Gästbloggserie, avsnitt 3: Hur var det i Salzburg?

Jag fick frågan om hur det var i Salzburg ganska ofta vecka efter och mitt svar var: ”Intensivt!”

TORSDAG
Första dagen deltog jag tillsammans med Anne från Vårdförbundet samt Gabriella och Agneta från IBL på den 4e EPBS-konferens med temat “Biomedical Scientist adding value to the health care system”.

Vi tog en tidig promenad genom Salzburg för att komma till Paracelsus Private Medical University (PMU), där konferens ägde rum. Det var en mycket fin morgon och det fanns mycket att ta kort på; till exempel på mitt Gäng som står och tar kort på allt.

Av föreläsarna på konferensen hade Michael Hallworth från England den absolut den bästa presentationen. Hans budskap var att det är främst kvalitet som är Biomedicinska Analytikers “value” inom vården. Detta förtydligade han bl.a. med en statistik från USA, där man utredde hur felaktiga processer ledde till missade diagnoser:

 

 

 

 

 

Av dessa är endast de områden som är skriven i kursiv text något som inte står i direkt samband med Biomedicinska Analytikerns roll i vården. Många föreläsare under denna konferens sa att 70% av alla diagnoser baseras på ett svar från laboratoriet. Det roliga med det är att man inte vet varifrån denna siffra kommer. Är det en studie eller bara en gissning? Ordförande från EPBS, Marie Culliton, svarade på det med ”But we like it and that´s why we use it”. Så vi tar denna siffra med en nypa salt, men poängen är nog att “utan oss, så gissar läkarna bara”.

Två föreläsare pratade om sina karriärer; hur de efter sin kandidatexamen till Biomedicinsk Analytiker fortsatt akademiska stegen uppåt tills de nådde professorstitel. Både jag och Agneta, som har arbetat för specialistutbildning för Biomedicinska Analytiker sedan 10 år tillbaka, tyckte att föreläsarna fokuserade för mycket på akademiska titlar. Ingen nämnde hur man kan ha karriär som Biomedicinsk Analytiker utan en högre akademisk titel, som t.ex en masterexamen eller PhD. Just nu på min VFU på Klinisk Genetik i Solna träffar jag många Biomedicinska Analytiker, som har klättrat på karriärstegen i alla fall. Jag tänker särskilt på kvalitetssamordnare och miljösamordnare. Visst har de gjort några kurser för att fördjupa sig i ämnet, men de var inte tvungna att läsa till en annan examen.

Vi avslutade dagen med ett mingel på hotellet. Där träffade jag de andra studenter för första gången. Det blev en sen kväll och för lite sov. “Imorgon ska jag lägga mig tidigare”, tänkte jag.

 

FREDAG

Dag två började äntligen Student Forum 2017 på riktig. Vi presenterade oss kort för varandra och sedan visade var och en sina resultat angående Post Analys. Det var mycket trevligt eftersom presentationerna var snarare dialoger än monologer.

Efter en mycket god lunch och klassisk “mat-koma”, försökte vi studenter få tag på kaffe (det ingick inte i maten, konstigt nog). Vi hittade en kaffemaskin (inga muggar, dock en champagnehink, det duger) i lobbyn, men man behövde en pinkod för att starta upp den. Efter 3 försök så låste den sig. Attans! (Om du någon gång åker till samma hotell, varken 1234, 0000 eller 2017 är koden.)

Vi fortsatte eftermiddagen med alla presentationer och försökte sammanfatta dagen något, samt reflektera över skillnader och likheter.
Barbara, som var ansvarig för Student Forumet, är från Salzburg och tyckte, att det vore trevlig om hon kunde visa oss staden innan middagen.

Vi passerade Mirabell slottet – fullt med Sound-Of-Music-Tourister och Getreidegasse – fullt med Mozart-Tourister. Middagsstället blev Salzburg bästa Burger Restaurant, enlig Barbara. Stället påminde mycket om Södermalm i Stockholm.

Det blev en sen kväll och för lite sov. “Imorgon ska jag lägga mig tidigare”, tänkte jag.

 

LÖRDAG

Nu var det dags att sammanfatta alla våra resultat och fixa en Power Point. Det fanns många likheter och skillnader i postanalytiska processer mellan länderna. På eftermiddag presenterade vi våra resultat för hela EPBS. Jag är inte särskilt förtjust i att prata inför stora folkmängder, men det är bra ibland att tvinga sig och konfrontera sina rädslor.

 

Så vad kom studenterna fram till?

Vi jämförde mellan 11 olika länder hur mycket post-analys som ingår i utbildningen, hur många post-analytiska processer som genomförs av en Biomedicinsk Analytiker och vilka färdigheter framtida Biomedicinsk Analytiker måste utveckla för att förbättra den post-analytiska processen.

Ingen utbildning hade post-analys som kurs. Däremot ingår post-analytiska moment i många kurser och framförallt under VFU. De post-analytiska processer som vi lär oss mycket av, är framförallt interpretering/tolkning av resultatet och kvalitetssäkring.

Vi tycker dock alla att Biomedicinska Analytiker gör massor av post-analytiska uppgifter utan att veta om det. Vi tycker också att vi har mycket mera kunskap än vad som vården tar till vara, vilket betyder att vi absolut skulle kunna utöka post-analytiska arbetsuppgifter för Biomedicinska Analytiker. Mera konkret så tycker vi att vårdpersonal bör oftare kommunicera med Biomedicinska Analytiker och be om rådgivning när de inte kan tolka resultatet eller undrar om man bör ta flera prover. Vi är ju specialister i området och sitter på mycket kunskap som vi gärna delar med oss. Även patienter bör oftare få möjlighet att prata med en Biomedicinsk Analytiker istället för att googla fram ett svar.

Hur kommer vi, framtidens Biomedicinska Analytiker, dit? Dels så måste vi bli bättre på att ta plats i vården. Jag har ofta kontakt med andra studenter på Karolinska Institutet och många har ingen aning vad en Biomedicinsk Analytiker är (ja, särskild Läkar- och psykologstudenterna). Å andra sida visste jag inte vad en Audionom eller en Röntgensjuksköterska gör länge. Så kanske samtliga lärosäten bör inkludera en föreläsning där alla yrken inom vården presenteras? Där skulle man kunna svara på frågor som “Vem gör vad och vad är de experter på?” eller “Vart kan man få hjälp och vart kan man utöka samarbete?”.

I Danmark kan patienterna se sitt resultat från laboratoriet direkt på en app. Detta kommer mera och mera i Sverige, genom 1177.se. Det är säkert bra, men för att förhindra att patienterna oroar sig i onödan, bör det finnas en möjlighet att ta kontakt med en Biomedicinsk Analytiker och vi bör ha bättre kunskap i hur vi kommunicerar med patienter. Jag minns bara ett ögonblick i min utbildning där vi pratade om patientbemötande och tycker att det kan utvecklas.

I Österrike använder sig alla sjukhus av samma datasystem för remisshantering och därför ingår undervisning i programmet i utbildningsplanen för Biomedicinska Analytiker studenter. Detta är något jag gärna skulle se i den svenska utbildningen.

Sist men inte minst tyckte vi att vi bör lära oss mera inom bioinformatik allmänt, för att kunna följa och bidra till utvecklingen av samhället och laboratoriemedicinen.

Hela presentationen från Student Forum 2017 finns tillgänglig här.

Direkt efter vår presentation, valdes vinnarna av Martin Nicholson Award, som ges till den med den bästa postern om sitt examensarbete. Eftersom jag inte har skrivit mitt examensarbete än, deltog jag inte i tävlingen. Vinnaren blev Thomas från Irland.

 

Guidad stadsvandring
Hela EPBS gruppen träffades efter mötesdagen utanför hotellet och deltog på en Guidad City Tour. Min Guide hette Wolfgang och han var mycket kunnig. I den välbesökta Getreidegasse tappade jag och den norska studenten bort våran grupp, eftersom det fanns många små gångar till vänster och höger (och ungefär tio turister på varje kvadratmeter), men vi återförenades snart.

Av en slump avslutades touren direkt vid en tillfällig utställning av Läkare utan gränser. De byggde upp ett Camp som speglade hur de arbetar i utsatta länder. På bilden ser man deras operationstält och en Mozartstatur precis bakom.

Avslutningsmiddagen var mycket god och mycket trevligt. Det blev en sen kväll och för lite sov.

 

SÖNDAG
Anne, Gabriella och Agneta tog ett tidigt flyg hem. Jag hade hela dagen på mig att utforska lite mera av Salzburg. Det var mycket varmt denna dagen (+20 grader) och jag bestämde mig att besöka Hohensalzburg, som är borgen på kullen i Salzburg. Jag ångrade lite att jag valde att gå upp istället för att ta bergbanan, som sagt det var mycket varmt och vägen upp var mycket brant. Men när jag väl hade kommit till högsta punkten, hade jag en superfin utsikt över Salzburg.

 

 

Vad är det jag tar med mig från denna resa?
Först och främst så tar jag med mig 13 nya vänner från 10 olika länder.

Sedan har jag lärt mig att behovet av Biomedicinsk Analytikarnas kunskap ökar ständigt och det är viktigt att följa utvecklingen inom laboratoriemedicin. Men andra ord så måste vår utbildning kontinuerlig anpassas efter de nya möjligheter och krav på laboratoriet, men även följa samhällsutvecklingen (t.ex. med tanke på att många patienter kan själva se sitt resultat från laboratoriet nu för tiden).
Jag tror att vårt ansvarsområde kommer att växa och vi kommer att ta över många uppgifter som i nuläget läkarna, kemister och tekniker har på laboratoriet. Då är det också viktig att vi tar plats och lyfter oss själva. Jag lovar att jag aldrig kommer svara “jag jobbar på labb” om någon frågar vad jag jobbar med. Nej! Jag är Biomedicinsk Analytiker (snart) och jag har en viktig roll i vården, forskningen och framtiden.

 

/Maud Brönnimann, Biomedicinsk analytikerstudent