Gästblogg: Hur rekryterar vi studenter till biomedicinska analytikerprogrammet?

15 oktober är deadline för ansökan till högskolestudier till våren. Biomedicinska analytikerprogrammet har i flera års tid visat på ökad antagning. I nedanstående blogginlägg skriver Sofia Skröder om hur dessa siffror kan ökas ytterligare, bland annat för att ge en mer rättvisande bild av kraven på programmet.

11328976_10203500965679743_1688810304_nSenast i april i år publicerades en artikel i Vårdfokus där det offentliggjordes att antalet förstahandssökande till biomedicinska analytikerprogrammet ökat för tredje året i rad. Vårdförbundets senaste aktioner för att öka antalet sökande har därmed gjort avtryck i de sökandes tankebanor och fått fler att söka sig till utbildningen. Vad Vårdförbundet har gjort är huvudsakligen riktade aktiviteter och olika lärosäteskampanjer mot just sökande och inte bara mot redan befintliga medlemmar.

Genom det relativt nya samarbetet mellan Vårdförbundet och Vårdförbundet Student (grundades 2013), har Vårdförbundet fått en mycket större insikt i studenternas tankar och åsikter och får också deras syn på saker som indirekt och direkt rör studenter, så som just rekrytering. Studenterna i Vårdförbundet Student vet vad de blivande studenterna letar efter och de vet vad man bör lyfta fram för att ge en så korrekt bild av programmet som möjligt eftersom de själva går utbildningen. De befintliga studenterna kan därför ge en väldigt exakt och rättvis bild av utbildningen och berätta om sina egna erfarenheter av utbildningen. En nyckel till en framgångsrik rekrytering är engagerade och drivna befintliga studenter.

Ett problem med att många inte klarar av utbildningen är de missvisande antagningspoängen. Många studenter som börjar studera vid biomedicinska analytikerprogrammet tvingas bryta sina studier på grund av att de inte klarar av de förväntade kunskapskraven som inte avspeglas i antagningspoängen. Detta är ett problem som Vårdförbundet och Vårdförbundet Student uppmärksammat och insett att högre antagningspoäng ger en mer korrekt visande bild men detta förutsätter fler sökande, vilket leder till ökad konkurrens.

Trots att antalet förstahandssökande till biomedicinska analytikerprogrammet ökar år efter år så är bristen på arbetsplatserna ett faktum. Detta beror dels på att det ökade antalet studenter ännu inte hunnit examineras, samt att många studenter fortsatt avbryter sina studier av olika anledningar. En del studenter avbryter studierna för att de blivit antagna till ett annat program som de hellre vill gå och en del för att de inte klarar av sina studier och får underkänt på kurserna.

Därför är det essentiellt att Vårdförbundet och Vårdförbundet Student fortsätter arbetet för rekrytering till biomedicinska analytikerprogrammet för att öka konkurrensen om utbildningsplatserna och därmed också ge en mer rättvisande bild av utbildningen. Detta kan på både kort och långsiktigt bidra till att lösa bristen på biomedicinska analytiker i landet.

/Sofia Skröder

Biomedicinsk analytikerstudent inriktning klinisk fysiologi vid Örebro Universitet
Studentrepresentant Vårdförbundet avdelning Örebro
Styrelseledamot i Vårdförbundet Student

Kommentarer

  1. Christine säger

    Hej,

    Att höja antagningspoängen är en bra idé. De som söker måste ha en bra grund att stå på för att klara utbildningen. Mest kemi och matematik.

    Att man får en bra ingångslön gör utbildningen mer attraktiv. Den måste bli bättre!

    Gör de som söker utbildning medvetna om hur många olika arbetsplatser det finns att välja mellan som Biomedicinsk analytiker och att många arbetsplatser erbjuder oss att ersätta läkare. Detta tack vare legitimationen!

    Christine Farneman
    Mikrobiologen

  2. Ellen Sundström säger

    Jag känner mig lätt upprörd . Det är för mycket floskler, och det skrivs och talas om utbildning: att det är A och O för att nå någon stans. Det kan det vara men det handlar också om en inställning som vi inte riktigt rår på, och här spelar även Vårdförbundet en ytterst viktig roll som påtryckare.
    Konkurrens är bra men i vissa fall står det still. BMA har legitimation ja visst, men det betyder inte att de jobb som finns ute i verksamheterna alltid går till utbildad BMA. Jag vill påstå att det aldrig tillåts bli en riktig brist eftersom arbetsgivare tillåts rekrytera personer med liknande kompetens t.ex biolog/biomedicinare (!). Senast en vakans sattes ut på ett av de större arbetsplatserna i Mellansverige sökte man BMA, eller liknande. Den som anställdes var biolog. Varför kan det vara OK att BMA kan ersättas? Om något så kan det här vara en hämmare för utvecklingen av utbildningen, löneutvecklingen och möjligen se det framtida yrkesvalet som en möjlighet, och att utbildning lönar sig. Jag skulle vilja se den annons och där det står “sjuksköterska eller likande utbildning”.
    En öppen fråga hur ser det ut på annan laboratorieverksamhet? Är arbetsstyrkan en pyttipanna av olika utbildningar, eller hur ser det ut hos dig?

    • Vuokko Kilpi säger

      Hos mej på ett primärvårdslaboratorium jobbar förutom mej två undersköterskor och en sjuksköterska. Jag är ensam biomedicinsk analytiker på vårdcentralen och såhär ser det ut i min region på de flesta vårdcentraler. Det krävs att laboratoriet bemannas med minst två personer hela tiden för att klara trycket men man anställer bara en BMA som då är labansvarig.

Lämna en kommentar

*