Barnmorskebloggen

  • Om bloggen
  • Om Vårdförbundet
  • Vårdförbundetbloggen
Barnmorskebloggen

Barnmorskebloggen

Alla som föder barn är inte kvinnor

22 februari, 2022 by Gästbloggare

Vi barnmorskor ska arbeta individanpassat. Vem har jag framför mig och vilket behov av vård och stöd har den här personen? Är den i behov av tolk för att kunna erbjudas en jämlik vård? Är den i behov av ett planerat kejsarsnitt för att kunna hantera tanken på att barnet ska ut? Är den i behov av att du och annan personal väljer vilka ord ni använder när ni pratar om graviditet, förlossning och amning?


Alla som föder barn är inte kvinnor. Alla som föder barn har livmoder, absolut. Men alla är inte kvinnor. Till och med våra journalsystem som tar så enormt lång tid att få till ändringar i accepterar det. Du kan idag skriva journal på en gravid man, med manligt personnummer. Så, alla som föder barn är inte kvinnor.

Könsidentitet handlar inte om vilket kön man ”känner sig som” idag. En normbrytande könsidentitet handlar om flera år av att inte passa in. Inte kunna slappna av i sig själv eller med sin omgivning. Flera år av rädsla. Rädsla för att inte bli accepterad av sina föräldrar, att bli utslängd eller utsatt för våld av sina ”trygga” omsorgspersoner. Rädsla för att bli mobbad. Rädsla för att bli misshandlad. Mördad. Flera år av ångest. Ångest som är så svår att hantera att man tar till destruktiva strategier för att hantera den, såsom alkohol, droger, självskadebeteenden eller suicidförsök. Så, att säga att könsidentitet är ett fånigt modernt påhitt är en förolämpning till varje anhörig till en transperson som valt att avsluta sitt liv.

Transpersoner som upplever att de blir respekterade och får vara sig själva mår bra och känner glädje över sin transidentitet. Alla har inte mått dåligt i en massa år. Men tillräckligt många har det och gör det än idag för att vi som vårdpersonal inte ska dras med isamhällsdebatter kring transpersoners existens och spä på deras fördomar om oss. För tilliten till vården är låg. Man söker inte vård vid psykisk eller fysisk ohälsa, för att man är rädd för att bli utsatt för diskriminering. Det är inte okej 2022. Du kanske inte har gjort något aktivt för att transpersoner ska ha låg tillit till vårdpersonal. Men har du gjort något för att öka deras tillit?


Sedan 2013 utsätter vi inte personer som får könsbekräftande vård för tvångssteriliseringar. Idag får du byta personnummer utan att någon kan ta ifrån dig möjligheten att bli genetisk förälder. Det borde inte komma som någon överraskning att personer av alla kön har en stark barnlängtan, så även personer som lidit av könsdysfori och efter många år fått hjälp. Därför ska du som barnmorska kunna bemöta män och ickebinära som föder barn med samma respekt som du har för kvinnor som föder barn. Varken mer (för det kräver ingen) eller mindre, utan med samma respekt.

Therese Sandin, barnmorska RFSL

Filed Under: Profession Tagged With: Barnmorska, bemötande, förlossning, Graviditet, hbtqi, profession, respekt, trans, transperson

En Barnmorska Under Livet!

10 april, 2019 by Åsa Mörner

Sverige har möjlighet att uppnå fantastiska resultat gällande landets kvinnohälsa. Men trots den unika möjligheten så finns stora brister i den vård som ska täcka kvinnors behov genom livet.

Hos landets unga ökar den psykiska ohälsan alltmer och många söker därför kontakt med vården. Det kan handla om alltifrån relationer och övergrepp till sexuell identitet eller bara om livet självt, och många söker sig då till barnmorskan på ungdomsmottagningen. Andelen kvinnor som lider av förlossningsrädsla ökar också i landet. Många unga kvinnor uttrycker oro långt innan de ens är gravida och budskapen om överfulla förlossningsavdelningar med sönderstressad personal bidrar knappast till sinnesro. När och om de senare uppnår en graviditet och förlossning bör deras oro kunna tas på allvar och samtalsmottagningar med specialutbildade barnmorskor behöver finnas lättillgängligt. Och viktigast av allt; Kvinnor ska kunna känna tilltro till den svenska vården. Inte rädsla och oro.

Det måste också finnas gott stöd efter genomgången graviditet och förlossning. Många studier visar på fördelarna med att amma sitt barn och det är en viktig samhällsfunktion att kunna stötta nyblivna familjer i amningsfrågor. Likväl behöver vi ockå kunna ge goda råd till de föräldrar som inte kan eller vill amma sitt barn. Trots det ser möjligheten att få stöd och hjälp kring amning och matning, väldigt olika ut i landet och på vissa ställen är det mycket svårt att få amningshjälp eller annat stöd kring matningsprocessen. Likaså ser möjligheten att få kontakt med vården efter att ha drabbats av förlossningsskador, mycket olika ut över landet. Det är ofta långa köer till rätt vårdinstans och många kvinnor uttrycker också att de inte får gehör för sin oro.

Sexuell och reproduktiv hälsa är en av hörnstenarna i svensk hälso-och sjukvård. Tillgång till en trygg och säker graviditet och förlossning tas som en självklarhet i den moderna västvärlden, precis som möjligheten till jämlik tillgång till preventivmedels- och abortrådgivning, något som dock ifrågasatts av bakåtsträvande politiska viljor under den senaste tiden. När den fertila perioden i livet sedan har passerat och klimakteriet infinner sig sker en ny fas i livet där många fysiska och psykiska förändringar sker. Kvinnor som önskar rådgivning kring övergångsperioden är ofta utlämnade till att boka tid hos läkare på vårdcentral och får istället för råd och stöd, endast ett recept på ett läkemedel i handen. Klimakteriemottagningar med legitimerade barnmorskor med specialistkunskap borde vara en lika självklar del av kvinnohälsovården som ungdomsmottagningar, preventivmedelsrådgivning och mödrahälsovård.

Den legitimerade barnmorskans kunskapsområde löper som en röd tråd genom kvinnors olika faser i livet. Möjligheten att möta upp behoven är stor i och med den unika kompetens som just barnmorskeprofessionen har.

Men det fattas gehör för att utveckla möjligheten att nyttja den kunskapen. Istället för att utveckla, fördjupa och tillgängliggöra, sker en konstant försämring för barnmorskors möjligheter att arbeta för kvinnors hälsa genom livet. Barnmorskor vet vad som behövs för att kvinnor, barn, ungdomar och familjer ska få den allra bästa vården.
Men istället för att vara med och driva vården framåt, tvingas barnmorskor kämpa med ohälsosamma arbetstider, orimlig arbetsbelastning och minimal löneutveckling.

Professionen sitter inne med svaren på hur vi ska utveckla och förbättra kvinnosjukvården i vårt land. Vårdförbundet vill att politiker och beslutsfattare ska ge barnmorskor möjligheten att ta svensk kvinnohälsa till nya nivåer.

Men först krävs åtgärder i barnmorskors arbetsvillkor och löneutveckling.

Det finns mycket vi kan vara stolta över med svensk kvinnosjukvård. Ur ett globalt perspektiv står sig vården vi förser landets halva befolkning med högt. Men om vi ser till de möjligheter som faktiskt finns när det gäller utvecklingen av vården så finns det betydligt mer att önska. En nyckelfaktor för att nå toppnivå är att nyttja den kunskap och kompetens som finns hos den svenska barnmorskeprofessionen. Professionen har viljan och styrkan att förse kvinnor med en barnmorska under livet- Hela livet! Nu är det dags att verkligen göra det! 

Åsa Mörner, legitimerad barnmorska, förbundsstyrelseledamot Vårdförbundet

#enbarnmorskaunderlivet

Filed Under: Politik, Profession, Villkor Tagged With: #enbarnmorskaunderlivet, abort, amning, avtal2019, avtalsrörelse, Barnmorska, flaskmatning, förlossning, Förlossningsrädsla, förlossningsskador, förlossningsvården, hbtqi, klimakteriet, könssjukdomar, kvinnohälsa, Lön, Midwife, mödradödlighet, mödravård, patientsäkerhet, preventivmedel, psykisk ohälsa, rådgivning, Sexualitet, specialistutbildade barnmorskor, ungdomsmottagning, vårdförbundet

Carita Sturesson är barnmorska och yrkesansvarig

Carita Sturesson

Senaste inläggen

  • Alla fina kollegor som slutat på min arbetsplats: jag vill att ni kommer tillbaka till de födande, nyfödda, sjuka och friska – men framför allt till MIG!
  • Magisk och speciell med konstförståndiga händer
  • Bara barnmorska för 100 000
  • Alla hinner inte åka till Blåkulla
  • Etisk stress på hyllan

Arkiv

Barnmorska på facebook

Barnmorska på facebook

Vårdförbundet på Facebook

Vårdförbundet på Facebook
Footer logo

Vårdförbundet består av runt 114 000 barnmorskor, biomedicinska analytiker, röntgensjuksköterskor och sjuksköterskor. Tillsammans utvecklar vi vården och gör den säker. Tillsammans arbetar vi för ett hållbart yrkesliv och bra villkor.

Den här bloggen använder cookies för bästa användarupplevelse. Vi registrerar också vissa personuppgifter om du kommenterar på inlägg. Godkänn Läs mer
Privacy & Cookies Policy

Privacy Overview

This website uses cookies to improve your experience while you navigate through the website. Out of these, the cookies that are categorized as necessary are stored on your browser as they are essential for the working of basic functionalities of the website. We also use third-party cookies that help us analyze and understand how you use this website. These cookies will be stored in your browser only with your consent. You also have the option to opt-out of these cookies. But opting out of some of these cookies may affect your browsing experience.
Necessary
Alltid aktiverad
Necessary cookies are absolutely essential for the website to function properly. This category only includes cookies that ensures basic functionalities and security features of the website. These cookies do not store any personal information.
Non-necessary
Any cookies that may not be particularly necessary for the website to function and is used specifically to collect user personal data via analytics, ads, other embedded contents are termed as non-necessary cookies. It is mandatory to procure user consent prior to running these cookies on your website.
SPARA OCH ACCEPTERA