Information

Biomedical Laboratory Science Day 2020 – Coronavirus, fladdermöss och genpistoler

15 april, 2020 by Anne Lindgren Berndt 4 Comments

Virusanalys på 80-talet
När jag för fjärde eller femte gången denna vecka ser Matti Sällberg, biomedicinsk analytiker och professor på Karolinska Institutet, bli intervjuad i TV om det nya coronaviruset och jakten på ett vaccin, så flyttas jag plötsligt flera decennier tillbaka i tiden. Det är i slutet av 80-talet och jag går ”praktik” på Statens Bakteriologiska Laboratorium i Solna. Under några veckor ska jag då vara på hepatit-labb under handledning av en kille som är bara några år äldre än jag själv. Redan första dagen frågar han om jag vill medverka i ett litet projekt – nämligen försöka utveckla en ny ELISA, en analysmetod för att detektera antikroppar mot ett specifikt virus. Självklart vill jag det! Min handledare har inventerat kylskåpet med reagens och kommit fram till att vi ska testa en ELISA i åtta steg (!) Detta eftersom de reagens som råkar finnas tillgängliga är från kanin, marsvin, råtta, get, med flera. Som Kajsa Warg brukade säga – man tager vad man haver!
Reagens är i detta fallet detsamma som antikroppar från olika djurslag, specifikt riktade antingen mot viruset, eller mot andra antikroppar.

Vi fick aldrig denna ELISA att fungera (det normala är 2-3 steg), men än idag är det ett roligt minne av en lite galen (blivande) forskare som inte var rädd för att kreativt tänja gränserna. Och så har det fortsatt! Min unga handledare var just Matti Sällberg. Senare hade jag förmånen att få samarbeta med honom när vi båda var doktorander. Jag syntetiserade viruspeptider på dagarna, och Matti – som då studerade vidare till tandläkare – kom till labb efter sista föreläsningen och tog över syntetiserandet under natten. Imponerande!

En annan biomedicinsk analytiker, tillika professor, som synts en hel del de senaste veckorna är Ali Mirazimi, en riktig ”outbreak-forskare” – dessutom med svart bälte i karate – som varit ansvarig för landets enda P4-labb, dvs högsta säkerhetsklassen, för arbete med de allra farligaste smittämnena. Ali och jag doktorerade båda på cytomegalovirus och delade ibland både labb-bänk och pipetter på Laborantskolan på Kungsholmen.

Corona och dess infektioner
Jag bryter mig loss från nostalgitrippen – önskar Matti och Ali varmt lycka till med vaccinforskningen! – och hoppar fram i handlingen till dagens coronakris. Först några ord om namnet; Den pandemi som drabbat oss orsakas av ett coronavirus som kan leda till sjukdomen covid-19 (Corona virus infectious disease 2019). Själva viruset benämns SARS-CoV-2 vilket står för Severe Acute Respiratory Syndrome – Corona Virus 2.

SARS-CoV-1 drabbade oss 2002-2004 och kring 2012 var det dags för MERS (Middle Eastern Respiratory Syndrome, med dromedar som troligt värddjur). Namnet corona (latin för krona, krans) har denna virusfamilj fått pga hur det ser ut i elektronmikroskop.

Vi kan konstatera idag att SARS-CoV-2 är mer infektiöst än de tidigare SARS respektive MERS. Däremot så är det nya viruset inte lika dödligt, tack och lov. WHO har för en månad sedan uppskattat dödligheten till drygt 3% att jämföra med ca 10% för SARS-1 och 34% för MERS. Säsongsinfluensa ligger normalt under 0,1% i dödlighet.

SARS-CoV-2 antas ha uppkommit i staden Wuhan i Kina, på en fiskmarknad där även vilda djur såldes. Det är troligt att viruset har sitt ursprung hos fladdermöss som i sin tur smittat ett annat värddjur (myrkott?) där en rekombination skett av arvsmassa från två olika coronavirus. Det nya viruset har sedan infekterat från värddjuret till människa, och sedan har spridning uppstått från människa till människa.

Coronavirus har, i likhet med influensavirus, arvsmassa i form av RNA, i detta fallet plus-strängat RNA liknande det messenger-RNA som bildas i våra celler då gener uttrycks. Det innebär att denna typ av virus, när det infekterar en cell, kan direkt utnyttja sin arvsmassa för translation till nya virusproteiner, bl a de så kallade ”spike proteins” som ger det typiska corona-utseendet.

SARS-CoV-2 tar sig förmodligen in i cellen genom att, med hjälp av sina spike proteins, binda till cellens ACE2-receptor (Angiotensin converting enzyme 2).

Virusinfektion och immunitet
När man har haft en virusinfektion blir man normalt immun, dvs skyddad mot ny infektion med samma virus. Denna immunitet kan i bästa fall vara livslång. Immuniteten uppstår främst genom att immunförsvaret bildar specifika antikroppar (neutraliserande antikroppar) som binder specifikt till områden på viruspartikeln på ett sätt så att virus inte kan infektera celler. Virus kan också aktivera det cellulära immunförsvaret som kan känna igen och döda virusinfekterade celler.

Ironiskt nog så kan det också vara en del av vårt immunförsvar som orsakar svår sjukdom vid covid-19. SARS-CoV-2 orsakar nämligen så kallade cytokinstormar, med Interleukin-6 som ”överproduceras” och orsakar inflammation och skada, främst i lungorna. Därav de typiska lungsymtomen vid svår covid-19.

Virusdiagnostik och metoder
Diagnostiken av SARS-CoV-2 grundar sig på PCR, en molekylärbiologisk metodik för påvisande av specifik sekvens av nukleinsyra i form av DNA eller RNA. Ett positivt test av det slaget visar att man har en aktiv infektion och därmed kan smitta andra. En annan typ av diagnostik som vi snarast behöver i stor omfattning är antikroppstest som visar om man har haft SARS-CoV-2, och att man då förhoppningsvis är immun mot viruset.

Några rapporter från andra länder antyder, dels att man efter genomgången infektion trots allt kan sakna specifika antikroppar, dels att man kan utsöndra virus och vara smittsam även om man saknar symtom. Oroväckande, men allt detta är fortfarande mycket osäkert och måste tas med en nypa salt innan vi har mer och bättre forskningsdata.

En sak som är säker är ändå att en stor andel av världens befolkning, kanske en majoritet, kommer bli infekterad av SARS-CoV-2 förr eller senare. Sannolikt kommer pandemin ta några varv runt jorden de närmaste åren. Förhoppningsvis har vi inom 1-2 år ett fungerande vaccin tillgängligt, åtminstone för oss i den rika delen av världen…

När får vi vaccin?
Vaccinforskningen grundar sig på några olika plattformar. Förr i tiden odlade man fram virus och behandlade så att det inte längre var infektiöst. Sedan använde man det som vaccin för att inducera immunitet. Numera använder man sig ofta av genteknik för att i bakterier producera specifika virusproteiner av intresse. Dessa proteiner renas fram för att användas i vaccin. Ytterligare en strategi är att direkt använda arvsmassa som vaccin. Det amerikanska företag, Moderna Inc, som tycks ha kommit längst i jakten på ett covid-19-vaccin, framställer ett mRNA som kodar för virusets spike protein. Nukleinsyravaccin av detta slag kan injiceras men det kan eventuellt även administreras genom att mikroskopiska guldkulor klädda med vaccinet, skjuts in genom huden med hjälp av en luftdriven ”gene gun”.

Oavsett vilken vaccinvariant som kommer visa sig tillräckligt bra på kortast möjliga tid så är det av stor hjälp att sekvenseringen av de 30 000 baserna i genomet hos SARS-CoV-2 var rekordsnabb, klar redan i mitten av januari.

Vad är flockimmunitet?
Begreppet flockimmunitet nämns emellanåt i dessa dagar. Med detta menas att en tillräckligt stor andel av befolkningen är immun så att smittspridning upphör. Smittsamhet för ett virus anges som R-noll-värdet (R0) – för SARS-CoV-2 är R0 = ca 2,3 vilket innebär att en smittad individ i sin tur sprider smittan vidare till i snitt 2,3 andra individer. Den matematiska formeln för flockimmunitet är 1-1/R0 vilket för SARS-CoV-2 ger värdet 0,57 dvs nästan 60%. Med andra ord så behöver ca 60% av befolkningen bli immun för att smittspridningen ska upphöra. Detta givet att R0-värdet är korrekt.

Eftersom jag numera arbetar på E-hälsomyndigheten så ser jag också på denna pandemi med särskilda ”glasögon” fokuserade på e-hälsa och digitalisering. Det kan röra ökande användning av nätläkare, digital smittspårning via våra mobiltelefoner, eller artificiell intelligens (AI) för att snabbare se varningssignalerna för en pandemi. Men det är ett separat blogginlägg som kanske kommer längre fram.

Nästan exakt 100 år efter spanska sjukan (ett influensavirus) drabbas vi av en ny världsomspännande pandemi, pga ett kulturfenomen i form av marknad för viltfångade djur i kombination med dagens globaliserade värld, där vi reser kors och tvärs.

SARS-CoV-2 kommer påverka våra liv ytterligare ett tag framöver, när det rullar fram i vågor över världen, ända tills vi har ett effektivt vaccin eller har nått flockimmunitet på naturlig väg. Förhoppningsvis kan vi dra lärdom av denna pandemi så vårt samhälle står ännu bättre förberett nästa gång – om 100 år, eller redan om 5 år?

Tack alla biomedicinska analytiker!
Avslutningsvis – med särskild tanke på vår internationella dag den 15 april – vill jag rikta ett stort varmt tack till alla biomedicinska analytiker som bidrar till att rädda liv och lindra sjukdom, runtom i vårt land och i världen! Ni gör skillnad!

// Michel Silvestri
Leg. biomedicinsk analytiker, med dr

Förbundsstyrelseledamot, Vårdförbundet
Enhetschef, E-hälsomyndigheten

Gästblogg: Att bygga rälsen medan tåget går

3 april, 2020 by Anne Lindgren Berndt 17 Comments

Att bygga rälsen medan tåget går är ett begrepp jag ofta använder i mitt arbete som utvecklingsledare. Att jobba med ständiga förbättringar innebär just att agera sig in i situationer och förbättra allt eftersom. Men nu rullar tåget alldeles för fort och både byggarbetarna och passagerarna hoppar på och av i samma takt.

Mitt i all krisberedskap och siffror som tickar med antalet smittade, döda och friskförklarade kan ändå Biomedicinska analytikern i mig inte låta bli att tycka att det är det här jag utbildade mig till. Att finnas när världen behöver mig och min kompetens är ett privilegium. Vi kan upplevas som en “osynlig” profession, men att vi som nu, mer än någonsin, står i händelsernas centrum och är navet i vården, är rätt paradoxalt.

Allmänhetens frustration över varför man inte får testa sig om man inte är riskpatient slår mig rakt in i hjärtat. Samtidigt som jag har full förståelse för varför man till en början var restriktiv med provtagningen. För vi bygger ju upp rälsen medan tåget går… Laboratorierna i Sverige har sedan januari förberett sig för att kunna analysera stora mängder prover. Folkhälsomyndigheten hade en metod i början på januari, tre veckor senare hade åtta laboratorier från norr till söder ställt om och satt upp analysen och för varje vecka som gått har fler och fler anslutit sig till denna skara.

Vad är det för metod vi använder och varför kan vi inte testa alla?
Vi använder en molekylärbiologisk analys för att påvisa virusets gener med en metod som kallas Polymerase chain reaction (PCR). Viruset angriper cellerna i våra luftvägar, till en början i de övre luftvägarna och vid en komplicerad form i nedre luftvägarna där det orsakar lunginflammation. När man tar ett näsprov samlar man upp slem från övre luftvägarna och i slemmet finns celler och i cellerna finns viruset. Provet ankommer till laboratoriet där man renar fram virusets gener från cellerna genom en kemisk process. För den här processen är laboratorierna i Sverige rustade med olika instrument som har olika kapacitet. Vissa instrument kan endast köra 6 prover åt gången medan andra klarar 96 prover. Bara där har vi en stor skillnad, ju mindre instrument desto längre tid tar det att preparera stora mängder prover, vilket kan kräva längre handpåläggning.

I nästa steg i processen sker själva PCR-analysen för att i varje prov leta efter SARS-COV-2-genen med hjälp av specifika primers (enkelsträngade DNA-bitar) och prober (fluoresencemärkta sökfragment). Även här körs allt från 30-96 prover åt gången och analysen tar 1-2 timmar. Prover som innehåller virus detekteras av molekylerna och kopieras i så stora mängder att det kan visualiseras som en kurva i tillhörande mjukvara. Biomedicinska analytiker bedömer kurvan och lämnar svar via produktionssystemet på sjukhuset. I vissa fall kan prov behöva omköras om man inte kan säkra kvaliteten genom de kontroller man kör vid varje analystillfälle. INGEN Biomedicinsk analytiker lämnar ut ett svar som inte kontrollerats noga innan, oavsett hur lång tid det må ta. Så totalt tar detta 6-7 timmar för att kunna få ut stora mängder prover från ankomst till svar.

Varför har man inte fått testa alla?
Men varför har man inte fått testa alla när kapaciteten ökar kan man fråga sig? Ja, bara på mitt labb där jag jobbar har vår metodspecialist som är Biomedicinsk analytiker tillsammans med en molekylärbiolog slitit hårt med att utvärdera tre olika metoder för att rena fram virus-RNA. Det beror på att material inte kan levereras när hela världen behöver samma typ av reagens samtidigt. När vi pratar om molekylärbiologiska metoder så är det inte bara för företagen att ”öka produktionen”. Det är en oerhört krävande process och allt måste vara kvalitetssäkras till 100% innan det kan skickas ut… och tåget rullar väldigt fort ute i världen. Därför var vi tvungna att prioritera riskpatienter för att inte riskera att reagens tar slut och just riskpatienter inte kan få rätt diagnos.

Att använda resurserna rätt
En annan aspekt är att använda resurserna rätt. Varje provtagningstillfälle är faktiskt också ett vårdtillfälle där någon ska möta en potentiellt smittsam patient/anställd, bedöma läget och ta provet. Använder vi verkligen resurserna rätt om vi alla ska provtas vid misstanke? Att tillägga till det här är ju att när debatten kring detta var som värst, var det endast 2-10 % som var positiva bland alla analyserade prover. Det talade för att många hade helt vanliga förkylningar orsakade av andra virus. Om vi kan få till självprovtagning på ett bra sätt kan det vara en bra effektivisering.

Analysen är en färskvara
Ytterligare en aspekt, som man absolut inte får glömma, är att analysen är en färskvara. Den är en ögonblicksbild som bara berättar om du bar på viruset just vid stunden för provtagning. Inget säger att du inte strax efteråt går ut och blir smittad av viruset, läget försämras och du tänker att det är en vanlig förkylning och råkar smitta andra riskpatienter. Falsk trygghet är bland det mest riskfyllda i detta.

Utan Biomedicinska analytiker stannar vården
En sak är säker, Sveriges laboratorier rustar sig för det som komma skall. Vi är redo för att validera, utvärdera och implementera de mest effektiva och säkraste metoderna för att stödja vården att hantera denna kris. Vårt arbete kanske börjar med att påvisa SARS-COV-2 men det i sig räddar inte patienten. Det står minst 10 andra Biomedicinska analytiker som ska analysera lungfunktionen, syresättningen i blodet, hjärt-, njur- och leverstatus, infektionsparametrar och även leta efter sekundära infektioner för att kunna rädda patienten. Även diagnostik för cancerpatienter, blodsjukdomar, allergier, hormonella problem och ultraljud måste utföras för att sjuka patienter som har annat än covid-19 ska få den hjälp de behöver. Vi Biomedicinska analytiker är en diagnostisk partner i kampen mot covid-19 och alla andra sjukdomar. Vare sig vi syns eller inte, om tåget står still eller rullar – utan oss stannar vården.

/Maysae Quttineh
Biomedicinsk analytiker, Mikrobiologen, Jönköping
Ordförande Institutet för biomedicinsk laboratorievetenskap (IBL)

Biomedicinsk analytikerstudent – Se hit!

16 augusti, 2019 by Anne Lindgren Berndt Leave a Comment

Du som är student på biomedicinska analytikerprogrammet och medlem i både Vårdförbundet och IBL, har nu en möjlighet att ansöka om att representera Sverige vid två olika internationella Studentforum i höst.

NML Conference 2019
Nordisk Medisinsk Laboratoriegruppe (NML),Vårdförbundet och IBL arrangerar en Nordisk utbildningskonferens 25-26 september i Borås.
Du kommer ha möjlighet att delta i programmet och på studentforumet som har temat: Clinical education and supervision.
Ansvarig för Studentforumet är Sophia Godau, ordförande för Vårdförbundet Student. Du kan läsa mer om programmet https://ibl-inst.se/nml-conference-2019/

EPBS

Maud Brönnimann, Biomedicinsk analytikerstudent

EPBS (European Association of Professionals in Biomedical Science) håller sitt årliga möte, General Governing Body (GGB), i Genua, Italien, 10-12 oktober. Du kommer att delta vid Studentforumet som genomförs under GGB. Inklusive resdagar behöver du ta ledigt 9-13 oktober (onsdag – söndag). På EPBS:s Studentforum hålls postertävlingen Martin Nicholson Award där du kan delta med en poster om ditt examensarbete, om du är nyexaminerad. Du kan läsa mer här http://epbs.net . På Biomedicinska analytikerbloggen kan du läsa om Mauds erfarenheter från 2017 års Studentforum i Salzburg.

Vi har en plats på varje konferens och du kan välja att söka till båda konferenserna eller en av dem. Vårdförbundet står för dina kostnader, det vill säga kongressavgift, resa, boende och måltider i samband med mötet. Om du vill kommer du att kunna resa tillsammans med andra.

Eftersom dessa konferenser inkräktar på dina studier eller arbete är det viktigt att du förankrar att du kan få ledigt.

Inför båda Studentforumen kommer någon typ av förberedelse att göras. Information om det kommer efter att du har antagits av Vårdförbundet och IBL och du är registrerad för kongressen.

För att anmäla ditt intresse att delta behöver du maila Tanja Wijkmark på IBL (tanja.wijkmark@ibl-inst.se) och ange följande:

Namn
Personnummer
Kontaktinfo
Om du söker att delta vid NML eller EPBS (eller möjligen båda och hur du i så fall prioriterar alternativen)
En kort presentation av dig själv
Motivering till varför just du ska bli utsedd att vara studentrepresentant
Hur du tänker dela med dig av din erfarenhet efter kongressen
Deadline för din ansökan är 4 september. Du kommer att få besked och förväntas bekräfta senast 9 september.

Biomedicinsk analytiker- en global profession

15 april, 2019 by Anne Lindgren Berndt Leave a Comment

Anne Lindgren Berndt,
President IFBLS

När man som Biomedicinsk analytiker hanterar provmaterial eller står vid instrumenten på laboratoriet, så tänker man kanske inte daglig dags på att man är en del av ett större sammanhang. Visst vet man att det är en person bakom varje prov, men hela kedjan av händelser och andra professioner som också ska göra sitt för att patienten ska få diagnos och eventuell behandling, det är kanske inte ständigt närvarande.

När man själv eller en nära anhörig drabbas av ohälsa eller sjukdom, då inser man hur beroende man är av vårdens samlade kompetenser. För att inte tala om diagnostikens bidrag. Är det en kronisk, inflammatorisk tarmsjukdom? Är det cancer? Hur ser HbA1c-värdet ut? När kommer svaret från laboratoriet till läkaren som sedan kontaktar mig eller min anhörig? Vad kommer att hända? Man kan också i sådana sammanhang komma till insikt om hur delar av vården inte fungerar. Tekniken stödjer inte de olika instansernas kommunikation, rätt kompetens finns inte på plats och ofta får man svaret att man får vänta på besked för att den man frågar helt enkelt inte vet. Vården är inte sammanhållen. Vården är inte personcentrerad och utgår inte från mina eller min anhörigas behov och förmågor.

IFBLS har valt NCD som tema
International Federation of Biomedical Laboratory Science, IFBLS, har som tema för den internationella yrkesdagen för Biomedicinska analytiker ”Non Communicable Diseases: The role of Biomedical Laboratory Scientists in Detection, Screening and Treatment” (Icke-smittsamma sjukdomar, Biomedicinska analytikers roll i detektion, screening och behandling). Non Communicable Diseases, NCD, kallas också kroniska sjukdomar och de viktigaste typerna är hjärt-kärlsjukdomar (som hjärtinfarkt och stroke), cancer, kroniska andningssjukdomar (som kronisk obstruktiv lungsjukdom och astma) och diabetes.

Målet är en hållbar värld
Bakom IFBLS:s val av tema ligger WHO:s arbete för FN:s Agenda 2030 för hållbar utveckling. FN:s medlemsländer antog 2015 denna agenda, som innehåller 17 Globala mål för en ekonomiskt, socialt och miljömässigt hållbar utveckling. FN definierar hållbar utveckling som utveckling som tillfredsställer dagens behov utan att äventyra kommande generationers möjligheter att tillfredsställa sina behov. Agenda 2030 ska minska fattigdom, orättvisor och ojämlikheter, samt lösa klimatkrisen under de kommande 15 åren. Det är en fortsättning på de åtta millenniemålen som världen arbetat för sedan år 2000. Skillnaden är att millenniemålen fokuserade på fattigdomsbekämpning i världens fattiga länder, Agenda 2030 tar det till en högre nivå och nu ska alla världens länder inkluderas i arbetet för en hållbar värld. För att uppnå målen krävs det att både regeringar, privat sektor, civilsamhälle och medborgare samarbetar. Med andra ord – det inkluderar dig och mig.

IFBLS är en Non-State Actor
WHO, Världshälsoorganisationen, är ett av FN:s fackorgan med syfte att alla människor ska uppnå en så god hälsa som möjligt. IFBLS är en så kallad Non-State Actor inom WHO, vilket innebär ett samarbete där vi inbjuds att bidra till WHO:s arbete, till exempel genom framtagande av riktlinjer och rekommendationer kopplade till laboratoriemedicin och diagnostik. IFBLS är den organisation som kommunicerar Biomedicinska analytikers bidrag till hälso- och sjukvård globalt inom WHO.

En stor utmaning
NCD är en stor utmaning för en hållbar utveckling. Dessa sjukdomar drivs av krafter som inkluderar snabb, oplanerad urbanisering, globalisering av ohälsosam livsstil och befolkningens åldrande. Ohälsosamma dieter och brist på fysisk aktivitet kan visa sig som ökat blodtryck, ökad blodsocker, förhöjda blodlipider och fetma. Dessa kallas metaboliska riskfaktorer som kan leda till kardiovaskulär sjukdom, den ledande NCD när det gäller för tidiga dödsfall.
Människor i alla åldersgrupper, regioner och länder påverkas av NCD. Barn, vuxna och äldre är alla sårbara för de riskfaktorer som bidrar, oavsett om det är ohälsosamma dieter, fysisk inaktivitet, exponering för tobaksrök eller skadlig användning av alkohol.
Varje år dödar NCD 41 miljoner människor, vilket motsvarar 71% av alla dödsfall globalt, 15 miljoner i åldrarna 30-69 år, vilket klassas som för tidiga dödsfall. Över 85% av dessa “för tidiga” dödsfall förekommer i låg- och medelinkomstländer.
Fattigdom är nära kopplad till NCD. I låginkomstländer dränerar hälso- och sjukvårdskostnaderna för NCD snabbt resurserna. Kostnaderna för NCD, inklusive ofta långvarig och dyr behandling, kan resultera i att familjer kan förlora möjlighet till försörjning och därmed till fattigdom som kväver utvecklingen.

En förändrad roll – utanför laboratoriet
Enligt WHO är detektion, screening och behandling av NCD, liksom palliativ vård, viktiga komponenter i svaret på hur NCD ska hanteras. Viktiga interventioner mot NCD med hög effekt kan ges inom den nära vården/primärvård för att stärka tidig upptäckt och snabb behandling. Sådana insatser är utmärkta ekonomiska investeringar eftersom de, om de sätts in tidigt, kan minska behovet av dyrare behandling.
Så var kommer vi som Biomedicinska analytiker in? Svaret på det är rätt uppenbart, i diagnostiken. Men frågan är om det finns mer att göra, även här hos oss, i höginkomstländerna. Vi är på intet vis förskonade från konsekvenserna av NCD. Biomedicinska analytiker kan med sin kompetens bidra till förebyggande arbete hos barn, vuxna och äldre, det skulle dock innebära något förändrad roll för en del av oss. Det skulle kunna innebära ett arbete utanför laboratoriets väggar, i samarbete och dialog med andra professioner och kanske också personer/patienter.

”Kommunbiomedicinsk analytiker”
Anna Nergårdhs utredning för Samordnad utveckling för god och nära vård , hur vården ska komma än närmare invånarna. Umeå kommun har biomedicinsk analytiker anställd för kvalitetsutveckling bland annat, i Norge är Noklus etablerad sedan många år tillbaka, och ”kommunebioingeniøren” är i färd med att etableras. Den danska laboratoriebussen som väckt mycket stort intresse, visade goda resultat avseende minskning av antalet onödiga inläggningar inom slutenvården, även om den idag tyvärr är parkerad på grund av bristande resurser.

Vi har ett ansvar i kampen mot NCD
Greta Thunberg, den 16-åriga miljökämpen som fått mycket stor internationell uppmärksamhet genom sin skolstrejk för miljön, hon har påverkat sin egen familjs vardag och sannolikt fått många av oss andra att reflektera över vår egen miljöpåverkan. Rimligtvis borde vi som yrkesgrupp kunna axla ett ansvar i kampen mot NCD. Självklart inte genom en arbetsplatsstrejk (strejk används av andra skäl och inte lättvindigt), men däremot genom kreativt tänkande, där vi delar vår kompetens gällande diagnostik, kvalitetssäkring, processer och logistik utanför laboratoriet. Vården utvecklas mot personen som behöver och förväntar sig den 24/7, mot en sammanhållen och personcentrerad nära vård. Vi behöver utvecklas i samma riktning, det är vi skyldiga vården, oss själva som profession och som världsmedborgare som tar ansvar för kommande generationers rätt till en hållbar värld.

/Anne Lindgren Berndt
Leg. Biomedicinsk analytiker
Förbundsombudsman, Vårdförbundet
President International Federation of Biomedical Laboratory Science

Och så närmar vi oss den tiden på året igen….

9 april, 2019 by Anne Lindgren Berndt Leave a Comment

IFBLS Board of Directors

Sedan 1997 har den internationella Biomedicinska analytikerdagen uppmärksammats den 15 april. Dagen har sitt internationella ursprung i vår världsorganisation IFBLS som sätter tema för dagen. Du kan hitta årets internationella poster här om du vill använda den och läsa om bakgrund till varför dagen firas.

Som President för IFBLS har jag skrivit en krönika med koppling till årets tema, ”Non Communicable Diseases: The role of Biomedical Laboratory Scientists in Detection, Screening and Treatment”. Krönikan kommer att publiceras i IBL:s Laboratoriet, norska Bioingeniøren och i Danske Bioanalytikere och just nu kan du läsa den genom länken till Bioingeniøren.

Jag har genom åren varit med på heldagskonferenser på olika håll i landet, mindre möten på Vårdförbundets lokalavdelningar, serverat tårta i stora lass och ibland stått i en entré och pratat med förbipasserande allmänhet, allt precis som dagen är tänkt att se ut. För mig har det viktigaste varit att göra något utöver det vanliga, oavsett om det varit att prata med kollegor, medlemmar, vänner eller okända, men så att dagen har fått en egen profil i min kalender. En dag då jag hyllar mitt yrke som Biomedicinsk analytiker.

Vårdförbundet har tagit fram en del material för den som vill få inspiration att göra något själv. Du hittar materialet här. Under de kommande dagarna kommer även Biomedicinska analytikerbloggen att ha sin vårrusning med dagliga uppdateringar från olika Biomedicinska analytikerkollegor runt om i landet. Ta del av dessa, läs om hur andra tänker kring sitt yrkesutövande och kommentera gärna. Som bloggare är det kul att få återkoppling från läsare och som bloggläsare kan man ofta få till riktigt bra diskussioner i kommentarsfältet.

HAPPY BLS DAY!

Gästblogg: Biobanker, molekylärbiologi, informationssäkerhet, ISO 15189 och Point of care testing

28 februari, 2019 by Anne Lindgren Berndt 2 Comments

Lena Morgan, SIS

Nu var det väldigt länge sedan jag skrev något som Gästbloggare! Ni kan ju tro att standardiseringsvärlden har avstannat…. Men långt ifrån – det händer mycket som kan påverka er ute i den kliniska verksamheten, eller ni som arbetar med medicintekniska produkter både som tillverkare eller med mer regulatoriskt perspektiv. Det pågår en massa struktureringsarbete i EU där man ska rigga myndigheter för hur allt ska fungera när de nya lagstiftningarna MDR (2020)och IVDR (2022) träder i kraft. I och med det är det också mycket som behöver göras med att få till standarder som är harmoniserade mot den nya lagstiftningen.

Att jobba med standarder
Jag har ju glädjen att vara projektledare för några olika kommittéer som arbetar med olika typer av diagnostisk verksamhet eller andra analyser (drogtester och kosmetiska testmetoder) men också den inom Hälsoinformatik, inom alla dessa pågår ett ständigt arbete med flera hundra olika standarder. Man kan ju tro att det är tråkigt och trist att arbeta med standardisering, det är ju en ganska ordningsam verksamhet, styrd av regelverk och lagstiftning. Men jag måste säja att det är precis tvärt om, det är inspirerande, konstruktivt, lärorikt och roligt! Man träffar så mycket kunniga människor från hela världen. Det pågår ständigt en mängd nya arbeten inom olika internationella grupper och rätt var det är så publiceras nya standarder. Därför tänkte jag att det var läge att berätta litet om detta för er nu.

Standard Biobanker
Det har precis publicerats en Svensk standard med generella krav för Biobanker och den finns även på svenska SS-ISO 20387:2019 Bioteknik – Biobanker – Generella krav för biobanker. Ni kan hitta den på vår webbsida eller i ert abonnemang via SKL. Flera svenska experter har deltagit i det internationella arbetet, flertalet från biobanker i regioner.

Organisationers informationssäkerhetsstandarder
En annan nyhet som har kommit på svenska är en SS-EN ISO 27799:2016 Hälso- och sjukvårdsinformatik – Ledningssystem för informationssäkerhet i hälso- och sjukvården baserat på ISO/IEC 27002. Denna internationella standard ger riktlinjer för organisationers informationssäkerhetsstandarder och praxis för ledning av informationssäkerhet inklusive val, tillämpning och ledning av säkerhetsåtgärder med beaktande av organisationens informationssäkerhetsmässiga riskmiljö(er). Den innehåller också kommentarer utifrån svensk lagstiftning inom området.
Även inom molekylärbiologin har det hänt saker.

Standard Molekylära in vitro-diagnostiska undersökningar
Inom den europeiska standardiseringen är kvaliteten på diagnostik inom molekylärbiologiska analyser en viktig fråga. Man har nyligen publicerat en serie av standarder EN 20166: 2018 Molekylära in vitro-diagnostiska undersökningar – Specifikationer för förhandsgranskningsprocesser för formalinfixerad och paraffininkopplad (FFPE) vävnad. Alla EN-standarder publiceras dessutom som SS svensk standard (för EU-lagstiftningen), så nu finns dessa tre delar att tillgå via SIS-abonnemang eller köpa styckvis. De heter SS-EN ISO 20166-1,-2, -3 :2019. Denna serie omfattas av tre delar som handlar om isolerat RNA, isolerade proteiner och isolerat DNA, beskriver processerna för pre-analys, från provtagning till hantering, dokumentation, lagring och bearbetning av prover till isolering av olika substanser. Både jag och några av experterna i TK 331 Laboratoriemedicin, har deltagit i detta arbete vilket har varit mycket intressant och lärorikt, hur man kan diskutera vissa små detaljer i timmar för att få det rätt och begripligt för alla!

Teknisk specifikation för PNA-analyser utan laboratoriekunskap
Ett av de mest diskuterade och känslostormande arbetena inom ISO:s laboratorieverksamhet är det vi har jobbat med inom POCT. Diskussionerna har gått höga om vilka som får laborera och hur det ska gå till med PNA-analyser och om vi verkligen ska beskriva hur man bör göra. Liknar lite diskussionerna vi hade när jag jobbade på laboratorier under 1980 och 90-talen (vad länge jag har jobbat!!!). Nu kommer det i alla fall snart en TS (Teknisk specifikation) som är en Guideline kring hur man ska utföra PNA-analyser om man inte har laboratoriekunskap eller kontakt med något laboratorium. ”Guidance for supervisors and operators of point-of-care testing (POCT) devices”

Revidering ISO 15189
Ett arbete som ni alla kan komma att påverkas av är revideringen av ISO 15189 som har påbörjats. Många av experterna i TK 331 är aktiva i det arbetet, både personer från laboratorier och Swedac. Man har i ISO-arbetsgruppen delat upp arbetet i olika grupper som arbetar med den del av standarden man har mest intresse i och sedan när man gjort de första rundorna med ändringar kommer man titta på hela standarden.

Är ni intresserade att höra mer om det, kan ni kontakta mej på lena.morgan@sis.se .

Ni kan läsa mer om allt standardiseringsarbetet som bedrivs inom vård och omsorg här.

/Lena Morgan
( lena.morgan@sis.se )

Projektledare, Leg Biomedicinsk analytiker
Ordförande Advisory Board for Healthcare Standards, CEN

Gästblogg: Het sommar och nya utmaningar som förbundsstyrelseledamot

22 augusti, 2018 by Anne Lindgren Berndt Leave a Comment

Michel Silvestri

När jag skriver detta så är semestern avslutad och jag har just klarat av första dagen på jobbet efter flera veckors het sommarledighet. Semester och het sommar? Borde vara enbart positivt, men skaver lite grann.

Som anställd i vården så är jag själv lyckligt lottad att ha fått fyra veckors sammanhängande semester, dessutom under den period som jag önskat. Det är inte alla kollegor som fått detsamma, tyvärr. Här på Gotland, liksom på många håll i landet har vården tidvis varit mycket ansträngd. I Stockholm är fortfarande en tredjedel av vårdplatserna stängda pga personalbrist. Det är drygt 1200 vårdplatser – motsvarande ett större sjukhus som är igenbommat!

Den heta, soliga sommaren har uppskattats av många, men samtidigt har torkan varit förödande för våra lantbrukare, och värmeböljan har plågat våra äldre som riskerat att drabbas av ökad dödlighet.
Många av oss anar att vi fått en försmak av klimatförändringens effekter, och känner en gnagande oro över vad det kan innebära i förlängningen.

Som om ovanstående inte vore nog så har vi om knappt en månad val i Sverige, och det mesta tyder på att det blir mycket svårt att skapa en tydlig politisk majoritet i riksdagen men även i många av våra lokala parlament, dvs i landsting och kommuner. Därigenom försvåras viktiga beslut och genomförandet av nödvändiga reformer. Bakgrunden är till stor del en främlingsfientlig och populistisk vind som fortsätter svepa fram med ihåligt löfte om snabba, enkla lösningar på komplexa problem.

Det råder ingen tvekan om att vi har stora utmaningar framför oss, men däri ligger också stora möjligheter.
Vi måste i hela samhället, i vården och på våra laboratorier fortsätta arbeta med minsta möjliga belastning på klimat och miljö. Grön teknik och effektiva processer är globala framgångsfaktorer där Sverige ligger långt framme. Vi måste, för att klara bemanningen i vården ta vara på den kompetens som invandrar från hela världen till vårt fantastiska land. Vi måste på ett smart och användarvänligt sätt ta vara på de möjligheter som digitalisering, automation och artificiell intelligens erbjuder.

Michel Silvestri, först i bakre raden från vänster

Förresten, apropå utmaningar; I våras blev jag invald som förbundsstyrelseledamot i Vårdförbundet och i stycket ovan har jag faktiskt räknat upp flera större frågor som jag vill arbeta med, som förtroendevald. Därtill kommer naturligtvis nödvändigheten att förbättra villkor och arbetsmiljö så att biomedicinska analytiker, barnmorskor, röntgensjuksköterskor, sjuksköterskor och alla andra anställda i vården orkar och vill vara kvar i livsviktiga och utvecklande jobb.

Jag har träffat Sineva Ribeiro och övriga i förbundsstyrelsen vid ett par tillfällen redan, och det känns som vi snabbt blivit ett sammansvetsat team som under de kommande fyra åren ska bidra till att göra skillnad,
Det blir en spännande resa som jag hoppas kunna ge inblick i emellanåt här på Biomedicinsk analytikerbloggen.
Förhoppningsvis har även du som läser detta haft en bra sommar med möjlighet till vila och återhämtning. Jag önskar dig en fin sensommar och höst. Om du har egna jobbrelaterade frågor, synpunkter eller förslag – tveka inte att kontakta mig.

Vi hörs!

Michel Silvestri, leg. biomedicinsk analytiker, med dr
Enhetschef, LaboratorieMedicinskt Centrum Gotland
Förbundsstyrelseledamot, Vårdförbundet

michel.silvestri@vardforbundet.se

Politiker möter Biomedicinska analytiker

26 april, 2018 by Anne Lindgren Berndt 1 Comment

Igår kväll genomförde förtroendevalda och medlemmar från avdelning Stockholm en workshop för Stockholms Läns Landstings politiker om kompetensförsörjning gällande biomedicinska analytiker. Under våren har denna grupp biomedicinska analytiker genomfört ytterligare två möten, det första riktat mot verksamhetsföreträdare och det andra mot biomedicinska analytikermedlemmar.

Syftet med dessa möten har varit att belysa biomedicinska analytikers roll i vården, informera om vad som är aktuellt inom vårt yrke, men också att påverka ledning och beslutsfattare att leda vården patientsäkert med rätt kompetens på rätt plats. Det har varit många diskussioner rörande patientsäkerhet, bristen på biomedicinska analytiker som råder idag och hur prognosen ser ut framöver (enligt SKL:s rekryteringsrapport kommer 2700 biomedicinska analytiker saknas 2026).

Vid summeringen av gårdagens möte konstaterade de flesta av politikerna att man fått upp ögonen för en yrkeskategori man haft litet kunskap om, man uttryckte oro över att arbetsgivare ersätter med andra, icke-legitimerade yrken och att det är viktigt att arbeta för karriärvägar och löneutveckling.

-Man måste få jobba på toppen av sin kompetens, sa flera.

-Ingångslönerna är skamliga, sa en annan.

-Man kan inte tumma på patientsäkerheten, sa en tredje.

Medverkade gjorde också Lena Asplund, riksdagsledamot och biomedicinsk analytiker som motionerat och debatterat i riksdagen för specialistutbildning. Hon föreslog också att det vore bra att genomföra denna typ av möten mot landstingspolitiker i andra delar av landet.

Innan politikerna blev “utsläppta” från Vårdförbundets kansli som på kvällarna alltid är låst och larmat, fick de med sig en kasse för att “gå en dag i mina skor” och kontaktuppgifter till någon av de yrkesverksamma biomedicinska analytikerna som deltog under kvällen. Konceptet om att gå en dag i mina skor kan du läsa om här.

Är det någon som vill arrangera liknande möten, så kommentera nedan eller kontakta mig via mail (anne.berndt@vardforbundet.se). Jag vidarebefordrar dig då vidare till förtroendevalda biomedicinska analytikergruppen inom avdelning Stockholm.

Vill du delta vid internationellt studentforum?

18 april, 2018 by Anne Lindgren Berndt Leave a Comment

Jennifer Arnqvist (med mikrofon) representerade Sverige vid IFBLS Studentforum i Taiwan 2014.

IFBLS
IFBLS (International Federation of Biomedical Laboratory Science) arrangerar världskongressen i Florens, Italien, 22-26 september 2018. Du kommer att delta vid Studentforumet, lyssna in på det vetenskapliga programmet och möta de andra delegaterna. Du kan läsa om kongressen här. Inklusive resdagar behöver du ta ledigt 21-26 september (fredag-onsdag).

EPBS
EPBS (European Association of Professionals in Biomedical Science) håller sitt årliga möte, General Governing Body (GGB), i Figueira da Foz, Portugal 12-13 oktober. Du kommer att delta vid Studentforumet som genomförs under GGB. Inklusive resdagar behöver du ta ledigt 11-14 oktober (torsdag – söndag). På EPBS:s Studentforum genomförs postertävlingen Martin Nicholson Award där du kan delta med en poster om ditt examensarbete, om du är nyexaminerad. Du kan läsa mer här . På Biomedicinska analytikerbloggen kan du läsa om Mauds erfarenheter från förra årets Studentforum i Salzburg.

Eftersom dessa konferenser inkräktar på dina studier eller arbete är det viktigt att du förankrar redan nu att du kan få ledigt.

Inför båda Studentforumen kommer någon typ av förberedelse att göras. Information om det kommer efter att du har antagits av Vårdförbundet och IBL och du är registrerad för kongressen.

Vårdförbundet står för dina kostnader, det vill säga kongressavgift, resa, boende och måltider i samband med mötet. Om du vill kommer du att kunna resa tillsammans med andra.

Vid frågor eller om du vill anmäla ditt intresse att delta kontakta Anne Berndt (anne.berndt@vardforbundet.se) eller Tanja Wijkmark på IBL (tanja.wijkmark@ibl-inst.se).

I din intresseanmälan anger du följande:
Namn
Personnummer
Kontaktinfo
Om du söker att delta vid IFBLS eller EPBS (eller möjligen båda och hur du i så fall prioriterar alternativen)
En kort presentation av dig själv
Motivering till varför just du ska bli utsedd att vara studentrepresentant
Hur du tänker dela med dig av din erfarenhet efter kongressen.

Deadline för din ansökan är 14 maj. Du kommer att få besked och förväntas bekräfta senast 21 maj.

Gästblogg: Biomedical Science Day 2018

12 april, 2018 by Anne Lindgren Berndt Leave a Comment

The theme of Biomedical Science Day 2018 is Antibiotic Resistance.

Marie Culliton,
President EPBS

This is a growing problem throughout the world as we fight ever evolving infections. Indiscriminate use of antibiotics exacerbates this problem. This is a problem when they are used inappropriately for viral infections or to mask poor animal husbandry in agriculture.

The time when every new antibiotic produced was used for all infections must pass. Antibiotics should only be used when there is evidence of infection which has been identified and susceptibility established.

Biomedical Scientists are essential to win this war. Modern methods in microbiology allow us to rapidly screen for resistant organisms in our vulnerable hospital populations and to ensure infection control strategies can be implemented early.

Using Biomedical Scientists in infection surveillance roles, within a multidisciplinary infection control team of Microbiologist, Pharmacist and Nurses is yet another example of our role as Diagnostic Partner. We can ensure that the antibiotic of choice is the one reported and reserve the 2nd and 3rd line antibiotics for where they are needed.

This winter, in my hospital, the introduction of rapid molecular tests for flu reduced antibiotic consumption in our pregnant population by 50%.

Make sure you make a difference!

/Marie Culliton
President EPBS