En efter en av Sveriges barnmorskor lämnar sitt drömyrke. Orken finns inte längre. Och visst vore det fantastiskt om förlossningsvården idag var full bemannad. Men så ser inte verkligheten ut. Bristen är ett faktum. Frågan man ställer sig är varför bristen så stor och omfattande över hela landet? Varför lämnar man ett arbete som man läst så många år till på högskola? Och varför väljer inte fler sjuksköterskor att läsa vidare till barnmorska och specialisera sig? Är lönen för låg så det inte lönar sig att läsa vidare? Eller är det arbetsmiljön som inte lockar till att läsa vidare, eller ens att stanna kvar?

Flera studier visar tydligt på hur förlossningen blir normal av barnmorskans närvaro. Men finns den tiden? Finns det tillräckligt med barnmorskor? Personalen springer mellan rummen så det glöder om skosulorna, men räcker inte till. De är för få och har för lite resurser.

Är lönen så hög att det är lönt att läsa vidare? Lönespannet mellan en sjuksköterska och en barnmorska är knappt märkbar. Den kan till och med vara högre för en allmänsjuksköterska än för en barnmorska. Hur hög är motivationen då att läsa vidare och få större ansvar när man inte får mer betalt?

Sommaren är ett återkommande problem. Och det är inte en självklarhet att man får semester när man önskar. Många får jobba mer än heltid över sommaren via extrapass. En situation som inte håller i längder. Och hur ser arbetsmiljön ut? Hur lyckas andra verksamheter fungera över somrarna? Har de också hyrpersonal som vare sig kan rutiner, lokaler eller dokumentationssystem.

Medlemmar som arbetar inom vården idag vittnar om att man endast är en schemarad och att man är utbytbar. Vem värnar om att personalen ska arbeta kvar? Ger schemat tid för återhämtning? Syns det i lönekuvertet att man är trogen sin arbetsgivare? Eller tvingas man byta arbetsplats för att få upp sin lön.

Det är många saker man borde titta närmare på. Men en sak är säker och det är att vården idag är haltande. Man skulle göra många vinster genom att öka lönen för barnmorskor. Det skulle locka fler sjuksköterskor till att läsa vidare. Det i sin tur skulle ge en bättre personaltäthet och ett bättre välmående för personalen. Då skulle man troligen också behålla befintlig personal. En välmående personal gör ett bättre jobb. Det är också mer rekryteringsfrämjande att ha personal som trivs på arbetet och pratar väl om sin arbetsplats. Vi som fackförbund slåss mot orimliga arbetstider och arbetssituationer. Vi vill att våra medlemmar ska ha en dräglig arbetssituation och rätt lön utifrån sin kompetens och utbildning, men utan politiska medel når vi inte i mål och i slutändan är det inte bara personalen som blir lidande utan även patienten.

/Frida Lindgren Karlsson –  förtroendevald, barnmorska och författare

Vårdförbundet avdelning Östergötland