Vårdförbundet är en del av 16:00-rörelsen, som består av fackliga organisationer, politiska kvinnoförbund och kvinnorörelsens organisationer som tillsammans arbetar för att även kvinnor ska få lön hela dagen. Det är nämligen så att kvinnor jobbar gratis efter kl.16.00 om man ser till en arbetsdag mellan 8.00-17.00, medan män har lön hela dagen. Detta är kalkylerat från att löneskillnaden mellan män och kvinnor är 12.5 procent, en skillnad som utjämnas i sådan takt att framemot år 2138 kan vi räkna med jämställda löner.

Enligt Vårdförbundets Livslönerapport från 2016 har Biomedicinska analytiker 13.9 miljoner kronor i ackumulerad lön vid 65 års ålder. Medellönen ligger idag på 29 000 kronor. Om man skulle jämföra med t.ex. nätverks- och systemtekniker så är deras medellön 35 800 kronor. Att jämföra med nätverks- och systemtekniker, låter sig göras då dessa finns i samma grupp som Biomedicinska analytiker i SSYK (Standard för svensk yrkesklassificering), den standard som Statistiska Centralbyrån använder. Enligt SSYK motsvarar yrkesområde 3, yrken med krav på̊ högskolekompetens eller motsvarande (praktiska eller yrkesspecifika eftergymnasiala utbildningar om 2-3 år). SSYK:s yrkesområde 2 (dit bland andra sjuksköterskor, barnmorskor och röntgensjuksköterskor hör) innefattar däremot yrken med krav på̊ fördjupad högskolekompetens vilket innebär teoretiska eller forskarförberedande eftergymnasiala utbildningar.

Vårdförbundet menar att biomedicinska analytiker bör sorteras in i samma område som sjuksköterskor, barnmorskor och röntgensjuksköterskor då samtliga yrkesgrupper har krav på teoretisk eftergymnasial utbildning om minst tre år. Men det är inte enbart en fråga om utbildningens längd, utan också den kompetensnivå som krävs för att utföra sitt yrke och även här finns ingen tvekan om att Biomedicinska analytiker tillhör yrkesområde 2.
Bakgrunden till denna skillnad i SSYK är att den svenska standarden bygger på den internationella standarden ISCO (International Standard Classification of Occupations). ISCO är en struktur framtagen av den Internationella arbetsorganisationen (ILO). ILO är FN:s fackorgan för sysselsättnings- och arbetslivsfrågor, men med grundläggande mål att bekämpa fattigdom och befrämja social rättvisa. Några av uppgifterna är att främja sysselsättning och bättre arbetsvillkor i hela världen, och att värna om fackliga fri- och rättigheter.

Detta inlägg är kanske litet invecklat och halvtråkigt, men å andra sidan visar den med största tydlighet på hur det internationella påverkar oss nationellt. Hur mitt yrke klassas i statistik och register, och att det kan ha påverkan på hur mycket jag får för det arbete jag utför.

Jag är stolt att kunna säga att Vårdförbundet bedriver påverkansarbete tillsammans med IBL för att ändra den svenska standarden SSYK för Biomedicinska analytiker, men också ISCO-klassificeringen genom IFBLS (International Federation of Biomedical Laboratory Science), den globala organisationen för Biomedicinska analytiker. Tillsammans med IFBLS:s President Marie Roald, kunde jag i egenskap av IFBLS:s President Elect, uppvakta ISCO:s seniora statistiker David Hunter i Geneve i januari och påtala nödvändigheten av omklassificering av Biomedicinska analytiker. Beslut om revision av ISCO kommer att tas av ISCO:s kongress för statistiker 2018, men fram till dess behöver påverkansarbete göras. Följ IFBLS:s påverkansarbete på Facebook!

Det är mer än 100 år sedan att yrket kvinnligt tekniskt biträde inrättades, den första officiella, statliga titeln för Biomedicinska analytiker. Att man inkluderade ”kvinnligt” i titeln var för att tydliggöra att även om en man skulle söka tjänsten, så skulle han betalas en kvinnlig lön. En låg lön med andra ord.

8 mars är internationella kvinnodagen. Det är dags att kvinnor får #lönheladagen och att vi får jämställda löner före år 2138!

Yrken för livet kräver bättre villkor!

Läs vår rapport om våra medlemmars arbetsmiljö och vad vi kräver. #yrkenförlivet

 

Yrken för livet!