Barnmorskebloggen

  • Om bloggen
  • Om Vårdförbundet
  • Vårdförbundetbloggen
Barnmorskebloggen

Barnmorskebloggen

I tornadons öga står en barnmorska

5 november, 2019 av Åsa Mörner

Det blåser styv kuling i svensk kvinnosjukvård. I vissa geografiska hörn har det blivit full storm. Mitt i tornadons öga står barnmorskan. Hen som utbildade sig för att kunna arbeta för att kvinnans sexuella och reproduktiva hälsa ska bli så god som möjligt genom hela livet. Vi barnmorskor vill det bästa för kvinnan. Vad var det som gick snett? Eller har det aldrig varit en rak, blåsfri väg?

Genom dagens sociala medier finns det möjligheter för kvinnor som upplevt traumatiska förlossningar, olidliga graviditeter och komplicerad eftervård, att komma till tals. Det är bra. Kvinnors röster ska höras och vi ska lyssna på dem. Varför finns vi barnmorskor annars? Vi vill ju göra det bästa för kvinnan. Men det blåser hårt i dessa forum och kan vara svårt att hålla sig fast…

Jag ser många kritiska röster på sociala medier, hur kvinnor kritiserar hur de blivit bemötta av barnmorskor när de utryckt rädsla, smärta eller oro. Jag läste nyligen i ett sådant forum, om att flera kvinnor känt sig pressade när de fick frågor om samlevnad och preventivmedel vid efterkontrollen, att de borde ha sex med sin partner, oavsett vad kvinnan egentligen känner eller vill. Hur kan vi bemöta det?

Som barnmorska har jag kunskap om sexuell och reproduktiv hälsa. Som kvinna ska jag kunna få den information jag önskar. För vissa är det en enkel sak att be om just den information man efterfrågar. För andra så kan det kännas svårt att ta upp frågor som handlar om exempelvis sex. Som barnmorska behöver jag vara lyhörd och tolka vad just den här kvinnan som jag har framför mig vill få mer information om. Jag ska erbjuda information, undersökningar och provtagningar. Sedan väljer kvinnan. Vissa besök är snabba, andra kanske det går åt mycket tid till. Tid som inte finns. Bristen på tid kan göra att man upplever att det inte finns tid att anpassa mötet efter de behov kvinnan har.

Vi barnmorskor strävar efter att jobba personcentrerat. Med personcentrerat menas att vi ska utgå från den person vi har framför oss på mottagningen, förlossningsavdelningen eller vid hembesöket. Vi ska erbjuda en skräddarsydd vård för just henne, utifrån hennes behov, vilja och önskan. Tänk om vården var strukturerad på ett sådant sätt så att vi faktiskt kunde leva upp till det. Men det är den inte. Vi rusar mellan förlossningssalar, hembesök och fullbokade mottagningar, utan att knappt hinna kissa eller äta. Vem hinner ens tänka på ordet “personcentrerat” när det inte finns tid att ens arbeta patientsäkert?

Ja, mitt i tornadons öga står barnmorskan. Många inom professionen känner sig påhoppade och försöker värja sig mot den kritikstorm som viner inom kvinnosjukvården. Självklart ska vi rannsaka oss själva. Men det som borde kritiseras först och främst är hur vården är upplagd, inte de personer som tvingas arbeta utifrån de bristande förutsättningar som ges.

Oavsett så kommer vi aldrig få 100 % nöjdhet hos de vi möter. Vi är alla människor. Men man måste alltid kunna sträva efter att bli bättre. Och det kan vi bara bli om vi får rätt förutsättningar. Med det sagt så önskar jag att fokus kunde flyttas från att kritisera barnmorskor till att kritisera de usla förutsättningar som finns för att bedriva god personcentrerad vård.

Åsa Mörner

Legitimerad barnmorska

Förbundsstyrelseledamot i Vårdförbundet

#geossrättvillkornu

Arkiverad under: Politik, Profession, Villkor Taggad som: #enbarnmorskaunderlivet, Barnmorska, barnmorskemottagning, bemötande, eftervård, förlossning, Graviditet, kvinnohälsa, kvinnors hälsa, kvinnosjukvård, mödravård, Personcentrerad vård, profession, Villkor

Ska vi blunda när vården sviker kvinnorna?

24 september, 2019 av Åsa Mörner

Ingen har väl undgått journalisten Lisa Bjurwalds granskning av delar av kvinnosjukvården? Enligt Bjurwald behöver svensk förlossningsvård en haverikomission. Men är det verkligen så illa?

Förra veckan släpptes boken ”BB-krisen- Sveket vid livets början”. I boken intervjuas bla politiker och barnmorskor av journalisten som granskat vården, men framförallt så är det kvinnornas egna berättelser som är i centrum. På BB-krisens Instagramkonto delas nästintill dagligen inlägg om kvinnors upplevelser av vården i samband med graviditet, förlossning och eftervård (eller snarare bristen på denna). Följare till kontot delar också med sig av sina erfarenheter i kommentarsfältet. Det som berättas är inga rosa, fluffiga sagor. Det är rått, kallt och omänskligt. Hur kan vi INTE lyssna på dessa berättelser? Hur kan vi INTE agera för att förändra kvinnosjukvården?

Som barnmorska brinner jag för kvinnors rätt till sexuell och reproduktiv hälsa under hela livet. Det är självaste anledningen till att jag valt att utbilda mig till det här yrket, trots usla villkor med vidriga arbetstider, stress och orimligt låg lönenivå. Berättelserna från kvinnorna i Lisa Bjurwalds granskning, de som presenteras i sociala medier, ger mig rysningar och får mig att ifrågasätta vilket århundrade vi egentligen lever i. Kvinnor ska ha rätt att få den vård och det stöd de behöver! Något annat är oacceptabelt!

Hur har vi hamnat där vi är idag? Efter en drastisk förbättring ur historiskt perspektiv, från att det var vardagsmat att tvingas föda på ett stampat jordgolv eller dö av mer eller mindre vanliga komplikationer som kan uppstå av barnalstrande, så har vi lyckats komma långt. Men någonstans tappade vi farten. Och någonstans tappade vi kontakten med självaste huvudrollen, dvs kvinnan. Vad behöver vården för att kunna möta kvinnans behov?

Det är väl heller ingen slump att en av de viktigaste orsakerna till alla dessa brister i kvinnosjukvården beror på att den centrala professionen i just kvinnosjukvården är den starkt kvinnodominerade yrkesgruppen barnmorskor. Utan rätt villkor för barnmorskor är det ett hopplöst uppdrag att försöka kurera den sjuka kvinnovården. Men precis som andra kvinnodominerade professioner så tycks det vara lika komplext som att bemanna en rymdfärd till en annan galax, som att värdera barnmorskeprofessionen rätt.

Det är hög tid att, inte bara granska kvinnosjukvården. Det har t.om passerat bäst-föredatum när det gäller att reparera de brister som finns och som genomsyrar svensk kvinnosjukvård.  Kalla det haverikomission eller vad ni vill- det är dags att agera!. Vi barnmorskor är stolta över vår profession. Men frågan är om vi kan vara stolta över den vård som landets kvinnor erbjuds?

Åsa Mörner
Legitimerad barnmorska
#geossrättvillkornu #enbarnmorskaunderlivet #srhr

Arkiverad under: Politik, Profession, Villkor Taggad som: #enbarnmorskaunderlivet, #geossrättvillkornu, Barnmorska, bb-krisen, kvinnors hälsa, kvinnosjukvård, srhr, vårdkris

Vad är nästa steg i överenskommelsen om förlossningsvården?

8 november, 2017 av Lis Munk

Sedan 2015 har det tillförts extra resurser till förlossningsvården och kvinnors hälsa. Dessa pengar benämns oftast som ”överenskommelsen mellan regeringen och SKL” eller populärt ”förlossningsmiljarden”.

I början var retoriken att det skulle användas till satsningar, där man ville öka kvaliteten och att det fick inte ge merkostnad när överenskommelsen tog slut. Vårdförbundets lokala förtroendevalda har på olika sätt bevakat hur dessa resurser har varit använst, för att säkra att det faktisk gick till förlossningsvården och kvinnors hälsa. Utmaningen har varit, att det som där har varit behov för, helt enkelt har varit att få fler barnmorskor, DET fick pengarna inte användas till. I de senaste överenskommelserna har innebörden tydligt ändras. Nu får pengarna även användas till att säkra kompetensförsörjningen!  Om regeringens budget blir beslutad i slutet av november, kan vi se fram emot extra pengar till förlossningsvård och kvinnors hälsa och det fortsätter tills 2022.

Det blir dock fortfarande en utmaning att se till att pengarna används på rätt sätt. Och vi behöver fortsätta jobba tillsammans för en arbetsmiljö som gör det attraktivt för barnmorskor att jobba inom kvinno- och förlossningsvården.

/Lis Munk

Legitimerad barnmorska och yrkeshandläggare på Vårdförbundet

Arkiverad under: Politik, Profession Taggad som: arbetsmiljö, Barnmorska, förlossningsvården, kvinnors hälsa, vårdpolitik


Senaste inläggen

  • Första praktiken på förlossningen
  • Möt vår gästbloggare Gemma som pluggar till barnmorska
  • I tornadons öga står en barnmorska
  • Att skuldbelägga barnmorskor tyder på okunskap
  • Enad barnmorskekraft ger styrka!

Arkiv

  • december 2019
  • november 2019
  • oktober 2019
  • september 2019
  • augusti 2019
  • juli 2019
  • juni 2019
  • maj 2019
  • april 2019
  • januari 2019
  • oktober 2018
  • september 2018
  • juni 2018
  • maj 2018
  • februari 2018
  • januari 2018
  • november 2017
  • oktober 2017
  • maj 2017
  • april 2017
  • februari 2017
  • januari 2017
  • december 2016
  • juni 2016
  • juli 2015
  • maj 2015
  • april 2015

Vi bloggar om:

#Barnmorskedagen #enbarnmorskaunderlivet #midwife #internationellabarnmorskedagen #MinYrkesdag abort Aborträtt arbetsmiljö avtal2019 avtalsrörelse Barnmorska barnmorskenätverket bemanning bemötande Etik fackligt arbete förlossning förlossningsklinik Förlossningsrädsla förlossningsvården förtroendevald Föräldrar Graviditet internationellabarnmorskedagen Internationellt jämställdhet kompetens kvinnohälsa kvinnors hälsa kvinnosjukvård könssjukdomar Lön Midwife mödradödlighet mödrahälsa mödravård one-to-one care patientsäkerhet Personcentrerad vård preventivmedel profession Sjuksköterska sommarkaos ungdomsmottagning Villkor vårdförbundet

Barnmorska på facebook

Barnmorska på facebook

Vårdförbundet på Facebook

Vårdförbundet på Facebook
Footer logo

Vårdförbundet består av runt 114 000 barnmorskor, biomedicinska analytiker, röntgensjuksköterskor och sjuksköterskor. Tillsammans utvecklar vi vården och gör den säker. Tillsammans arbetar vi för ett hållbart yrkesliv och bra villkor.

Den här bloggen använder cookies för bästa användarupplevelse. Vi registrerar också vissa personuppgifter om du kommenterar på inlägg. Godkänn Läs mer
Privacy & Cookies Policy

Nödvändigt Alltid aktiverad