Måste man tjata hål i huvudet på folk?

Som ni kunnat läsa i Vårdfokus vill Västerbottens landsting konvertera 50 biomedicinska analytiker-tjänster till ”medicinska biologer”. Man anser att det är helt OK att ungefär 1 av 4 inom laboratoriemedicin inte är legitimerad biomedicinsk analytiker. Varför det inte är OK att biomedicinska analytiker inte huvudsakligen är de som bemannar kliniska laboratorier kan du läsa här nedan. Om du är biomedicinsk analytiker frågar du säkert ”Ska det verkligen behöva vara nödvändigt att tjata hål i huvudet på folk för att få dem att förstå?”. Jag tror svaret på den frågan är ”Ja. Uppenbarligen”.

Mer än 70 % av beslut i vården grundar sig på diagnostik. Laboratorieresultaten är med andra ord av sådant värde för diagnos och behandling att kvalitet och patientsäkerhet måste kunna säkerställas. Vi vet att när kvaliteten brister (vilket händer), så av det totala antalet kvalitetsbrister inom diagnostik/laboratoriemedicin så sker runt 70% av dem inom den preanalytiska fasen. Det vill säga; där själva provtagningen görs och före provet kommer till laboratoriet.

Sveriges befolkning kommer att öka kraftigt fram till 2035 och det i sin tur kommer att öka efterfrågan på tjänster inom hälso- och sjukvården. Om man också beaktar hur demografin (befolkningens fördelning, storlek och sammansättning) kommer att förändras och tänker på att gruppen ”äldre äldre” blir ännu mycket större, så kommer det att ställa ännu högre krav på vården. Och därmed också på laboratorie- och klinisk fysiologiska undersökningar.

Automation, konsolidering, integration och centralisering av laboratorieprocedurerna har förändrat arbetet på många kliniska laboratorier. Om detta i verkligheten har inneburit att behovet av arbetskraft har minskat eller om det bara har inneburit förändrade arbetssätt kan frågas. Men oavsett detta, så är det fortsatt så att provet som ska analyseras måste vara korrekt. Det som gjorts i preanalysen måste vara korrekt gjord. Skit in – skit ut, som vi brukar säga. Kunskap om den preanalytiska fasen är oerhört viktig med tanke på att slutresultatet, det som påverkar patienters diagnos och behandling, är helt avhängigt av detta steg. Och det är Biomedicinska analytiker som har kunskap om den många gånger komplexa preanalytiska fasen, i tillägg till kunskap om analyser, metoder, avancerad mätteknik och utrustning och informationssystem.

I tillägg till all detta kan Biomedicinska analytikern handleda studenter (viktigt för framtida rekrytering) och nya kollegor, utbilda andra yrkeskategorier verksamma inom t.ex. primärvård och kvalitetssäkra deras arbete, men också ge råd till kunder, beställande läkare, annan vårdpersonal. För att klara dessa uppgifter krävs kompetens förutom inom preanalys dessutom inom patofysiologi och diagnostik av sjukdomar och för validering av resultaten.

Kunskapsområdet Biomedicinsk laboratorievetenskap ger Biomedicinska analytiker kompetens för hela analyskedjan (preanalytik, provtagning, provhantering, analys, utvärdering och kvalitetssäkring av resultat samt metodutveckling och biomedicinsk forskning). Biomedicinska analytikerprogrammet är reglerat i Högskoleförordningen och detta är en kvalitetssäkring, arbetsgivare vet vad de får och patienter kan vara säkra på att deras prover hanterar av kompetent personal. Legitimationen är beviset på att Biomedicinska analytiker har prövats av Socialstyrelsen och ett bevis på det samhällsuppdrag de har. Samhället har beslutat att det behövs Biomedicinska analytiker att arbeta på kliniska laboratorier. Samhället vill att vårdens arbetsgivare bemannar laboratorierna med rätt kompetens.

2014 var 10354 Biomedicinska analytiker yrkesverksamma. Ungefär 70 % av Biomedicinska analytiker är verksamma inom vården. Med andra ord finns runt 3000 legitimerade Biomedicinska analytiker verksamma inom andra områden. Fundera på den siffran. Om man som arbetsgivare kan erbjuda bra villkor, bra lön, karriärutveckling och bra arbetsmiljö, det vill säga om man vill vara en attraktiv arbetsgivare- då utgör 3000 Biomedicinska analytiker verksamma inom andra områden en sjutusan till rekryteringsmöjlighet.

Och slutligen, kanske handlar det inte ”bara” om att rekrytera, det gäller att behålla sina medarbetare och ge de som är kvar hos samma arbetsgivare credit för det de gör. De behöver också goda villkor, bra löneutveckling, karriärmöjligheter och god arbetsmiljö.