Att göra praktik under en pandemi var tufft

Skrivet av Gemma Safikhani

14 januari 2021

Barnmorskebloggen

Nu är det ett tag sedan jag skrev ett blogginlägg. Mycket händer inför examen och många tankar på nya blogginlägg har funnits, men aldrig hunnit formuleras på pappret. Det har varit en högintensiv period med inslag av osäkerhet, känslor av otillräcklighet och av att inte duga. You know, the usual som barnmorskestudent, som sjuksköterska – jag tror de flesta har varit där.

Ett sådant icke-blivande blogginlägg skapades under en löprunda när min sista förlossningspraktik pågick. En fin frisk septemberkväll inför ett nattpass där jag träffade både en barnmorskekollega och en av mina lärare från utbildningen. Under den rundan blev det många funderingar om hur detta pass skulle bli; om jag skulle få förlösa och hur den förlossningen i så fall skulle bli. Denna natt blev en sådan där kaosnatt; jag kände att jag bara ville ge upp, att allt jag gjorde blev fel och jag tvivlade över min blivande roll som barnmorska. Den verkligheten av att vara barnmorskestudent.

Sedan kom de fina förlossningarna och fantastiska stunderna där allt gick bra.

De förlossningar då jag kände att jag kunde vara den (blivande) barnmorska jag ville vara, och få möjlighet att stödja den blivande familj på det sätt jag önskar hade varit möjlig vid alla förlossningar, varje gång. Jag vet dock att det kommer finnas stunder av tvivel även när jag är examinerad och leg. Barnmorska.

Kommer jag kunna ge den vård jag brinner för, eller kommer jag bli bränd?

Många tankar kom fram under de fem veckorna, men också en glädje över hur långt jag ändå hunnit i min kompetensutveckling under 15 veckor på förlossningen. Sedan slog Covid-19 till igen. Andra vågen – inga fysiska träffar under resten av utbildningen inklusive examensdagen. Teoriveckor på videokonferens efter videokonferens. Funderingar över praktiska tentor, ett intressant möte kring etik, en kortare praktisk period på gynekologisk mottagning, reproduktiv medicin, ungdomshälsa och neonatal-IVA.

Att göra praktik under en pandemi, särskilt den kortare praktiken, var tufft. Riktlinjer ändrades fort och det var lätt att känna sig utanför när man som student inte var välkommen att delta på avdelningsmöten eller på lunchrasten om det var för många i personalrummet. Pandemin är en allvarlig situation, det förstår jag, den känslan av utanförskap och att inte känna sig särskilt välkommen som student är dock svår.

Det är så viktigt att informera studenter i förhand om vilka regler och bestämmelser det finns på arbetsplatsen innan de kliver in genom dörren så de inte gör något fel, för då är det redan för sent. Som student vill man absolut inte göra fel, ever. Å andra sidan ändras reglerna fort och det blir en svår balansgång. Jag är ändå glad att vi har fått genomföra praktiken trots pandemin.

Examen är den 15 Januari 2021. Innan dess blir det praktisk examination, framläggning, opponentskap och några seminarier. Det känns så nära och så långt ifrån, samtidigt. Snart får jag bära barnmorskebroschen på riktigt och kliva ut i arbetslivet (igen). Jag ser fram emot examen och starten på min yrkeskarriär som barnmorska!

Gemma Safikhani
Barnmorskestudent men snart barnmorska

"Jag orkar inte jobba mer än deltid"

3 av 10 jobbar deltid i vården – många för att de behöver mer vila och återhämtning. Det kan du läsa i vår rapport “Jag orkar inte jobba mer än deltid”. Vi presentar också  Vårdförbundets förslag för att säkra rätten till hållbara heltider.

Läs rapporten här!