Barnmorskebloggen

Barnmorskebloggen

Barnmorskebloggen

Enad barnmorskekraft ger styrka!

av

Barnmorskor hör hemma i Vårdförbundet. Tillsammans med 115 000 medlemmar är vi starka och har större möjligheter att påverka och förändra. Vårdförbundet består dock inte bara av barnmorskor utan av fyra olika yrkesprofessioner. Vi har gått samman för att skapa styrka och arbeta gemensamt för att åstadkomma förändring gällande värderingen av universitets-och högskoleutbildade professioner som samtliga är kvinnodominerade. Styrkan är att vara många. (Här finns en film om när och varför vi enades- Fyra professioner: Ett förbund)

Vi barnmorskor i Vårdförbundet har också ett nätverk för professionen. I nätverket samlas barnmorskor från hela Sverige, med koppling till olika lokalavdelningar i förbundet. Vi har alla olika erfarenheter från barnmorskeyrkets arbetsområden och olika erfarenheter av det fackliga engagemanget. Det ger nätverket en bredd som skapar en bra grund för att synliggöra barnmorskefrågor i förbundet och samhället.

Vad gör vi egentligen i nätverket?
För det första har vi möjlighet att stämma av med varandra i frågor som rör både barnmorskors fackliga vardag, men också i rent yrkesmässiga frågor. Vi diskuterar, uttrycker åsikter och förbereder hur förbundet på bästa sätt ska ta sig an olika frågor kopplade till professionen. Kanske pratar vi om hur det ser ut i kvinnosjukvården runt om i landet, bildandet av professionsförening och om vad som syns och hörs i media- ingen fråga är för stor för nätverket! Och vi syns i media! (här hittar du några av våra senaste framträdanden i media)

Vi har också en förbundsombudsman för barnmorskor i Vårdförbundet. Carita Sturesson heter hon och hennes uppdrag innefattar många saker, men självklart är hon också en del av nätverket. Carita kommer från Kronoberg och har erfarenhet från både ledarskap, fackligt arbete och rena professionsfrågor. Du hittar Caritas kontaktuppgifter via webben.

Vi känner en styrka i nätverket där vi alla är barnmorskor, men också genom alla andra i förbundet som är sjuksköterskor, röntgensjuksköterskor och biomedicinska analytiker. Vi gillar att vara många som vill åt samma håll. Hoppas du också känner kraften i medlemskapet i Vårdförbundet!

Är du nyfiken på nätverket eller har du något som du tycker att vi ska ta upp? Kanske är du sugen på att blogga om din vardag som barnmorska; vad som är toppen och vad som är botten? Hör av dig till oss! Vi finns här för alla barnmorskor i Vårdförbundet!

Barnmorskenätverket i Vårdförbundet,
genom
Åsa Mörner
Leg barnmorska, förbundsstyrelseledamot Vårdförbundet, avdelningsstyrelseledamot Vårdförbundet Örebro

#enbarnmorskaunderlivet

#barnmorskorivårdförbundet

(Vårdförbundet har två barnmorskor i förbundsstyrelsen; undertecknad från gnällbältet på Närkeslätten och Marie-Charlotte Nilsson från den skånska myllan. Vi har också en barnmorska i Avtalrådet; Cecilia Stoor från gurkstaden Västerås)

Gästblogg: Det krävs inte löner på 95 000 kr för att få oss att stanna

av

Emma Jonsson

Emma Jonsson

Barnmorskor, barnmorskor, barnmorskor… När det skrivs eller pratas om barnmorskor kan det vara svårt att få en samlad bild; Vi är för få, eller vi är tillräckligt många men inte där vi borde. Vi har för låg lön men vi har mer än andra. Vi är inte så många men vi skriker alltid högst. Vi har unik kunskap men ersätts ändå av andra. Vi orsakar förlossningsskador men är lösningen för att avhjälpa dem. Vi ska förespråka amning men inte alltid och inte för hårt. Vi ska hjälpa unga personer till ett hälsosamt sexuellt liv, men inte för unga personer. Vi står upp för kvinnan men ibland inte tillräckligt. Vi är en stark kår men försvinner i mängden. Vi är enade och ändå splittrade.

Och jag tror att det är just så komplext att vara barnmorska. Vi är delar av så många olika sammanhang, ibland är vi verkan och ibland är vi orsak. Därtill är vi också lösning. Vi behöver vara delaktiga från början när vårdens lösningar diskuteras, planeras och utförs. Vi vill, kan och ska dela med oss av vår kunskap, våra idéer, vår forskning.

Vi kan läsa att i Örnsköldsvik erbjuds semestervikarierande barnmorskor 95000kr i månadslön. Det gör naturligtvis de ordinarie barnmorskorna rasande. Det är ingen som missunnar semestervikarierna en god lön. Men det är svårt att förstå hur det blivit så här. Att någon (= arbetsgivare) är villiga att betala så mycket hellre än att satsa på en bra löneprocess där erfarenhet och kompetens lönar sig och där skillnad i lön mellan ny och erfaren är så pass stor att det lönar sig att stanna kvar. Det är svårt att förstå. Och ju mer pengar och resurser som arbetsgivare lägger på kortsiktiga lösningar där pengar rinner ut utanför den egna verksamheten, desto mindre litar vi på arbetsgivarna och deras ord om lokal process med beslut nära verksamheten och satsning på arbetsmiljön.

Politiken och arbetsgivarna måste våga satsa. Det krävs inte löner på 95000kr för att få oss att stanna, vi stannar för mindre än så. Men vi måste få en löneutveckling värd namnet, vi måste ha en bra lön när vi går i pension, vår erfarenhet och kompetens måste visa sig i lönekuvertet. Genom att ge oss det kommer fler att stanna kvar i yrket och vi får fler kollegor vilket gör arbetsmiljön bättre.

Vårt yrke är komplext och de sammanhang vi verkar i är komplexa och ibland motsägelsefulla. Mycket handlar om graden av tillit och beroende på hur vi lyckas skapa, bibehålla eller öka graden av tillit så blir utfallet helt olika. Det gäller på ungdomsmottagningen, vid ultraljusmottagningen, vid cellprovsmottagningen, vid förlossningen och vid amningsrådgivningen. Det gäller i abortsituationen, vid missfallet, vid klimakterierådgivningen och vid PKU-provtagningen.

Det gäller även i relation till arbetsgivaren. Våra arbetsgivare genom SKL har sin stora möjlighet nu, att visa tillit till barnmorskor och Vårdförbundets övriga yrkesgrupper och komma fram till ett avtal som ger en möjlighet att ta oss an vårdens problem. På riktigt. Där vi kan vara orsak, verkan och lösning.

Emma Jonsson
legitimerad barnmorska och förtroendevald i Vårdförbundet

Gästblogg: Case load eller one-to-one-care eller annat? Vi behöver ett nationellt program för barnmorskor!

av

Elisabeth Brynolf

Många röster, kanske främst från barnmorskeleden, höjs för case load och detta är naturligtvis ett alternativ men det kräver stora förändringar av ett etablerat arbetssätt med involvering av dagens barnmorskor inom mödrahälsovården. Det är absolut genomförbart, men inte utan ett gott förankringsarbete hos medarbetare, brukare, politiker samt hälso-och sjukvårdens ledning. Detta arbetssätt kräver en ordentlig genomlysning för att det skall utvecklas på ett patientsäkert, ekonomiskt försvarbart sätt och med hänsyn till gällande regler avseende arbetsmiljö och arbetstidslagstiftning. Jag kan dessutom se att Sveriges demografi kan spela in och det bör vara av största vikt att denna typ av vård kan erbjudas till samtliga patientgrupper oavsett socioekonomisk status eller minoritetsgrupp tillhörighet.

En annan metod kallas ”One-to-one-care, vilket bör definieras som att varje barnmorska handhar endast en kvinna i aktiv förlossning åt gången. Vi bör vara noga med definitionerna och då hålla oss till väl kända, förankrade och nationella begrepp. Många arbetsuppgifter och patienter faller inte under rubriken ”aktiv förlossning” exempelvis telefonrådgivning, förlösta patienter, hotande förtidsbörd eller oklara sjukdomstillstånd. Dessa patienter har också rätt till att träffa eller tala med korrekt kompetens, vilket bör vara en barnmorska. De arbetsuppgifter som inte kräver akademisk utbildning såsom service med mat och dryck till patienter, städning, påfyllning av förråd utförs bäst av medarbetare som faller under Kommunals avtalsområde. Det kan inte nog betonas att detta är viktiga arbetsuppgifter som bäst utförs av härtill utbildad personal.

Jag kan också se viss problematik med att schemalägga och planera bemanning om verksamheten utger sig för att garantera one-to-one Care. Detta skulle ställa stora krav på ledning lokalt på varje förlossningsenhet med mycket god ledarkompetens och dessutom god kunskap och insikt i obstetriskvård. Arbetssättet behöver, om det blir verklighet, kontinuerligt utvärderas både ur brukar- och medarbetarperspektiv.

Jag tror vi behöver ett nationellt program som är styrande för hur vi ska arbeta som barnmorskor. Ett program som inkluderar ett tydligt mål för omsorgen under graviditet, förlossning och barnsängstid. En differentierad graviditets- och förlossningsvård som involverar engagerade och välutbildade barnmorskor, läkare, undersköterskor, blivande föräldrar, mammor, pappor, politiker och varför inte hela Sveriges befolkning!

I det programmet bör hänsyn också tas till de nyutbildade barnmorskor som ibland har svårt att orka det stora ansvaret och tempot som periodvis råder inom många av yrkets grenar. Ett förslag borde vara att införa novisanställningar för nyutexaminerade barnmorskor där de får möjlighet att i ett lugnare tempo och med erfarna kollegor som mentorer få växa in i sin yrkesroll med förhoppning om många goda barnmorskeår framför sig. Säkerligen har många enheter varianter på detta tema men återigen behövs nationella riktlinjer för att ge tyngd och legitimitet.
Just nu flödar pengar fritt till vård under graviditet och förlossning och det förefaller svårt att få en god redovisning av vad dessa stora summor egentligen används till. Många skriker högt och använder gärna dagens största megafon för att komma i fokus.
Låt oss inte glömma de barnmorskekollegor som befinner sig i radioskugga och röner liten eller ingen uppmärksamhet för sitt jobb: på gynekologiska mottagningar och vårdavdelningar, inom den onkologiska vården, på administrativa uppdrag eller inom helt andra verksamheter där barnmorskor uppskattas för sin kompetens som både sjuksköterska och barnmorska.

Elisabeth Brynolf
Barnmorska och förtroendevald i Vårdförbundet

Gästblogg: En vanlig dag på Ungdomshälsan i Norrköping…

av

Vi är ett litet gäng barnmorskor och vi brukar alltid börja med att samlas ute i köket för en snabb kopp kaffe innan vi sätter igång med dagens arbete. Stämningen är oftast på topp och vi brukar hinna avhandla både det ena och det andra innan vi tar emot första ungdomen kl 08:15.

Dagarna är fyllda med möten med unga mellan 14 och 25år. Det är nybesök som är här för första gången och ska skaffa preventivmedel. En del är pirriga och lite förväntansfulla på att vara här första gången. Andra har vi träffat tidigare, som vill ha nya recept eller kanske diskutera andra preventivmetoder. Vi är fyra barnmorskor som jobbar heltid och en barnmorska som jobbar hos oss två dagar i veckan. Vi alla tycker vi har världens bästa jobb där mötena med de unga är givande och väldigt stimulerande. Vi upplever att vi kan fylla en viktig funktion i den unges liv, att man kan våga ställa frågor till oss som man kanske inte ställer till någon annan. Rekommendationerna som finns idag är långtidsverkande preventivmetoder och det märker vi tydligt av hos oss, under 2017 satte vi nästan 500 spiraler här hos oss.

Andra saker som vår mottagning jobbar med är att ta emot skolklasser i årskurs 8. Jobba med samlagssmärta i tvärprofessionella team.

Pernilla Blomqvist
legitimerad barnmorska
Ungdomshälsan i Norrköping