade mig över stupet och för all pepp!”. Jag önskar fler tog denna möjlighet, den gör så mycket med dig.

 

Motion om specialistutbildning för Biomedicinska analytiker

av 6 kommentarer

Lena Asplund och Kristina Malm Janson diskuterar företagande i vården

Lena Asplund är riksdagsledamot (m) och Biomedicinsk analytiker. Som riksdagsledamot har hon arbetat med skatte- och försvarsfrågor. Under Lenas år i riksdagen har jag haft regelbunden kontakt och möten med henne i frågor rörande Biomedicinska analytiker.

Lena och jag har samarbetat om underlag för en motion om patientnära analyser och självtester, viktiga kontakter rörande företagande för Vårdförbundets medlemmar och hon stod som kontaktperson för Vårdförbundets frukostseminarium på riksdagen om specialistutbildning för biomedicinska analytiker och röntgensjuksköterskor i november 2015.

Lena har nu lämnat in en motion rörande specialistutbildning för Biomedicinska analytiker. Det är mycket bra att detta lyfts från ytterligare håll än Vårdförbundet och IBL, en fråga vi arbetat strategiskt för i över fyra års tid. I mars la Vårdförbundet och IBL gemensamt fram varför specialistutbildning för Biomedicinska analytiker är viktigt för vårdens och professionens utveckling för statssekreterare på Socialdepartementet och Utbildningsdepartementet. Det vi vet är att frågor som dessa tar tid (jämför legitimationsfrågan som tog 30 år) och det gäller att ligga i när man inte får förväntad respons.

Lena Asplunds motion är en av ca 3850 som registrerats under den allmänna motionstiden och den är en av fyra motioner som nämner Biomedicinska analytiker. Det finns ytterligare tre motioner som lyfter vikten av att säkra kompetensförsörjningen av bland andra Biomedicinska analytiker i vården och att en ny typ av kömiljard behöver inkludera laboratorieanalyser och röntgen.

De motioner som registrerats behandlas av något av riksdagens utskott, som går igenom motionerna och lämnar därefter förslag på beslut som riksdagen därefter tar ställning till. De flesta motionerna behandlas under våren och den som vill följa processen kan göra det på riksdagens webbplats.

Lena Asplund har berättat att det finns något som kallas “den stora motionsslakten”. Vi får alla hålla tummarna för vidarebehandling av motionen och dragning i riksdagen för beslut!

/Anne Berndt, Förbundsombudsman, Biomedicinsk analytiker

Gästbloggserie, avsnitt 3: Hur var det i Salzburg?

av Lämna en kommentar

Jag fick frågan om hur det var i Salzburg ganska ofta vecka efter och mitt svar var: ”Intensivt!”

TORSDAG
Första dagen deltog jag tillsammans med Anne från Vårdförbundet samt Gabriella och Agneta från IBL på den 4e EPBS-konferens med temat “Biomedical Scientist adding value to the health care system”.

Vi tog en tidig promenad genom Salzburg för att komma till Paracelsus Private Medical University (PMU), där konferens ägde rum. Det var en mycket fin morgon och det fanns mycket att ta kort på; till exempel på mitt Gäng som står och tar kort på allt.

Av föreläsarna på konferensen hade Michael Hallworth från England den absolut den bästa presentationen. Hans budskap var att det är främst kvalitet som är Biomedicinska Analytikers “value” inom vården. Detta förtydligade han bl.a. med en statistik från USA, där man utredde hur felaktiga processer ledde till missade diagnoser:

 

 

 

 

 

Av dessa är endast de områden som är skriven i kursiv text något som inte står i direkt samband med Biomedicinska Analytikerns roll i vården. Många föreläsare under denna konferens sa att 70% av alla diagnoser baseras på ett svar från laboratoriet. Det roliga med det är att man inte vet varifrån denna siffra kommer. Är det en studie eller bara en gissning? Ordförande från EPBS, Marie Culliton, svarade på det med ”But we like it and that´s why we use it”. Så vi tar denna siffra med en nypa salt, men poängen är nog att “utan oss, så gissar läkarna bara”.

Två föreläsare pratade om sina karriärer; hur de efter sin kandidatexamen till Biomedicinsk Analytiker fortsatt akademiska stegen uppåt tills de nådde professorstitel. Både jag och Agneta, som har arbetat för specialistutbildning för Biomedicinska Analytiker sedan 10 år tillbaka, tyckte att föreläsarna fokuserade för mycket på akademiska titlar. Ingen nämnde hur man kan ha karriär som Biomedicinsk Analytiker utan en högre akademisk titel, som t.ex en masterexamen eller PhD. Just nu på min VFU på Klinisk Genetik i Solna träffar jag många Biomedicinska Analytiker, som har klättrat på karriärstegen i alla fall. Jag tänker särskilt på kvalitetssamordnare och miljösamordnare. Visst har de gjort några kurser för att fördjupa sig i ämnet, men de var inte tvungna att läsa till en annan examen.

Vi avslutade dagen med ett mingel på hotellet. Där träffade jag de andra studenter för första gången. Det blev en sen kväll och för lite sov. “Imorgon ska jag lägga mig tidigare”, tänkte jag.

 

FREDAG

Dag två började äntligen Student Forum 2017 på riktig. Vi presenterade oss kort för varandra och sedan visade var och en sina resultat angående Post Analys. Det var mycket trevligt eftersom presentationerna var snarare dialoger än monologer.

Efter en mycket god lunch och klassisk “mat-koma”, försökte vi studenter få tag på kaffe (det ingick inte i maten, konstigt nog). Vi hittade en kaffemaskin (inga muggar, dock en champagnehink, det duger) i lobbyn, men man behövde en pinkod för att starta upp den. Efter 3 försök så låste den sig. Attans! (Om du någon gång åker till samma hotell, varken 1234, 0000 eller 2017 är koden.)

Vi fortsatte eftermiddagen med alla presentationer och försökte sammanfatta dagen något, samt reflektera över skillnader och likheter.
Barbara, som var ansvarig för Student Forumet, är från Salzburg och tyckte, att det vore trevlig om hon kunde visa oss staden innan middagen.

Vi passerade Mirabell slottet – fullt med Sound-Of-Music-Tourister och Getreidegasse – fullt med Mozart-Tourister. Middagsstället blev Salzburg bästa Burger Restaurant, enlig Barbara. Stället påminde mycket om Södermalm i Stockholm.

Det blev en sen kväll och för lite sov. “Imorgon ska jag lägga mig tidigare”, tänkte jag.

 

LÖRDAG

Nu var det dags att sammanfatta alla våra resultat och fixa en Power Point. Det fanns många likheter och skillnader i postanalytiska processer mellan länderna. På eftermiddag presenterade vi våra resultat för hela EPBS. Jag är inte särskilt förtjust i att prata inför stora folkmängder, men det är bra ibland att tvinga sig och konfrontera sina rädslor.

 

Så vad kom studenterna fram till?

Vi jämförde mellan 11 olika länder hur mycket post-analys som ingår i utbildningen, hur många post-analytiska processer som genomförs av en Biomedicinsk Analytiker och vilka färdigheter framtida Biomedicinsk Analytiker måste utveckla för att förbättra den post-analytiska processen.

Ingen utbildning hade post-analys som kurs. Däremot ingår post-analytiska moment i många kurser och framförallt under VFU. De post-analytiska processer som vi lär oss mycket av, är framförallt interpretering/tolkning av resultatet och kvalitetssäkring.

Vi tycker dock alla att Biomedicinska Analytiker gör massor av post-analytiska uppgifter utan att veta om det. Vi tycker också att vi har mycket mera kunskap än vad som vården tar till vara, vilket betyder att vi absolut skulle kunna utöka post-analytiska arbetsuppgifter för Biomedicinska Analytiker. Mera konkret så tycker vi att vårdpersonal bör oftare kommunicera med Biomedicinska Analytiker och be om rådgivning när de inte kan tolka resultatet eller undrar om man bör ta flera prover. Vi är ju specialister i området och sitter på mycket kunskap som vi gärna delar med oss. Även patienter bör oftare få möjlighet att prata med en Biomedicinsk Analytiker istället för att googla fram ett svar.

Hur kommer vi, framtidens Biomedicinska Analytiker, dit? Dels så måste vi bli bättre på att ta plats i vården. Jag har ofta kontakt med andra studenter på Karolinska Institutet och många har ingen aning vad en Biomedicinsk Analytiker är (ja, särskild Läkar- och psykologstudenterna). Å andra sida visste jag inte vad en Audionom eller en Röntgensjuksköterska gör länge. Så kanske samtliga lärosäten bör inkludera en föreläsning där alla yrken inom vården presenteras? Där skulle man kunna svara på frågor som “Vem gör vad och vad är de experter på?” eller “Vart kan man få hjälp och vart kan man utöka samarbete?”.

I Danmark kan patienterna se sitt resultat från laboratoriet direkt på en app. Detta kommer mera och mera i Sverige, genom 1177.se. Det är säkert bra, men för att förhindra att patienterna oroar sig i onödan, bör det finnas en möjlighet att ta kontakt med en Biomedicinsk Analytiker och vi bör ha bättre kunskap i hur vi kommunicerar med patienter. Jag minns bara ett ögonblick i min utbildning där vi pratade om patientbemötande och tycker att det kan utvecklas.

I Österrike använder sig alla sjukhus av samma datasystem för remisshantering och därför ingår undervisning i programmet i utbildningsplanen för Biomedicinska Analytiker studenter. Detta är något jag gärna skulle se i den svenska utbildningen.

Sist men inte minst tyckte vi att vi bör lära oss mera inom bioinformatik allmänt, för att kunna följa och bidra till utvecklingen av samhället och laboratoriemedicinen.

Hela presentationen från Student Forum 2017 finns tillgänglig här.

Direkt efter vår presentation, valdes vinnarna av Martin Nicholson Award, som ges till den med den bästa postern om sitt examensarbete. Eftersom jag inte har skrivit mitt examensarbete än, deltog jag inte i tävlingen. Vinnaren blev Thomas från Irland.

 

Guidad stadsvandring
Hela EPBS gruppen träffades efter mötesdagen utanför hotellet och deltog på en Guidad City Tour. Min Guide hette Wolfgang och han var mycket kunnig. I den välbesökta Getreidegasse tappade jag och den norska studenten bort våran grupp, eftersom det fanns många små gångar till vänster och höger (och ungefär tio turister på varje kvadratmeter), men vi återförenades snart.

Av en slump avslutades touren direkt vid en tillfällig utställning av Läkare utan gränser. De byggde upp ett Camp som speglade hur de arbetar i utsatta länder. På bilden ser man deras operationstält och en Mozartstatur precis bakom.

Avslutningsmiddagen var mycket god och mycket trevligt. Det blev en sen kväll och för lite sov.

 

SÖNDAG
Anne, Gabriella och Agneta tog ett tidigt flyg hem. Jag hade hela dagen på mig att utforska lite mera av Salzburg. Det var mycket varmt denna dagen (+20 grader) och jag bestämde mig att besöka Hohensalzburg, som är borgen på kullen i Salzburg. Jag ångrade lite att jag valde att gå upp istället för att ta bergbanan, som sagt det var mycket varmt och vägen upp var mycket brant. Men när jag väl hade kommit till högsta punkten, hade jag en superfin utsikt över Salzburg.

 

 

Vad är det jag tar med mig från denna resa?
Först och främst så tar jag med mig 13 nya vänner från 10 olika länder.

Sedan har jag lärt mig att behovet av Biomedicinsk Analytikarnas kunskap ökar ständigt och det är viktigt att följa utvecklingen inom laboratoriemedicin. Men andra ord så måste vår utbildning kontinuerlig anpassas efter de nya möjligheter och krav på laboratoriet, men även följa samhällsutvecklingen (t.ex. med tanke på att många patienter kan själva se sitt resultat från laboratoriet nu för tiden).
Jag tror att vårt ansvarsområde kommer att växa och vi kommer att ta över många uppgifter som i nuläget läkarna, kemister och tekniker har på laboratoriet. Då är det också viktig att vi tar plats och lyfter oss själva. Jag lovar att jag aldrig kommer svara “jag jobbar på labb” om någon frågar vad jag jobbar med. Nej! Jag är Biomedicinsk Analytiker (snart) och jag har en viktig roll i vården, forskningen och framtiden.

 

/Maud Brönnimann, Biomedicinsk analytikerstudent

Gästbloggserie, avsnitt 2: Biomedicinska Analytiker och post-analys?

av Lämna en kommentar

Maud & Milo

Bara två veckor kvar till Salzburg och jag är nästan klar med mina förberedelser. Som tidigare nämnt kommer EPBS Studentforumet att handla om post-analys och min uppgift är att svara på tre frågor:

• Hur förbereder vår utbildning oss på post-analys?
• Hur mycket är Biomedicinska analytiker involverade i post-analytiska processer?
• Hur ser framtiden för Biomedicinska analytiker och post-analys ut (både i utbildning och på jobbet)?

Jag har läst genom 29 kursplaner, varit i kontakt med tre olika kliniska laboratorier i Sverige, mejlat med åtta lärare på Karolinska Universitetet och intervjuat många Biomedicinska analytiker under min kliniska utbildning. Som svar fick jag allt från “Post-Analys? – Det har jag aldrig hört talas om!” till “Oh, spännande område!”.

När jag själv tänker på min studietid på Karolinska så är det en post-analytisk aspekt som kom upp om och om igen: Är mitt resultat rimlig? Kan jag svara ut det? Hur blev kontrollerna?

Även om det i slutändan oftast är läkaren som ska sätta diagnosen, så är det ändå av stor vikt att Biomedicinska analytikern har sett över sina resultat och gjort en post-analytisk bedömning om dess rimlighet. Det pratas mycket om pre-analytiska fel som kan påverka resultaten, men det är under post-analysen där de pre-analytiska felen senast ska upptäckas.

Det kommer att bli mycket spännande att se hur mycket ansvar Biomedicinska analytiker i andra europeiska länder har inom post-analys.

Presentationen jag ska hålla ska endast vara fem minuter – vilket är väldigt kort med tanke på ämnets omfattning. Så just nu i slut-spurt-fasen jobbar jag, med sällskap av katten Milo, stenhårt på att sammanfatta och kortfatta mina resultat. Självklart lyssnar vi på “Rock Me Amadeus” av Falko samtidigt 🙂

 

/Maud Brönnimann, Biomedicinsk analytikerstudent

IFBLS President Elect- mitt år i bilder

av Lämna en kommentar

Board of Directors, Kobe 2016

Aldrig hade väl ett val till en styrelse varit så angeläget för mig, som valet till IFBLS:s Board of Directors i samband med Världskongressen i Kobe förra året. Jag hade inte bara nominerats till styrelsen utan också till uppdraget som President Elect, en nominering som jag accepterat med mer än skräckblandad förtjusning. Det har nu gått drygt ett år, ett intensivt år som jag har svårt att beskriva, då jag befinner mig i en sådan kraftig fas av inskolning och upplärning, så jag tänkte att jag illustrerar den med hjälp av bilder på denna blogg.

 

IFBLS:s tre Presidents

Management Committee

Presidiet består av de tre presidenterna; President, President Elect och Past President och tillsammans med IFBLS:s Executive Administrator Janna (en riktig stöttepelare) bildar vi Management Committee. Från första början har det varit nästan dagliga emailutbyten rörande den dagliga verksamheten, planering och hantering av inbjudningar och möten, men också verksamhetsutveckling. President Marie Roald från Norge är oerhört driven och fokuserad och jag studerar henne noggrant, samtidigt som jag lär mig av Past President Tom Stowe som kan organisationen utan och innan.

IFBLS Non-State Actor in official relations with WHO

WHO Executive Body i Geneve i januari. Det var mycket att ta in och förstå.

IFBLS har ett samarbete med Världshälsoorganisationen WHO. Detta innebär att vi får inbjudningar att delta vid WHO:s olika årliga möten var vi får möjlighet att göra anföranden, Statements. Detta är en viktig möjlighet som vi tar till vara i största möjliga mån, för ingen annan talar i Biomedicinska analytikers sak på WHO, alla är fullt upptagna med att lägga fram sina egna. IFBLS beskriver sig som “The Global Voice of Biomedical Laboratory Scientist” och det är ingen överdrift. I tillägg till WHO-möten får vi inbjudningar att delta i olika arbeten, som att bidra till olika dokument där laboratoriemedicin är aktuell eller att tillhandahålla experter till projekt. Det senare är något som ska utvecklas inom IFBLS, så att vi kan ha ett nätverk med personer som kan vara möjliga experter i olika frågor. Klinisk fysiologi finns som verksamhetsområde för Biomedicinska analytiker bland annat i Japan, inte så vanligt annars i resten av världen.

Marie Roald ger Statement on AMR på WHO Executive Board 2017

I samband med WHO:s Executive Board i Geneve i januari hade IFBLS skickat in ett så kallat Statement på Antimicrobial Resistance, som var en av frågorna på agendan. WHO-möten följer sin agenda, men tidsangivelserna kan förskjutas rejält, så det var konstant anspänning i flera dagar för Marie tills hon blev kallad till talarstolen och fick tre minuter att beskriva Biomedicinska analytikers roll i antibiotikaresistensbestämning och de utmaningar vi ser. Här finns inte utrymme att tänja på den tid man har fått, en trefärgad lampa lyser grön de första två minuterna, gult därefter och när till slut den röda lampan slocknar, då stängs också mikrofonen av.

 

ISCO och David Hunter

Marie Roald och David Hunter, ISCO

IFBLS bedriver påverkansarbete mot ny klassificering av Biomedical Laboratory Scientists inom det internationella statistiksystemet ISCO (hur det hänger ihop med svensk statistik har jag beskrivit här). När vi då skulle på WHO-mötet i januari föreslog jag att vi skulle bjuda någon från ISCO på lunch, alla måste äta och många tackar ja till lunchmöten. Jag hade ingen kontakt, men Marie hade ett namn, David Hunter, som till vår stora glädje tackade ja. Vår glädje blev ännu större när det sedan visade sig att David Hunter är Mr ISCO, det är han som arbetar med systemet på viss tid av sitt uppdrag. David var väl införstådd med behovet av korrekt klassificering, trodde att gruppen Biologer inbegrep även vår profession, men förstod att så inte var fallet. Beslut om eventuell revidering av ISCO-systemet kommer att tas av den internationella statistikerkongressen som hålls 2018, så vi fortsätter att påminna om att en korrekt klassificering är nödvändig.

Kongress Biomed Austria

Birgitte Luxbacher och Sylvia Handler, Biomed Austria

I april representerade jag IFBLS på den österrikiska organisationens nationella kongress. Jag fick möjlighet att tala om vikten av att vara medlem i IFBLS, något som Biomed Austria inte är i dagsläget. Intresse för medlemskap är dock stort, speciellt som nästa Världskongress hålls i Florens i september 2018, en tågresa bort för många. Jag ombads också att prata om hur Biomedicinska analytiker i Skandinavien arbetar inom primärvården. Detta ser olika ut i Danmark, Norge och Sverige, men jag kunde ge goda exempel på nytänkande och nya roller. Det blev en del frågor kring begreppet Diagnostisk Partner, att många väljer att arbeta på laboratorium då man inte önskar direkt patientkontakt, men tanken är inte att alla ska ha en sådan roll, utan de som vill och har rätt kompetens.

WHO 3rd Global Forum on Medical Devices

IFBLS bjöds att medverka vid det globala forumet om medicintekniska produkter som hölls i Geneve i maj. Vi erbjöds möjlighet att delta som utställare men också att ingå i en panel för att ge ett kort anförande om Biomedicinska analytikers roll vid tidig diagnos, vilket landade på mig. Forumet hade runt 400 deltagare och många organisationer och professioner deltog. Stort fokus låg på att säkerställa vårdens kompetensförsörjning i “Low and Middle Income Countries”, det som tidigare kallats utvecklingsländer. Inför forumet hade WHO släppt en bok “WHO list of priority medical devices for cancer management” som IFBLS hade bidragit till tillsammans med bland annat WASPaLM (World Association of Societies of Pathology and Laboratory Medicine). IFBLS hade också uppmuntrat Susanne Andresen, Bioanalytiker från Danmark, som är en av de som utvecklat den mobila laboratoriebussen, att ge en presentation om sitt arbete.

World Health Assembly

Marie Roald och Gro Harlem Brundtland

I slutet på maj deltog Marie och jag vid WHA, World Health assembly, då världshälsans alla beslutsfattare samlas för att besluta om WHO:s fortsatta arbete. För oss var det mycket frågan om lärande, då ingen av oss hade tidigare erfarenhet av detta sammanhang. Samma formalia gällde som vid januarimötet, med skillnad att det var många fler deltagare och parallella sessioner. Det erbjöds goda tillfällen till att nätverka, och som så ofta är skedde de bästa mötena mer informellt.  I år genomfördes val av ny Secretary General för WHO, då Margret Chan lämnade sitt uppdrag. Ny Secretary General blev Dr. Tedros från Etiopien, som bidragit till utvecklingen av laboratoriemedicinen i sitt hemland tidigare. Vi lyckades möta en Secretary General, inte den avgående och inte heller den nyvalde, men däremot en av de tidigare, nämligen Gro Harlem Brundtland, som befann sig på WHO för att tala till medarbetarna. Gro brukar säga “Allt hänger ihop med allt,”något som blir än mer uppenbart när man börjar förstå de stora sammanhangen.

 

Facebook och kommunikation

Under året som gått har jag ansvarat för att uppdatera IFBLS Facebooksida (du har väl gillat den?). Hela styrelsen fick i samband styrelsemöte i London i mars, en genomgång av en Social Media Manager om hur och varför sociala medier behövs för extern kommunikation och medlemsdialog. Antalet likes på Facebooksidan har mer än fördubblats under året och de flesta poster når mellan 3000-10000 personer på ett genomsnitt. Vi har till exempel lyft fram Världskongressen i Florence 2018 och detta har resulterat i många privata meddelanden med frågor om hur man kan delta och registrera sig. En post med fråga om vad som är ens favoritarbetsuppgift genererade många kommentarer där Biomedicinska analytiker från olika platser i världen beskrev vad de kände sig mest stolta över eller vilken arbetsuppgift de älskade mest. Det är inte ofta jag läst denna typ av kommentarer med koppling till Biomedicinska analytikers yrkesutövande och det kändes så positivt och inspirerande.

 

Chief Delegate Meeting/Alternate GAD

Alla delegater vid IFBLS:s möte i Kanada.

Förra helgen möttes IFBLS:s medlemsorganisationer i Hamilton, Ontario, Kanada. På agendan var förutom “årsmötet” Alternate GAD också diskussioner och beslut om organisationens utveckling och verksamhet, liksom beslut om kommande kongress. Det är mycket på gång som kommer att skapa en starkare organisation som ger många möjligheter för medlemsorganisationerna och därmed Biomedicinska analytiker att engagera sig. Sveriges medlemsorganisation är IBL, så är du medlem där, så har du därigenom medlemskap i IFBLS. Från IBL deltog ordförande Agneta Colliander, vice ordförande Gabriella Lillsunde Larsson och kanslisamordnare Tanja Wijkmark, tillsammans representerar vi Sverige.

 

Kommande år

Styrelsen med allas vår Janna Malseed, Executive Administrator, på första raden till höger.

Det är nu ett år kvar till nästa val inom IFBLS. Det innebär att chanserna är goda att jag nästa år vals till posten President. Mandatperioden för de tre presidenterna är två år. Jag är glad att det är ett år tills dess, då jag har mycket att lära av nuvarande President och Past President, men också att dessa två har så mycket mer att ge organisationen. Jag är också glad att det är ett år kvar så jag har den tiden att planera för hur mina styrkor bäst ska komma IFBLS till del. Samarbetet med WHO är centralt, ingen annan för vår talan i det rummet, fortsatt dialog med medlemmarna är viktig då organisationen behöver kunskap om vad de tänker och har behov av och möjligheten av att olika medlemmar och IFBLS finner samarbetsprojekt för gemensam utveckling och erfarenhetsutbyte kan utvecklas. Jag hoppas att den Board of Directors som vals i Florence blir en lika positiv och hårt arbetande grupp som den nuvarande.

 

Gästbloggserie, avsnitt 1: Grüß Gott Salzburg!

av Lämna en kommentar

Maud Brönnimann, Biomedicinsk analytikerstudent

“Hälsa Gud”, ja så säger man “Hej” till varandra i Österrike. Ett folk som börjar en konversation så pass knasigt, måste väl ha mycket att bjuda på. Vilken tur att jag ska åka dit i oktober! Så peppad jag är över att få besöka en historisk stad, där bland annat sina tiders rockstar Wolfgang Amadeus Mozart och vetenskapsmannen Christian Doppler kommer ifrån.
Men jag ska inte bara gå runt, lyssna på Trollflöjten och äta Wiener Schnitzel – utan jag har fått äran att representera Sveriges Biomedicinska analytiker-studenter på Studentforum 2017 som anordnas av EPBS (European Association of Professionals in Biomedical Science).

Låt mig berätta från början:
Som medlem i IBL (Institutet för biomedicinskt laboratorievetenskap och gratis medlemskap för studenter! Tjoho!) får man tidningen Laboratoriet några gånger om året. Där läste jag om olika konferenser som hålls i hela världen och blev genast nyfiken. På Vårdförbundets hemsida hittade jag en intervju med Manna, en student som tillsammans med Vårdförbundet och IBL fick åka till världskongressen i Japan. Jag kontaktade IBL och frågade vad jag måste göra för att få följa med till en konferens. Dagen på svarade Tanja W. att de kommer att annonsera ut det snart och då kan man söka, förutsatt att man är medlem i IBL och Vårdförbundet. När det väl var dags, skrev jag ungefär 6 sidor varför jag vill följa med… jag kortade ner det till 2–3 sidor för att säkerställa att Vårdförbundet och IBL skulle hinna läsa även de andras ansökningar.
Kort därefter fick jag beskedet att jag får följa med till Salzburg! Wohoo!

Självklart är det inte utan ett men. Inför Studentforumet måste jag göra en undersökning och sammanställa en presentation. Den ska handla om postanalys, alltså huruvida Biomedicinska analytiker i Sverige är involverade i processen efter att analysen är klart och hur mycket vår utbildning på KI förbereder oss inför detta.
Så just nu är det ganska många bollar jag måste hålla i luften: förberedelser inför konferensen, kontakten med Vårdförbundet och IBL, sommarjobbet, nollningen av de nya studenter och läsning på Tripadvisor om Salzburg 🙂 Men, det är absolut värt det!

Bis zum nächstn moi wir hean uns, pfiati!

/Maud Brönnimann, Biomedicinsk analytikerstudent

Vill du delta på internationellt Studentforum i höst?

av Lämna en kommentar

Du som är student på biomedicinska analytikerprogrammet och medlem i både Vårdförbundet och IBL, har nu en möjlighet att ansöka om att representera Sverige vid två olika internationella Studentforum i höst.

NML (Nordisk Medisinsk Laboratoriegruppe) arrangerar kongress i Helsingfors, Finland, 5-7 oktober 2017. Du kommer att delta vid Studentforumet men det kommer också att ges möjlighet att delta i det vetenskapliga programmet när Studentforumets aktiviteter möjliggör det. Du kan läsa om kongressen här . Inklusive resdagar behöver du ta ledigt 4-7 oktober.

EPBS (European Association of Professionals in Biomedical Science) arrangerar konferens och sitt årliga möte, General Governing Body, i Salzburg, Österrike 12-14 oktober. Du kommer att delta vid konferens 12 oktober, på temat ”Biomedical Scientists adding value to the health care System” och därefter det övriga programmet som planeras för studenterna 13-14 oktober. Inklusive resdagar behöver du ta ledigt 11-15 oktober. På EPBS:s Studentforum finns postertävlingen Martin Nicholson Award där du kan delta med en poster om ditt examensarbete, om du är nyexaminerad. Du kan läsa mer här .

Inför båda Studentforumen kommer någon typ av förberedelse att behöva göras. Information om det kommer efter att du har antagits av Vårdförbundet och IBL och du är registrerad för kongressen.

För att anmäla ditt intresse att delta behöver du maila Anne Berndt (anne.berndt@vardforbundet.se) eller Tanja Wijkmark på IBL (tanja.wijkmark@ibl-inst.se) och ange följande:

  • Namn
  • Personnummer
  • Kontaktinfo
  • Om du söker att delta vid NML eller EPBS (eller möjligen båda och hur du i så fall prioriterar alternativen)
  • En kort presentation av dig själv
  • Motivering till varför just du ska bli utsedd att vara studentrepresentant
  • Hur du tänker dela med dig av din erfarenhet efter kongressen

Vårdförbundet står för dina kostnader, det vill säga kongressavgift, resa, boende och måltider i samband med mötet. Om du vill kommer du att kunna resa tillsammans med andra.

Deadline för din ansökan är 16 juni. Du kommer att få besked och förväntas bekräfta senast 28 juni.

Om du har frågor är du välkommen att kontakta anne.berndt@vardforbundet.se

Gästblogg: Gratulerer med dagen alle verdens biomedicinska analytiker!

av Lämna en kommentar

Marie Nora Roald,
President IFBLS,
Foto: Anders Olsson

I dag, 15. april, feirer vi den internasjonale bioingeniørdagen (biomedicinska analytiker-dagen) for 20. gang. Den ble innstiftet i juni 1996, og 1997 var dermed første gangen den ble markert av bioingeniører fra hele verden.

Temaet 1997 var tuberkulose: «Biomedical Science – The Key to the Cure: Tuberculosis». 20 år senere er tuberkulose dessverre mer aktuelt enn på lenge, og i stor grad skyldes det forekomsten av det som er årets tema: Antibiotikaresistens. I Sverige er dere best i verden på å forebygge antibiotikaresistens! Dette hadde ikke vært mulig uten bioingeniører som påviser forekomst og sørger for overvåkning.

Resten av verden trenger at vi går foran og danner eksempel på hvordan antibiotikaresistens kan forebygges: Helsepersonell må arbeide i team for å sammen bekjempe forekomsten, og bioingeniøren er en viktig del av dette teamet. Vi kan også være med på å opplyse befolkningen om når antibiotika ikke skal brukes, og å kreve et jordbruk som er fritt for unødig bruk av antibiotika.

Som president for verdens bioingeniørorganisasjon kommer jeg i kontakt med bioingeniører fra andre land og verdensdeler, og likheten er fascinerende. Vi har den samme kunnskapen, den samme interessen for laboratoriearbeid, den samme gløden for å levere god kvalitet.

Alle som har vært bioingeniør en stund, kan bevitne at bioingeniørprofesjonen har utviklet seg i raskt tempo; stadig mer automasjon, større analysemengde, mer avansert teknologi og stadig større krav til hurtige analysesvar gjør at hverdagen er mer stressende enn noensinne. Det er likevel viktig å reflektere over hvem vi er og hva vi er til for. Den internasjonale bioingeniørdagen gir oss en påminnelse om at vi er en del av et globalt fellesskap/gemenskap. Bioingeniører over hele verden arbeider for å levere analysesvar under ulike arbeidsforhold og rammebetingelser – og vi er alle en viktig del av helsetjenesten!

Gratulerer med dagen alle verdens bioingeniører – biomedicinska analytiker – biomedical laboratory scientists!

/Marie Nora Roald 
President,
International Federation of Biomedical Laboratory Science, IFBLS