Biomedicinska analytikerbloggen

Biomedicinska analytikerbloggen

Biomedicinska analytikerbloggen

Och så närmar vi oss den tiden på året igen….

av Lämna en kommentar

IFBLS Board of Directors

Sedan 1997 har den internationella Biomedicinska analytikerdagen uppmärksammats den 15 april. Dagen har sitt internationella ursprung i vår världsorganisation IFBLS som sätter tema för dagen. Du kan hitta årets internationella poster här om du vill använda den och läsa om bakgrund till varför dagen firas.

Som President för IFBLS har jag skrivit en krönika med koppling till årets tema, ”Non Communicable Diseases: The role of Biomedical Laboratory Scientists in Detection, Screening and Treatment”. Krönikan kommer att publiceras i IBL:s Laboratoriet, norska Bioingeniøren och i Danske Bioanalytikere och just nu kan du läsa den genom länken till Bioingeniøren.

Jag har genom åren varit med på heldagskonferenser på olika håll i landet, mindre möten på Vårdförbundets lokalavdelningar, serverat tårta i stora lass och ibland stått i en entré och pratat med förbipasserande allmänhet, allt precis som dagen är tänkt att se ut. För mig har det viktigaste varit att göra något utöver det vanliga, oavsett om det varit att prata med kollegor, medlemmar, vänner eller okända, men så att dagen har fått en egen profil i min kalender. En dag då jag hyllar mitt yrke som Biomedicinsk analytiker.

Vårdförbundet har tagit fram en del material för den som vill få inspiration att göra något själv. Du hittar materialet här. Under de kommande dagarna kommer även Biomedicinska analytikerbloggen att ha sin vårrusning med dagliga uppdateringar från olika Biomedicinska analytikerkollegor runt om i landet. Ta del av dessa, läs om hur andra tänker kring sitt yrkesutövande och kommentera gärna. Som bloggare är det kul att få återkoppling från läsare och som bloggläsare kan man ofta få till riktigt bra diskussioner i kommentarsfältet.

HAPPY BLS DAY!

Gästblogg: Etik till sista blodsdroppen

av Lämna en kommentar

Åsa Gyberg-Karlsson

När vi tar emot ett prov, då tar vi emot en människa. Även om det ”bara” rör sig om några milliliter blod ska vi, om vi följer vår yrkesetiska kod, ”respektera och skydda individernas integritet och värdighet”. Det där med integritet känns självklart – vi som jobbar inom vården har ju tystnadsplikt. Men värdigheten då? Vad innebär den? Går det att behandla ett blodprov respektlöst? Är det respektlöst att exempelvis inte vara rädd om provmaterialet, att inte följa rutiner eller att skämta om provet? Eller är allt värdigt, så länge provsvaret går att lita på?

I hälso- och sjukvårdslagens tredje kapitel, första paragraf går det att läsa att:
”Vården ska ges med respekt för alla människors lika värde och för den enskilda människans värdighet. Den som har det största behovet av hälso- och sjukvård ska ges företräde till vården.”. Det ställer krav på oss. Även när det ”bara” rör sig om några milliliter blod. Det förbinder oss att behandla varje prov lika, oavsett vem provet är taget på. Nu tänker säkert många av er: Självklart – att analysera enligt metod det är ju det som är kvalitet, vår yrkeskompetens. Och att prioritera ett prov efter diagnos, dvs. störst behov först, görs dagligen. Men tänk om vi skulle påverkas av namnet på remissen och kanske analysera det provet lite senare, av helt osakliga skäl. Eller att vi kategoriskt sätter människor med en viss typ av diagnos längst ner på prioriteringslistan utan att ta hänsyn till varje enskild situation. Är det verkligen okej? Är det att ha respekt för alla människors lika värde?

En humanistisk människosyn, som vår yrkesetiska kod och hälso- och sjukvårdslagen bygger på, innebär att varje människa är mer än värdet av en siffra – av ett provresultat. Det innebär att människovärdet är knutet till människans existens och inte till vem hon är, vad hon gör, vilka egenskaper hon har eller vilken position i samhället. Det är också denna människosyn som är grunden för FN:s allmänna deklaration om de mänskliga rättigheterna, enligt vilken alla människor är födda fria och lika i värde och rättigheter. Vår yrkesetiska kod och den lag som styr hur vi ska agera inom sjukvården, vilar alltså på det som skrevs i en deklaration 1948 med motiveringar som ”Eftersom erkännandet av det inneboende värdet hos alla som tillhör människosläktet och av deras lika och obestridliga rättigheter är grundvalen för frihet, rättvisa och fred i världen, Eftersom ringaktning och förakt för de mänskliga rättigheterna har lett till barbariska gärningar som har upprört mänsklighetens samvete”. Det är inget vi självklart tänker på när vi tar emot provet, när vi analyserar det eller svarar ut resultat. Men det är något vi emellanåt borde ta och reflektera över.

Vad innebär de mänskliga rättigheterna för oss som biomedicinska analytiker? Hur påverkar det om vi ser på ett prov som ”bara” några milliliter blod, eller om vi också ser att det är en människa? Hur förhåller vi oss till provmaterialet och den det tillhör? Vad innebär det att i vårt dagliga arbete, in till sista blodsdroppen, att utgå från ett etiskt förhållningssätt där varje människa har ett värde i sig?

/Åsa Gyberg-Karlsson
Biomedicinsk analytiker
Region Blekinge

Gästblogg: Biobanker, molekylärbiologi, informationssäkerhet, ISO 15189 och Point of care testing

av 2 kommentarer

Lena Morgan, SIS

Nu var det väldigt länge sedan jag skrev något som Gästbloggare! Ni kan ju tro att standardiseringsvärlden har avstannat…. Men långt ifrån – det händer mycket som kan påverka er ute i den kliniska verksamheten, eller ni som arbetar med medicintekniska produkter både som tillverkare eller med mer regulatoriskt perspektiv. Det pågår en massa struktureringsarbete i EU där man ska rigga myndigheter för hur allt ska fungera när de nya lagstiftningarna MDR (2020)och IVDR (2022) träder i kraft. I och med det är det också mycket som behöver göras med att få till standarder som är harmoniserade mot den nya lagstiftningen.

Att jobba med standarder
Jag har ju glädjen att vara projektledare för några olika kommittéer som arbetar med olika typer av diagnostisk verksamhet eller andra analyser (drogtester och kosmetiska testmetoder) men också den inom Hälsoinformatik, inom alla dessa pågår ett ständigt arbete med flera hundra olika standarder. Man kan ju tro att det är tråkigt och trist att arbeta med standardisering, det är ju en ganska ordningsam verksamhet, styrd av regelverk och lagstiftning. Men jag måste säja att det är precis tvärt om, det är inspirerande, konstruktivt, lärorikt och roligt! Man träffar så mycket kunniga människor från hela världen. Det pågår ständigt en mängd nya arbeten inom olika internationella grupper och rätt var det är så publiceras nya standarder. Därför tänkte jag att det var läge att berätta litet om detta för er nu.

Standard Biobanker
Det har precis publicerats en Svensk standard med generella krav för Biobanker och den finns även på svenska SS-ISO 20387:2019 Bioteknik – Biobanker – Generella krav för biobanker. Ni kan hitta den på vår webbsida eller i ert abonnemang via SKL. Flera svenska experter har deltagit i det internationella arbetet, flertalet från biobanker i regioner.

Organisationers informationssäkerhetsstandarder
En annan nyhet som har kommit på svenska är en SS-EN ISO 27799:2016 Hälso- och sjukvårdsinformatik – Ledningssystem för informationssäkerhet i hälso- och sjukvården baserat på ISO/IEC 27002. Denna internationella standard ger riktlinjer för organisationers informationssäkerhetsstandarder och praxis för ledning av informationssäkerhet inklusive val, tillämpning och ledning av säkerhetsåtgärder med beaktande av organisationens informationssäkerhetsmässiga riskmiljö(er). Den innehåller också kommentarer utifrån svensk lagstiftning inom området.
Även inom molekylärbiologin har det hänt saker.

Standard Molekylära in vitro-diagnostiska undersökningar
Inom den europeiska standardiseringen är kvaliteten på diagnostik inom molekylärbiologiska analyser en viktig fråga. Man har nyligen publicerat en serie av standarder EN 20166: 2018 Molekylära in vitro-diagnostiska undersökningar – Specifikationer för förhandsgranskningsprocesser för formalinfixerad och paraffininkopplad (FFPE) vävnad. Alla EN-standarder publiceras dessutom som SS svensk standard (för EU-lagstiftningen), så nu finns dessa tre delar att tillgå via SIS-abonnemang eller köpa styckvis. De heter SS-EN ISO 20166-1,-2, -3 :2019. Denna serie omfattas av tre delar som handlar om isolerat RNA, isolerade proteiner och isolerat DNA, beskriver processerna för pre-analys, från provtagning till hantering, dokumentation, lagring och bearbetning av prover till isolering av olika substanser. Både jag och några av experterna i TK 331 Laboratoriemedicin, har deltagit i detta arbete vilket har varit mycket intressant och lärorikt, hur man kan diskutera vissa små detaljer i timmar för att få det rätt och begripligt för alla!

Teknisk specifikation för PNA-analyser utan laboratoriekunskap
Ett av de mest diskuterade och känslostormande arbetena inom ISO:s laboratorieverksamhet är det vi har jobbat med inom POCT. Diskussionerna har gått höga om vilka som får laborera och hur det ska gå till med PNA-analyser och om vi verkligen ska beskriva hur man bör göra. Liknar lite diskussionerna vi hade när jag jobbade på laboratorier under 1980 och 90-talen (vad länge jag har jobbat!!!). Nu kommer det i alla fall snart en TS (Teknisk specifikation) som är en Guideline kring hur man ska utföra PNA-analyser om man inte har laboratoriekunskap eller kontakt med något laboratorium. ”Guidance for supervisors and operators of point-of-care testing (POCT) devices”

Revidering ISO 15189
Ett arbete som ni alla kan komma att påverkas av är revideringen av ISO 15189 som har påbörjats. Många av experterna i TK 331 är aktiva i det arbetet, både personer från laboratorier och Swedac. Man har i ISO-arbetsgruppen delat upp arbetet i olika grupper som arbetar med den del av standarden man har mest intresse i och sedan när man gjort de första rundorna med ändringar kommer man titta på hela standarden.

Är ni intresserade att höra mer om det, kan ni kontakta mej på lena.morgan@sis.se .

Ni kan läsa mer om allt standardiseringsarbetet som bedrivs inom vård och omsorg här. 

/Lena Morgan
( lena.morgan@sis.se )

Projektledare, Leg Biomedicinsk analytiker
Ordförande  Advisory Board for Healthcare Standards, CEN

Gästblogg: Het sommar och nya utmaningar som förbundsstyrelseledamot

av Lämna en kommentar

Michel Silvestri

Michel Silvestri

När jag skriver detta så är semestern avslutad och jag har just klarat av första dagen på jobbet efter flera veckors het sommarledighet. Semester och het sommar? Borde vara enbart positivt, men skaver lite grann.

Som anställd i vården så är jag själv lyckligt lottad att ha fått fyra veckors sammanhängande semester, dessutom under den period som jag önskat. Det är inte alla kollegor som fått detsamma, tyvärr. Här på Gotland, liksom på många håll i landet har vården tidvis varit mycket ansträngd. I Stockholm är fortfarande en tredjedel av vårdplatserna stängda pga personalbrist. Det är drygt 1200 vårdplatser – motsvarande ett större sjukhus som är igenbommat!

Den heta, soliga sommaren har uppskattats av många, men samtidigt har torkan varit förödande för våra lantbrukare, och värmeböljan har plågat våra äldre som riskerat att drabbas av ökad dödlighet.
Många av oss anar att vi fått en försmak av klimatförändringens effekter, och känner en gnagande oro över vad det kan innebära i förlängningen.

Som om ovanstående inte vore nog så har vi om knappt en månad val i Sverige, och det mesta tyder på att det blir mycket svårt att skapa en tydlig politisk majoritet i riksdagen men även i många av våra lokala parlament, dvs i landsting och kommuner. Därigenom försvåras viktiga beslut och genomförandet av nödvändiga reformer. Bakgrunden är till stor del en främlingsfientlig och populistisk vind som fortsätter svepa fram med ihåligt löfte om snabba, enkla lösningar på komplexa problem.

Det råder ingen tvekan om att vi har stora utmaningar framför oss, men däri ligger också stora möjligheter.
Vi måste i hela samhället, i vården och på våra laboratorier fortsätta arbeta med minsta möjliga belastning på klimat och miljö. Grön teknik och effektiva processer är globala framgångsfaktorer där Sverige ligger långt framme. Vi måste, för att klara bemanningen i vården ta vara på den kompetens som invandrar från hela världen till vårt fantastiska land. Vi måste på ett smart och användarvänligt sätt ta vara på de möjligheter som digitalisering, automation och artificiell intelligens erbjuder.

Michel Silvestri, först i bakre raden från vänster

Förresten, apropå utmaningar; I våras blev jag invald som förbundsstyrelseledamot i Vårdförbundet och i stycket ovan har jag faktiskt räknat upp flera större frågor som jag vill arbeta med, som förtroendevald. Därtill kommer naturligtvis nödvändigheten att förbättra villkor och arbetsmiljö så att biomedicinska analytiker, barnmorskor, röntgensjuksköterskor, sjuksköterskor och alla andra anställda i vården orkar och vill vara kvar i livsviktiga och utvecklande jobb.

Jag har träffat Sineva Ribeiro och övriga i förbundsstyrelsen vid ett par tillfällen redan, och det känns som vi snabbt blivit ett sammansvetsat team som under de kommande fyra åren ska bidra till att göra skillnad,
Det blir en spännande resa som jag hoppas kunna ge inblick i emellanåt här på Biomedicinsk analytikerbloggen.
Förhoppningsvis har även du som läser detta haft en bra sommar med möjlighet till vila och återhämtning. Jag önskar dig en fin sensommar och höst. Om du har egna jobbrelaterade frågor, synpunkter eller förslag – tveka inte att kontakta mig.

Vi hörs!

Michel Silvestri, leg. biomedicinsk analytiker, med dr
Enhetschef, LaboratorieMedicinskt Centrum Gotland
Förbundsstyrelseledamot, Vårdförbundet

michel.silvestri@vardforbundet.se

Politiker möter Biomedicinska analytiker

av 1 kommentar

Igår kväll genomförde förtroendevalda och medlemmar från avdelning Stockholm en workshop för Stockholms Läns Landstings politiker om kompetensförsörjning gällande biomedicinska analytiker. Under våren har denna grupp biomedicinska analytiker genomfört ytterligare två möten, det första riktat mot verksamhetsföreträdare och det andra mot biomedicinska analytikermedlemmar.

Syftet med dessa möten har varit att belysa biomedicinska analytikers roll i vården, informera om vad som är aktuellt inom vårt yrke, men också att påverka ledning och beslutsfattare att leda vården patientsäkert med rätt kompetens på rätt plats. Det har varit många diskussioner rörande patientsäkerhet, bristen på biomedicinska analytiker som råder idag och hur prognosen ser ut framöver (enligt SKL:s rekryteringsrapport kommer 2700 biomedicinska analytiker saknas 2026).

Vid summeringen av gårdagens möte konstaterade de flesta av politikerna att man fått upp ögonen för en yrkeskategori man haft litet kunskap om, man uttryckte oro över att arbetsgivare ersätter med andra, icke-legitimerade yrken och att det är viktigt att arbeta för karriärvägar och löneutveckling.

-Man måste få jobba på toppen av sin kompetens, sa flera.

-Ingångslönerna är skamliga, sa en annan.

-Man kan inte tumma på patientsäkerheten, sa en tredje.

Medverkade gjorde också Lena Asplund, riksdagsledamot och biomedicinsk analytiker som motionerat och debatterat i riksdagen för specialistutbildning. Hon föreslog också att det vore bra att genomföra denna typ av möten mot landstingspolitiker i andra delar av landet.

Innan politikerna blev “utsläppta” från Vårdförbundets kansli som på kvällarna alltid är låst och larmat, fick de med sig en kasse för att “gå en dag i mina skor” och kontaktuppgifter till någon av de yrkesverksamma biomedicinska analytikerna som deltog under kvällen. Konceptet om att gå en dag i mina skor kan du läsa om här.

Är det någon som vill arrangera liknande möten, så kommentera nedan eller kontakta mig via mail (anne.berndt@vardforbundet.se). Jag vidarebefordrar dig då vidare till förtroendevalda biomedicinska analytikergruppen inom avdelning Stockholm.

 

Vill du delta vid internationellt studentforum?

av Lämna en kommentar

Jennifer Arnqvist (med mikrofon) representerade Sverige vid IFBLS Studentforum i Taiwan 2014.

Du som är student på biomedicinska analytikerprogrammet och medlem i både Vårdförbundet och IBL, har nu en möjlighet att ansöka om att representera Sverige vid två olika internationella Studentforum i höst.

IFBLS
IFBLS (International Federation of Biomedical Laboratory Science) arrangerar världskongressen i Florens, Italien, 22-26 september 2018. Du kommer att delta vid Studentforumet, lyssna in på det vetenskapliga programmet och möta de andra delegaterna. Du kan läsa om kongressen här. Inklusive resdagar behöver du ta ledigt 21-26 september (fredag-onsdag).

EPBS
EPBS (European Association of Professionals in Biomedical Science) håller sitt årliga möte, General Governing Body (GGB), i Figueira da Foz, Portugal 12-13 oktober. Du kommer att delta vid Studentforumet som genomförs under GGB. Inklusive resdagar behöver du ta ledigt 11-14 oktober (torsdag – söndag). På EPBS:s Studentforum genomförs postertävlingen Martin Nicholson Award där du kan delta med en poster om ditt examensarbete, om du är nyexaminerad. Du kan läsa mer här . På Biomedicinska analytikerbloggen kan du läsa om Mauds erfarenheter från förra årets Studentforum i Salzburg.

Eftersom dessa konferenser inkräktar på dina studier eller arbete är det viktigt att du förankrar redan nu att du kan få ledigt.

Inför båda Studentforumen kommer någon typ av förberedelse att göras. Information om det kommer efter att du har antagits av Vårdförbundet och IBL och du är registrerad för kongressen.

Vårdförbundet står för dina kostnader, det vill säga kongressavgift, resa, boende och måltider i samband med mötet. Om du vill kommer du att kunna resa tillsammans med andra.

Vid frågor eller om du vill anmäla ditt intresse att delta kontakta Anne Berndt (anne.berndt@vardforbundet.se) eller Tanja Wijkmark på IBL (tanja.wijkmark@ibl-inst.se).

I din intresseanmälan anger du följande:
Namn
Personnummer
Kontaktinfo
Om du söker att delta vid IFBLS eller EPBS (eller möjligen båda och hur du i så fall prioriterar alternativen)
En kort presentation av dig själv
Motivering till varför just du ska bli utsedd att vara studentrepresentant
Hur du tänker dela med dig av din erfarenhet efter kongressen.

Deadline för din ansökan är 14 maj. Du kommer att få besked och förväntas bekräfta senast 21 maj.

Gästblogg: Det är viktigast av allt att man har rätt kunskap på rätt ställe

av Lämna en kommentar

Tina Dahlman
Biomedicinsk analytiker
Mikrobiologen, Falun

När jag skulle välja högskola famlade jag mer eller mindre i mörkret, jag vacklade mellan att bli lärare eller något åt det naturvetenskapliga hållet. Jag hade alltid drömt om att arbeta med sjukdomar, fascinerad av virus, bakterier, svampar och parasiter. Men eftersom blotta tanken på blod fick ansiktet att anta en gråblek nyans, så hade jag lagt alla planer på sjukvårdsyrken på hyllan.

Jag gick till en mer eller mindre insatt syokonsulent (troligtvis mindre) för att få rådgivning. -Har du sett CSI? sa han, jo det hade jag såklart (vem hade inte det 2007?)
Om du vill jobba som dem ska du söka det här programmet… så visade han en broschyr om biomedicinska analytikerprogrammet. Jag bestämde mig där och då, och undrade samtidigt hur det kom sig att jag aldrig ens hört talas om yrket??

Vi var totalt 8st i klassen som gick i Borlänge/Falun med anslutning till Uppsala universitet. där ca 50 % av kurserna var förlagda. När 3 år hade gått återstod 4st, och under den tiden hade man lagt ner Dalarnalinjen pga. för få sökande. Tre av oss som tog examen 2010 arbetar idag som Biomedicinska analytiker inom Landstinget Dalarna. Själv väntade jag troget i två år till innan jag fick mitt jobb på mikrobiologen i Falun. Det arbete som jag bestämt mig för redan under studiebesöket som vi fick göra 2007.

Och visst var det mycket tur som gjorde att jag hamnade där tillslut, i slutet av 90-talet hade Landstinget Dalarna nämligen planer på att lägga ner mikrobiologen och låta verksamheten i Gävle ta över alla analyser. 1999 gjordes på mikrobiologen totalt ca 92 000st analyser och det fanns 23st heltidsanställd personal. Medellivslängden 1999 låg på ca 77år för män och 82år för kvinnor. 2017 (18 år senare) utfördes ca 300 000 analyser på mikrobiologen, vi är ca 30st anställda på avdelningen (varav 20st är biomedicinska analytiker). Medellivslängden ligger på 81år för män och 84år för kvinnor (den största ökningen medellivslängd de senaste 20 åren sedan andra världskriget). I takt med att människor blir äldre måste även laboratorierna och analyserna bli bättre.

Att våra analyser och vår kompetens finns tillgängliga på våra sjukhus räddar inte bara liv, vi sparar dessutom kostnader för vårdplatser och belastning på avdelningar. När en person kommer in med feber och huvudvärk kan det vara av stort värde att inom 2h få svaret att det rör sig om en influensa.
Att vi som har kunskapen om både sjukdomarna och analysmetoderna får bedöma och svara ut proverna säkerställer den analytiska kedjan.

Även om det i Sverige inte finns tillräckligt med biomedicinska analytiker för att ta prover på sjukhus som man gör i Norge, så skulle kostnader och konsekvenser pga. preanalytiska fel, definitivt minska om man i alla fall inför obligatorisk praktik och mer information om provtagning och preanalytiska fel på vårdutbildningarna. Ett exempel på ett sådant fel som nyligen inträffat är att provmaterial hällts över från ett rör med tillsats, till ett annat utan tillsats. Och de flesta preanalytiska fel upptäcks aldrig, därför är det oerhört viktigt att ge tillräcklig kunskap så att de minimeras.

Landstinget Dalarna har investerat i en automationsbana, utodlingsrobot, MaldiTof, och helautomatiserade blododlingsskåp för att nämna några. Idag samarbetar vi med klinisk kemi vilket gynnar både analyser och oss som individer. Vi har ett av Europas modernaste lab och ni är hjärtligt välkomna att besöka oss.

Jag sitter numera i Vårdförbundets styrelse avd. Dalarna på 50 % och jag vill arbeta med att på sikt förbättra hela den analytiska kedjan inkl. preanalys, lyfta fram vikten av vårt yrke och synliggöra vår kompetens. Genom att optimera laboratorierna finns även mycket pengar att spara för landstingen. Alla som arbetar inom vården är viktiga, men det är viktigast av allt att man har rätt kunskap på rätt ställe.

/Tina Dahlman
Biomedicinsk Analytiker
Landstinget Dalarna – Avd. Klinisk Mikrobiologi

Gästinlägg: Monsterveckan i mitt liv – Biomedical Laboratory Science Day

av Lämna en kommentar

Biomedical Laboratory Science Day – ”Monsterveckan” i mitt liv, och Skönheten i betraktarens öga

För 18 år sedan upplevde jag en av de mest hektiska veckorna i mitt liv. Det hade med vår internationella dag att göra – men också lite annat…

För att förstå bakgrunden så måste vi gå tillbaka till mina ungdomsår då jag fascinerades av mästerfotografen Lennart Nilssons bilder av celler och mikrober. Denna fascination bidrog faktiskt till att jag halkade in på utbildningen till biomedicinsk analytiker, naturligtvis med mikrobiologisk inriktning som fanns på den tiden.

Min examen följdes av vidareutbildning i molekylärbiologi, undervisning på Laborantskolan och så småningom virusforskning och licentiatexamen. Strax efter millennieskiftet fick jag idén att uppmärksamma det årets tema för Biomedical Laboratory Science  Day, The Key to the Diagnosis of Communicable Diseases, genom en vernissage med Lennart Nilssons fantastiska bilder av mördarceller, virus och bakterier – naturligtvis i storformat! Evenemanget skulle hållas på Kulturhuset i centrala Stockholm och inramas av expertföreläsningar om ”galna ko-sjukan”, ebolavirus med mera.

Med stöd av duktiga, engagerade och välvilliga kollegor så förverkligades evenemanget. Det är ett av mina stoltaste ögonblick när jag fick inviga fotoutställningen tillsammans med min idol Lennart Nilsson och dåvarande rektor för Karolinska Institutet, professor Hans Wigzell. De kostsamma jättefotografierna med vackra motiv av virusinfekterade celler, malaria-sprängda erytrocyter och bakterier fångade av ”leukocyt-lasso”, hade sponsrats av bl a Vårdförbundet. Idag hänger flera av bilderna på KI:s biomedicinsk analytikerutbildning i Huddinge.

Visst var det mycket jobb, slit och stress för att lyckas med evenemanget i Kulturhuset. Men orsaken till att det var en riktig monstervecka för mig var att jag samtidigt i inledningen av år 2000 var i slutfasen av mitt doktorerande. En vecka efter vernissagen i Kulturhuset försvarade jag min doktorsavhandling på Karolinska Institutet. Även det gick bra, och jag blev mycket glad när jag av mina arbetskamrater fick en signerad Lennart Nilsson-tavla i examensgåva. Tänk att ha en alldeles egen att hänga på väggen hemma! Motivet var kromosomer som svävar i livets hav. Jag var utmattad men lycklig.

Kromosomer - Lennart Nilsson

Kromosomer – Lennart Nilsson

Apropå utmattad; efter en lång vinter så våras det äntligen i vårt avlånga land, och det är återigen dags att fira vår internationella dag. Årets tema är Antibiotic Resistance – Biomedical Laboratory Scientists respond to the global threat. Lite tjatigt kanske, att det så ofta handlar om mikrober och infektionssjukdomar – men å andra sidan så är det ju ett tema som jag själv är ganska förtjust i…

Samtidigt så vet jag mycket väl, efter många år som ansvarig för biomedicinsk analytikerutbildning, som tidigare IBL-ordförande och numera som chef för LaboratorieMedicinskt Centrum Gotland, att vi har massor av intressanta och viktiga ämnen och aspekter att lyfta fram en dag som denna. Det ska vi göra på lasarettet i Visby, med en mini-vernissage på måndagen direkt efter 15 april.
Man brukar säga att skönheten finns i betraktarens öga. Efter decennier som biomedicinsk analytiker så kan jag fortfarande fängslas av en vacker eller märklig bild av livets mysterier, t ex kristaller i ledvätska, en fluorescerande cell, eller bakterier som växer i fraktalmönster (se Bacillus mycoides här intill).

En ögonfångare av det slaget kan också vara ett utmärkt sätt att fånga andras nyfikenhet; annan vårdpersonal, patienter, anhöriga, beslutsfattare. Och därigenom kan vi inleda en dialog om den för hälso- och sjukvården så viktiga – och så intressanta – biomedicinska laboratorievetenskapen. För vi är ju alla ambassadörer, eller hur?

Jag önskar er alla en riktigt fin Biomedical Laboratory Science Day!

 

Michel Silvestri
Leg. biomedicinsk analytiker, med dr
Enhetschef för Laboratoriemedicinskt Centrum Gotland

============================================

P.S.
Biomedical Laboratory Science Day 2018

Årets tema: Antibiotika-resistens

Via länken nedan hittas samtliga tidigare teman för BLS Day

http://www.ifbls.org/index.php/about-ifbls/international-biomedical-laboratory-science-day/346-international-bls-day-themes

============================================
P.P.S.
Mästerfotografen Lennart Nilsson lämnade oss i januari förra året, vid 94 års ålder och yrkesverksam in i det sista. Men som förebild lever Lennart vidare för mig och andra!

Gästblogg: Biomedical Science Day 2018

av Lämna en kommentar

The theme of Biomedical Science Day 2018 is Antibiotic Resistance.

Marie Culliton,
President EPBS

This is a growing problem throughout the world as we fight ever evolving infections. Indiscriminate use of antibiotics exacerbates this problem. This is a problem when they are used inappropriately for viral infections or to mask poor animal husbandry in agriculture.

The time when every new antibiotic produced was used for all infections must pass. Antibiotics should only be used when there is evidence of infection which has been identified and susceptibility established.

Biomedical Scientists are essential to win this war. Modern methods in microbiology allow us to rapidly screen for resistant organisms in our vulnerable hospital populations and to ensure infection control strategies can be implemented early.

Using Biomedical Scientists in infection surveillance roles, within a multidisciplinary infection control team of Microbiologist, Pharmacist and Nurses is yet another example of our role as Diagnostic Partner. We can ensure that the antibiotic of choice is the one reported and reserve the 2nd and 3rd line antibiotics for where they are needed.

This winter, in my hospital, the introduction of rapid molecular tests for flu reduced antibiotic consumption in our pregnant population by 50%.

Make sure you make a difference!

/Marie Culliton
President EPBS

Gästblogg: Vi förstår ditt värde

av Lämna en kommentar

Åsa Gyberg-Karlsson

Vi förstår ditt värde

Vi fanns där före livet. Vi utförde fertilitetsundersökningar på dina föräldrar och såg till att deras äggcell och spermie möttes. Det som blev du. Vi analyserade prover på din mamma, för att ta reda på om du mådde bra och för att ta reda på om det fanns något i hennes blod som kunde påverka dig – innan du var född.

När du föddes fanns vi där, redo att välja rätt blod till dig eller din mamma om ni skulle behöva det. Och när du som nyfödd fick nyföddhetsgulsot fanns vi och utförde de analyser som gjorde att barnläkaren kunde fatta rätt beslut om behandling. Det var också vi som analyserade det anlagstest som togs på BB och som gav din lekkamrat med en ämnesomsättningssjukdom möjlighet att växa frisk.

Alla gånger du inte mådde bra och tog ett prov på vårdcentralen, fanns vi där och utförde analyser och tolkade provsvar. Vi tog reda på vad du var allergisk mot. Vi tog reda på vilken bakterie som givit dig urinvägsinfektion. Med hjälp av våra provsvar var det möjligt för läkaren att välja rätt antibiotika. Och när du sökte för den där leverfläcken du varit så orolig för, fanns vi där för att ta reda på om den var farlig eller inte.

Vi fanns där för att följa att din diabetes var rätt medicinerad. För att hjälpa läkaren att ta reda på varför du var så trött. Och när det visade sig att den där knölen i bröstet var cancer, kunde vi ge läkaren vägledning i vilken typ av behandling som gav dig bäst chanser att överleva.

När du kände tryck över bröstet och fick svårt att andas stod vi beredda att analysera prover och utföra undersökningar. Tillsammans med all annan sjukvårdspersonal fanns vi där för att rädda dig när ditt hjärta blev utan syre i en plötslig hjärtattack. De blodgivare vi hade tappat såg till att det fanns blod när du opererades.

Även efter livet fanns vi där. Vi utförde analyser på din vävnad för att läkaren skulle kunna förstå vad som hänt. För att dina anhöriga skulle kunna få svar.

Vi fanns för dig genom livet. Med vår unika kunskap och kompetens om analyser, undersökningar och hur resultat tolkas fanns vi där (nästan) varje gång du behövde hälso- och sjukvård. Ibland mötte du oss, men ofta mötte vi dig utan att du tänkte på det. Alltid var det viktigt för oss att du fick rätt svar i rätt tid. Var du viktig för oss.

Vi, biomedicinska analytiker, finns där för livet. För vi förstår ditt värde.

/Åsa Gyberg-Karlsson
Biomedicinsk analytiker
Blekinge Landsting