Black Friday –  köphysterins högtid, inte en hållbar tanke så långt det går. I år sammanfaller den svarta fredagen (som tycks ha varat hela veckan lång. Passar väl bra i det dystra novembermörkret…) med Orange day. En dag som verkligen inte fokuserar på konsumtion, utan på mäns våld mot kvinnor. Tänk om vi kunde lägga ner lika mycket energi på den dagen som på att köa för en ny mobiltelefon, nätshoppa tills webbsidan kraschar eller köpa 5 betala för 4 för något som vi ändå inte kommer använda.

I den senaste valrörelsen fanns ett stort fokus på kriminalitet. Men det hördes knappt ett enda ord om mäns våld mot kvinnor. Trots att det är ett betydligt större samhällsproblem än exempelvis gängkriminalitet. Sverige är ett av världens mest jämställda länder, men ändå så är mäns våld mot kvinnor ett av våra största samhällsproblem.  38 300 misshandelsbrott mot flickor och kvinnor anmäldes under 2021! Varje timme våldtas en kvinna, årets alla 365 dagar!

Och då handlar det om de som fattar mod och ork till att anmäla. Enligt Brottsförebyggande rådet (BRÅ) är mörkertalet enormt, de räknar med att 80% av brotten inte anmäls.

Var tredje vecka dödas en kvinna av en man!

Vi som arbetar i vården kan bidra med mycket, inte bara det akuta omhändertagandet efter att en kvinna utsatts för våld. En stor del av barnmorskors uppdrag handlar om att fråga; att fråga om personen vi har framför oss har utsatts för våld någon gång. Att ställa frågor om våld kan vara av stor betydelse för en våldsutsatt kvinna och vara en viktig del av en anamnes för att få en helhetsbild av kvinnans livssituation (Heimer et al., 2019). Dock kan det krävas mer än att endast ställa frågan. Hur uppföljningen hanteras vid exempelvis efterföljande rådgivning kan ha en avgörande betydelse för att minska våldsutsattheten (Socialstyrelsen, 2014).  Rutinen om att fråga gravida om våld följs upp i ett nationellt kvalitetsregister som visar att en hög andel gravida kvinnor tillfrågats om våldsutsatthet (Graviditetsregistret). Frågan är hur dessa frågor om våld ställs, i vilket sammanhang och om tid finns att skapa utrymme för kvinnan att eventuellt fatta mod för att kunna besvara frågan sanningsenligt. Och i de fall den gravida uppger att hon utsatts eller utsätts för någon form av våld, finns då en struktur och möjlighet att handlägga svaret på ett sätt som kan stödja och hjälpa kvinnan?

Men varför finns det män som utför dessa vidriga brott? En förklaringsmodell till mäns våld mot kvinnor grundar sig i könsmakt och det strukturella och kulturella förtryck som kvinnor utsätts för av män (Heimer et al., 2019). En riskfaktor för att utsätta någon för våld, är också att själv ha blivit utsatt för det exempelvis under sin uppväxt. Likt en ond cirkel.

Före och under graviditet förekommer våld i 3 % och efter förlossning i 2 %, enligt svenska studier. Det riskerar både kvinnan och det ofödda och senare nyfödda barnets liv och hälsa. Av de kvinnor som har utsatts för våld innan graviditeten så kommer var femte kvinna också bli utsatt för det under pågående graviditet. Det förekommer också debut av våld under graviditet. Risken för komplikationer hos fostret då den gravida utsätts för fysiskt och/eller sexuellt våld under graviditet kan orsaka tillväxthämning och prematur förlossning. De kvinnor som utsätts för våld under graviditet upplever ofta graviditetsrelaterade besvär i högre grad där bland annat förlossningsrädsla ingår. Efter förlossningen är kvinnorna även extra utsatta för att utveckla depression (Heimer et al., 2019). Barnmorskans betydelse för att upptäcka, fråga och stötta är stor och skulle kunna bli ännu större om vi hade mer tid för varje individ vi möter och en reell möjlighet att personcentrera vården.

Världen och samhället genomsyras av patriarkala strukturer som försvårar möjligheten att hantera våld i nära relationer som det samhällsproblem det egentligen är. Något av det viktigaste i ett förändringsarbete för att motverka och förebygga våldet borde därför vara att arbeta för ett jämlikt samhälle och förändra destruktiva normer.

Och det är verkligen dags att byta ut den svarta fredagen till en orange vecka. Orange is the new Black.

Åsa Mörner, leg barnmorska, leg sjuksköterska Förbundsstyrelseledamot Vårdförbundet

 

Referenser:

Heimer, G., Björck, A., Albért, U., & Haraldsson, Y. (2019) Våldsutsatta kvinnor- samhällets ansvar

Socialstyrelsen. (2014). Att vilja se, vilja veta och att våga fråga Vägledning för att öka förutsättningarna att upptäcka våldsutsatthet (Artikelnummer 2014-10-30).

Brottsförebyggande rådet

 

 

PS) Visste du förresten att verklighetens Black Friday” ägde rum  i november 1910? Då demonstrerade 300 kvinnor utanför parlamentet i London för rätten att få rösta och att ses som fullvärdiga medborgare och människor. Demonstrationen urartade när poliskåren började attackera de demonstrerande kvinnorna. Under sex timmar misshandlades demonstranterna och de utsattes även för sexuella övergrepp. Flera kvinnor dog pga de skador de ådrog sig och 200 arresterades. Den svarta fredagen. (https://www.museumoflondon.org.uk/discover/black-friday)

 

 

 

 

"Jag orkar inte jobba mer än deltid"

3 av 10 jobbar deltid i vården – många för att de behöver mer vila och återhämtning. Det kan du läsa i vår rapport “Jag orkar inte jobba mer än deltid”. Vi presentar också  Vårdförbundets förslag för att säkra rätten till hållbara heltider.

Läs rapporten här!