Tillsammans skapar vi den bästa vården!

Vi hör dagligen om problem inom sjukvården med en ansträngd arbetssituation för vårdens personal och patienter som är missnöjda med bland annat tillgänglighet. Det kliniska laboratoriets leverans av kvalitetssäkrade provsvar är helt avgörande för patientens vård och behandling och för en effektiv vårdkedja. Jag tror att det ännu finns en stor potential att tillsammans utveckla våra gemensamma vårdkedjor för att bidra till en bättre vård, men även till en bättre arbetssituation.

I min roll som verksamhetsutvecklare har jag under senaste tiden medverkat i flera utvecklingsarbeten inom det kliniska laboratoriet med ett tydligt uppdrag att öka patientnyttan. Utgångspunkten i arbetet har varit patientens och vårdens behov av en ökad tillgänglighet för laboratoriediagnostik ”24/7” och som normalt endast utförs under dagtid. Genom att skapa en gemensam 24/7-verksamhet där olika ämnesspecialiteter samverkar skapas nya sätt att arbeta, vilket har resulterat i kraftigt förbättrade svarstider för bland annat blododlingar och influensadiagnostik. I en artikel som jag läste nyligen beskrivs hur överlevnaden ökar för patienter ju snabbare rätt antibiotikabehandling kan sättas in, så våra svarstider är verkligen viktiga. Att förbättra tillgängligheten av laboratoriediagnostik är ett arbete som pågår runt om i landet och är av stort värde för patienten.

Ett annat utvecklingsarbete som har varit framgångsrikt under de senaste åren och skapat stor patientnytta är kvalitetssäkringen av patientnära analyser PNA (laboratoriediagnostik som utförs utanför det ackrediterade laboratoriet). Här tar laboratoriets kompetenser idag ansvar för att stödja och utbilda andra vårdprofessioner att hantera PNA på ett patientsäkert sätt. Och troligen når vi idag visionen som formulerades för flera år sedan ”att alla patienter har rätt till ett kvalitetssäkrat provsvar oberoende av vem och var det utförs inom vården”. Förra veckan läste jag ett fint exempel på just detta, om en biomedicinsk analytiker som arbetar i Umeå kommun. Hennes uppdrag är att stödja verksamheten med kompetens för att säkra provtagning och provhantering för ett rättvisande provresultat, vilket ger en säkrar vård och behandling.

Är nästa steg ett nytt systematiskt arbetssätt tillsammans med patienter för att säkra patientens egen provtagning och analys?

Det finns två utvecklingsområden som pågår just nu och som jag upplever att jag har dålig koll på och där jag inte vet hur vi deltar i utvecklingsarbetet. Det gäller dels arbetet som pågår att driftsätta nya vårdinformationssystem, dels den omställning som skall ske till ”en nära vård”. Medverkar vi på ett bra sätt med vår kunskap tillsammans med patienter och andra vårdprofessioner som möjliggörare när nya arbetssätt och nya digitala lösningar utvecklas? Kanske inte, eller så är det bara min egen okunskap som gör sig gällande. Det kliniska laboratoriet finns alltid på plats och självklart kan vår kompetens utnyttjas i utvecklingen till ”en nära vård”, vi har ju både process- och logistikkunskap, kvalitetssäkring och laboratoriediagnostik som specialitet.

Ja, ni förstår kanske vart jag vill komma; laboratoriets kompetenser behövs för att vi tillsammans ska kunna skapa den bästa vården!

// Roine Hernbrand
Leg. biomedicinsk analytiker och verksamhetsutvecklare,
Karolinska Universitetslaboratoriet


Kommentarer

  1. Håller inte med dig när du nämnde patientsäker. Ja, en patient får snabbare svar genom PNA som labb erbjuder och som fler vårdgivare tar nytta av. Hur kvalitetssäkrar man PNA? Enligt min erfarenhet går den dålig. Det görs fel redan vid provtagningen och det finns utrustning som även vårdgivare inte kan lita på. Det går inte att jämföra en BMA som har labvana och en med liknande utbildning som är utbildad av labpersonal. Det måste finnas bättre riktlinjer.!

    1. Hej Nancy,

      Du har rätt i att det finns utmaningar, vi vet ju att bortemot 80% av kvalitetsbrister sker i den preanalytiska fasen. Vi ser ändå att PNA/POCT görs både i Sverige och internationellt och även om det inte ersätter laboratoriernas analyser, så fyller de ett behov och fungerar bra.

      /Anne

      1. Hej Anne,

        Jag är inte emot PNA eller POCT. Tvärtom så tycker jag att det är bra för båda vårdgivare och patienter att kunna ställa/få en diagnos vid läkarbesöket. Men jag är emot att andra yrkesgrupper utför labanalyser. Hur stor andel fel provsvar utlämnas kan man inte lita på statistiken då det inte finns bra riktlinjer. Är analysutförare ej BMA eller icke van med labarbete så bedömer hen endast från den utbildning hen får, en förmiddag eller några timmar jämfört med 3-årig utbildning och massa år lab erfarenhet. Öppenvården måste börja anställa BMA istället.

        /Nancy

  2. Bra skrivet Roine.

    Vi på Gotland har inte en snabb hantering av typning av bakterier eftersom vi saknar en MaldiTof utan skickar dessa typningar till er på karolinska

    1. Hej Matias,
      Finns det några diskussioner att köpa in MaldiTof eller är inte underlaget stort nog?

      /Anne

      1. Det finns en bit ner på prioriteringslistan inom Region Gotland och kommer ta många år till innan den blir verklighet tror jag.

  3. Som vanligt lägger man alldeles för stor vikt på PNA. Det är inte att det är inte super viktigt. Det är det. Det är också viktigt med analytiska processen. Man pratar alldeles för lite om post analytiska fasen som är mest viktigt. Al la super fina resultat är av ingen nytta om dem inte integreras i en vettig svar till laboratoriets kunder och patienten. Man lägger alldeles för lite vikt på utvecklingen av vettiga kvalitetsindikatorer

  4. Tillsammans skapas den bästa vården!
    Biomedicinska analytiker ska integreras mer i vården och forskning, dvs BMA ska inte endast vara placerade på laboratorium utan även på intensiv-vårds-avd, primärvård m.m.
    Med BMA placerade på intensiv-vårds-avdelningar är ett stort plus med tanke på deras kompetens inom analysarbetet,kvalitetsäkra samt utföra fysikaliska undersökningar. Det är en resurs till att säkerställa snabba svar och diagnoser. Med den form utav placering är även då BMA en resurs i klinikens forskning. BMA:s arbetsuppgifter speciellt inom diagnostik ska inte utföras av andra yrkesgrupper med gymnasial vårdrelaterad utbildning.Har själv 38 års erfarenhet utav anställning vid Neurokirurgisk intensiv-vårds avd. som leg BMA inom klinisk fysiologisk- samt klinisk kemisk- inriktning.

    1. Håller med dig till 100%!!

      Jag har jobbat i 11år på Kliniskt kemi och i 6 år på Närvårdslabb där vi tar mycket prover. Det är en stor skillnad med kvalitetssäkring! Inser att all ansträngning på analyserande labb för att kunna leverera rätt svar förgäves när det preanalytiska delen slarvas. ”Rätt in – rätt ut”! Sen är det flera andra yrkesgrupper nu som utför PNA/Patient Nära Analys på avdelningar. Enkelt kanske att utföra men har man ingen bakgrund av analysarbete så har man ingen aning om man gjort fel. Det enda som de förlitar sig är kontrollerna MEN det är mycket runt omkring det också!

Det går inte längre att kommentera på det här inlägget.

Yrken för livet kräver bättre villkor!

Läs vår rapport om våra medlemmars arbetsmiljö och vad vi kräver. #yrkenförlivet

 

Yrken för livet!