Vad har hindrat barnmorskor från att vara synliga?

Jag har skrivit om det sorgliga med vår splittrade profession tidigare. Tyvärr blir splittringen mer och mer tydlig. Allt fler barnmorskor tjafsar med varandra på sociala medier och på raster om vilket förbund som är bäst och ”ni gjorde så” eller ”ni gjorde inte så”. Det gör ont i mitt barnmorskehjärta. Och framför allt: Det är verkligen inte konstruktivt.

Vad som är ännu mer tragiskt är att Svenska Barnmorskeförbundet tycks skuldbelägga Vårdförbundets förtroendevalda för den värdediskriminering som professionen utsatts för i evighet. Som om det vore vårt fel att politiker och beslutsfattare har skygglappar och hörselskydd. Om vi hade fått bestämma så hade lön, arbetstider och arbetsmiljö sett helt annorlunda ut. Det intressanta är också hur det hade sett ut om vi INTE hade jobbat för att barnmorskor ska få det bättre? Jag kan garantera att det hade varit betydlig värre än idag i alla fall.

En annan sak med Svenska Barnmorskeförbundet är att de hävdar att barnmorskor har varit osynliga i Vårdförbundet. Jag bara undrar vad som hindrat barnmorskor från att vara synliga? Vi har alla ett eget ansvar och kan ju inte förvänta oss att andra ska arbeta för oss och samtidigt vara synliga som profession. Det har aldrig jag gjort. Eller någon annan av alla de fantastiska barnmorskor som engagerar sig i Vårdförbundet. Däremot så är det en styrka att vi är enade med tre andra professioner, eftersom det kan vara svårt att ta plats när man tillhör en liten yrkeskår. Egentligen är det ju förresten två andra professioner. För vi barnmorskor är ju faktiskt sjuksköterskor.

Så när vi nu är splittrade i två förbund, det ena bestående av endast en liten yrkeskår bland en hel drös av andra yrken såsom optiker, lotsar och trafikledare, så blir också Vårdförbundet ett mindre förbund. För om flera väljer att lämna Vårdförbundet blir förbundet försvagat och tappar mandat. Det finns bara en vinnare i det här- Arbetsgivaren. Och de som inte tycker att barnmorskor förtjänar mer. Och jag kan lova att det finns sådana individer. För många.

Personligen känner jag större samhörighet med sjuksköterskor, röntgensjuksköterskor och biomedicinska analytiker än vad jag gör till logopeder, arbetsförmedlare och tandhygienister.

Jag läser på webben att Svenska Barnmorskeförbundet vill att det ska vara en barnmorska per födande. Det vill såklart även Vårdförbundet, även om det framstår som om det vore en unik fråga för Svenska Barnmorskeförbundet. Vi jobbar för att  barnmorskor i alla verksamheter ska ha möjlighet att arbeta tryggt och säkert;  på ungdomsmottagningar, gynavdelningar, barnmorskemottagningar, specialistmödravård, klimakteriemottagningar…ja, vi jobbar för en barnmorska under livet. Hela livet! Vi har alltid kämpat för att vi brinner för barnmorskor. Vi har kämpat för att vi brinner för kvinnohälsa. Och vi fortsätter att kämpa. I Vårdförbundet. För jämlikhet och jämställda villkor. Det fanns en anledning till att vi enades från första början. Ensam är nämligen inte stark. Ensam är svag.

Är du barnmorska och vill vara med och påverka, förändra och driva oss framåt? Bli en av oss- gör din röst hörd i Vårdförbundet!

Åsa Mörner
Legitimerad barnmorska och sjuksköterska
Förbundsstyrelseledamot i Vårdförbundet

#enbarnmorskaunderlivet

 

Här kan du se en film om Vårdförbundets historia och om hur fyra professioner enades i ett förbund


Kommentarer

  1. Släpp nu taget. Barnmorskor behöver utveckla sitt kunskapsområde på samma sätt som sjuksköterskorna gjort. Släpp taget. Stötta dem allt ni kan och önska dem lycka till! 1.5 år på universitet för Barnmorskevetenskap är för kort. Direktutbildning och rak väg till forskning krävs för området någonsin skall kunna bli ordentligt utforskat! Bra för mänskligheten.

    1. Släpp taget om vad? Jag kommer aldrig släppa taget om mitt engagemang. Självklart ska professionen utvecklas, jag har inte påstått något annat. Det sorgliga är ju att det nu inte finns ett professionsförbund för oss barnmorskor. Diskussioner om utbildningens upplägg är en annan sak än att det ska finnas två fackförbund för barnmorskor. Mitt hjärta brinner för barnmorskor och för kvinnohälsa men splittringen är allt annat än lyckosam. Det betyder inte att jag inte önskar goda villkor för professionen. Självklart gör jag det. Att arbeta för det är en del av mitt liv. Min text handlar faktiskt inte om det. För övrigt utgår jag från att vi båda vill vad som är bra för mänskligheten

Det går inte längre att kommentera på det här inlägget.

"Jag orkar inte jobba mer än deltid"

3 av 10 jobbar deltid i vården – många för att de behöver mer vila och återhämtning. Det kan du läsa i vår rapport “Jag orkar inte jobba mer än deltid”. Vi presentar också  Vårdförbundets förslag för att säkra rätten till hållbara heltider.

Läs rapporten här!