Gästblogg: Det är viktigast av allt att man har rätt kunskap på rätt ställe

När jag skulle välja högskola famlade jag mer eller mindre i mörkret, jag vacklade mellan att bli lärare eller något åt det naturvetenskapliga hållet. Jag hade alltid drömt om att arbeta med sjukdomar, fascinerad av virus, bakterier, svampar och parasiter. Men eftersom blotta tanken på blod fick ansiktet att anta en gråblek nyans, så hade jag lagt alla planer på sjukvårdsyrken på hyllan.

Jag gick till en mer eller mindre insatt syokonsulent (troligtvis mindre) för att få rådgivning. -Har du sett CSI? sa han, jo det hade jag såklart (vem hade inte det 2007?)
Om du vill jobba som dem ska du söka det här programmet… så visade han en broschyr om biomedicinska analytikerprogrammet. Jag bestämde mig där och då, och undrade samtidigt hur det kom sig att jag aldrig ens hört talas om yrket??

Vi var totalt 8st i klassen som gick i Borlänge/Falun med anslutning till Uppsala universitet. där ca 50 % av kurserna var förlagda. När 3 år hade gått återstod 4st, och under den tiden hade man lagt ner Dalarnalinjen pga. för få sökande. Tre av oss som tog examen 2010 arbetar idag som Biomedicinska analytiker inom Landstinget Dalarna. Själv väntade jag troget i två år till innan jag fick mitt jobb på mikrobiologen i Falun. Det arbete som jag bestämt mig för redan under studiebesöket som vi fick göra 2007.

Och visst var det mycket tur som gjorde att jag hamnade där tillslut, i slutet av 90-talet hade Landstinget Dalarna nämligen planer på att lägga ner mikrobiologen och låta verksamheten i Gävle ta över alla analyser. 1999 gjordes på mikrobiologen totalt ca 92 000st analyser och det fanns 23st heltidsanställd personal. Medellivslängden 1999 låg på ca 77år för män och 82år för kvinnor. 2017 (18 år senare) utfördes ca 300 000 analyser på mikrobiologen, vi är ca 30st anställda på avdelningen (varav 20st är biomedicinska analytiker). Medellivslängden ligger på 81år för män och 84år för kvinnor (den största ökningen medellivslängd de senaste 20 åren sedan andra världskriget). I takt med att människor blir äldre måste även laboratorierna och analyserna bli bättre.

Att våra analyser och vår kompetens finns tillgängliga på våra sjukhus räddar inte bara liv, vi sparar dessutom kostnader för vårdplatser och belastning på avdelningar. När en person kommer in med feber och huvudvärk kan det vara av stort värde att inom 2h få svaret att det rör sig om en influensa.
Att vi som har kunskapen om både sjukdomarna och analysmetoderna får bedöma och svara ut proverna säkerställer den analytiska kedjan.

Även om det i Sverige inte finns tillräckligt med biomedicinska analytiker för att ta prover på sjukhus som man gör i Norge, så skulle kostnader och konsekvenser pga. preanalytiska fel, definitivt minska om man i alla fall inför obligatorisk praktik och mer information om provtagning och preanalytiska fel på vårdutbildningarna. Ett exempel på ett sådant fel som nyligen inträffat är att provmaterial hällts över från ett rör med tillsats, till ett annat utan tillsats. Och de flesta preanalytiska fel upptäcks aldrig, därför är det oerhört viktigt att ge tillräcklig kunskap så att de minimeras.

Landstinget Dalarna har investerat i en automationsbana, utodlingsrobot, MaldiTof, och helautomatiserade blododlingsskåp för att nämna några. Idag samarbetar vi med klinisk kemi vilket gynnar både analyser och oss som individer. Vi har ett av Europas modernaste lab och ni är hjärtligt välkomna att besöka oss.

Jag sitter numera i Vårdförbundets styrelse avd. Dalarna på 50 % och jag vill arbeta med att på sikt förbättra hela den analytiska kedjan inkl. preanalys, lyfta fram vikten av vårt yrke och synliggöra vår kompetens. Genom att optimera laboratorierna finns även mycket pengar att spara för landstingen. Alla som arbetar inom vården är viktiga, men det är viktigast av allt att man har rätt kunskap på rätt ställe.

/Tina Dahlman
Biomedicinsk Analytiker
Landstinget Dalarna – Avd. Klinisk Mikrobiologi