Vi arbetar på att få fram nationellt reglerad specialistutbildning även för biomedicinska analytiker. Inspirationen kommer från Vårdförbundets idé om akademisk specialisttjänstgöring för sjuksköterskor. Drivande i frågan är Vårdförbundet tillsammans med IBL.
För drygt ett år sedan presenterade Vårdförbundets förbundsstyrelse Vårdförbundets ide om akademisk specialisttjänstgöring (AST) för sjuksköterskor. Iden innebär att specialistutbildning fortsatt ges på universitet och högskola, den ger akademisk examen och en skyddad specialistbeteckning, att utbildningsanställningar inrättas och att dessa regleras i kollektivavtal och att utbildningen har stor del förlagd i verksamheten. Anledningen att sjuksköterskor var först ut är b.la för att det redan finns nationellt reglerade specialistutbildningar för sjuksköterskor och för att antalet specialistsjuksköterskor har sjunkit för att det sällan funnits ekonomisk incitament för individen att genomgå specialistutbildning. Iden om AST har sedan dess genom starkt påverkansarbete fått stort genomslag, den finns i de flesta politiska partiers valprogram och det finns några arbetsgivare som påbörjat utbildningsanställningar för sjuksköterskor.
Då för ett år sedan när idén om AST presenterades deltog även IBL och Svensk Förening för röntgensjuksköterskor (SFR) och Barnmorskeförbundet vid mötet. Samtliga var intresserade av att tillsammans med Vårdförbundet arbeta för AST för respektive profession.
Och vi är där nu när det gäller biomedicinska analytiker och röntgensjuksköterskor.
För några veckor sedan möttes Vårdförbundet och IBL och SFR. Anledningen till denna konstellation är att det idag saknas nationellt reglerade specialistutbildningar för dessa två professioner och därför kommer påverkansarbete för införande av det samordnas med att formen för utbildningen ska bli AST. Att en specialistutbildning behöver vara reglerad är för att den som går utbildningen efter examen ska få en skyddad specialistbeteckning som gäller överallt. Man blir specialistbiomedicinsk analytiker, inte bara som möjlig beteckning på sin nuvarande arbetsplats utan överallt där man söker en tjänst. Självklart ska det då finnas sådana specialisttjänster att söka. Samtidigt som vi vill att utbildningen ska regleras och krav för utbildningens innehåll tillföras högskoleförordningen vill vi att formen för utbildningen blir AST. Alltså att utbildningsanställningar införs som man under sin utbildningstid kan inneha.
Örebro Universitet startade ett mastersprogram i klinisk laboratorievetenskap som mycket väl skulle kunna utgöra en reglerad specialistutbildning. Med det innehåll programmet har och den tjänstestruktur Agneta Colliander (biträdande verksamhetschef för laboratoriemedicin vid länskliniken, Örebro) håller på att rigga, har vi ett utmärkt exempel på hur detta kan se ut i “verkligheten”.
IBL och SFR är Vårdförbundets samarbetspartners och kommer att driva frågan på sina arenor, Vårdförbundet på våra arenor och där vi kan göra gemensam sak, där gör vi det.
Om du har frågor, oavsett om du som läser är biomedicinsk analytiker eller röntgensjuksköterska, så är du välkommen att kontakta oss. Min kollega Förbundsombudsman Annica Magnusson (annica.magnusson@vardforbundet.se) kan svara dig som är röntgensjuksköterska och du som är biomedicinsk analytiker kan kontakta mig, Anne Berndt (anne.berndt@vardforbundet.se).
I fredags arrangerades en