Gästbloggserie, avsnitt 2: Biomedicinska Analytiker och post-analys?

Bara två veckor kvar till Salzburg och jag är nästan klar med mina förberedelser. Som tidigare nämnt kommer EPBS Studentforumet att handla om post-analys och min uppgift är att svara på tre frågor:

• Hur förbereder vår utbildning oss på post-analys?
• Hur mycket är Biomedicinska analytiker involverade i post-analytiska processer?
• Hur ser framtiden för Biomedicinska analytiker och post-analys ut (både i utbildning och på jobbet)?

Jag har läst genom 29 kursplaner, varit i kontakt med tre olika kliniska laboratorier i Sverige, mejlat med åtta lärare på Karolinska Universitetet och intervjuat många Biomedicinska analytiker under min kliniska utbildning. Som svar fick jag allt från “Post-Analys? – Det har jag aldrig hört talas om!” till “Oh, spännande område!”.

När jag själv tänker på min studietid på Karolinska så är det en post-analytisk aspekt som kom upp om och om igen: Är mitt resultat rimlig? Kan jag svara ut det? Hur blev kontrollerna?

Även om det i slutändan oftast är läkaren som ska sätta diagnosen, så är det ändå av stor vikt att Biomedicinska analytikern har sett över sina resultat och gjort en post-analytisk bedömning om dess rimlighet. Det pratas mycket om pre-analytiska fel som kan påverka resultaten, men det är under post-analysen där de pre-analytiska felen senast ska upptäckas.

Det kommer att bli mycket spännande att se hur mycket ansvar Biomedicinska analytiker i andra europeiska länder har inom post-analys.

Presentationen jag ska hålla ska endast vara fem minuter – vilket är väldigt kort med tanke på ämnets omfattning. Så just nu i slut-spurt-fasen jobbar jag, med sällskap av katten Milo, stenhårt på att sammanfatta och kortfatta mina resultat. Självklart lyssnar vi på “Rock Me Amadeus” av Falko samtidigt 🙂

/Maud Brönnimann, Biomedicinsk analytikerstudent