Avtalsbloggen

Avtalsbloggen

Avtalsbloggen

Summering av förhandlingsåret 2020 – och en framåtblick

by

Kikare

2020 var året som verkligen satte oss alla på prov. Allra mest medlemmarna i Vårdförbundet, men också förtroendevalda och oss som arbetar med förhandling och rådgivning. När pandemin slog till på allvar i februari/mars drog ett omfattande arbete igång inom Vårdförbundet. Rådgivning, vägledningar, frågor och svar, pandemirelaterade förhandlingar, dialog med myndigheter och politisk påverkan för att stötta och underlätta för medlemmarna och förtroendevalda upptog nästan all vår tid. Det arbetet fortsätter – här hittar du som medlem uppdaterad information och här hittar du som förtroendevald/skyddsombud fördjupat material. Länkar till debattartiklar och pressmeddelanden finns här.

Arbetsgivares agerande under främst pandemin har också lett till att Vårdförbundet drivit och fortsätter att driva en stor mängd tvister för medlemmarnas räkning. Det gäller bland annat förflyttningar och semesterfrågor. Trots pandemin är det viktigt att komma ihåg att vi inte har något undantagstillstånd – lagar och avtal fortsätter att gälla.

Avtalsrörelserna 2020 för Vårdförbundet och övriga arbetsmarknadsparter påverkades kraftigt av pandemin. De förhandlingar som var tänkta att genomföras under våren ställdes in och sköts till hösten. Under våren förhandlades och tecknades dock bland annat krislägesavtal samt flera avtal om korttidsarbete med statligt stöd. Dessutom deltog Vårdförbundet i PTKs förhandlingar om en moderniserad arbetsrätt (de så kallade las-förhandlingarna), där avtal under hösten 2020 först tecknades mellan PTK och Svenskt Näringsliv och där Kommunal och IF Metall senare anslutit sig. Parallellt med dessa förhandlingar genomförde dessutom Vårdförbundet förhandlingar om omställning och turordning med SKR och Sobona där avtal slöts 1 maj 2020.

Framgångar i höstens avtalsförhandlingar

Under senhösten återupptog vi den senarelagda avtalsrörelsen. Vårdförbundet slutförde innan årsskiftet centrala förhandlingar med Arbetsgivaralliansen (cirka 150 medlemmar), KFO (cirka 200 medlemmar), Almega Vårdföretagarna Bransch D Företagshälsovård (cirka 500 medlemmar), Bransch E Vård, behandling, omsorg (cirka 4 900 medlemmar) samt Bransch F Äldreomsorg (cirka 700 medlemmar). Resultaten av förhandlingarna innebär att Vårdförbundet nu i samtliga centrala kollektivavtal har sänkt veckoarbetstid vid nattarbete samt samsynsdokument eller kollektivavtal om Akademisk specialisttjänstgöring, AST. Dessutom har vi tagit viktiga steg för att uppnå kongressmålet om ökad lönespridning, med avtalsskrivningar om särskilt yrkesskickliga och möjlighet till lönekarriär i yrket över tid – förutom i de nämnda avtalen finns detta sedan tidigare i HÖK 19.

Förhandlingarna med Arbetsgivarverket (cirka 800 medlemmar) och Svenska Kyrkan (20 medlemmar) sker för förbundets räkning av OFR-S,P,O respektive Akavia och har även de slutförts innan årsskiftet.

HÖK 19 löper på – förtydliganden kring särskilt yrkesskicklig

Vårdförbundet har dessutom deltagit i AB-förhandlingar med SKR och Sobona om allmänna villkor, trots att vi inte förhandlat om vår Huvudöverenskommelse (HÖK 19). Vårdförbundet tackade nej till det AB-bud som motparten presenterat samtidigt som Vårdförbundet beslutade att inte säga upp HÖK 19. Istället upprättade Vårdförbundet och SKR ett samsynsdokument med viktiga förtydliganden kring bland annat prioriteringen av särskilt yrkesskickliga samt gjorde tillägg till HÖK 19 gällande utveckling av partsarbetena kring lön, karriärmodeller och utbildningsanställningar.

Beslutet att fortsätta med avtalet HÖK 19 har föregåtts av att förbundet genomfört mer än ett års utvärdering av avtalet med mycket vridande och vändande på för- och nackdelar. Det var inget lätt beslut, för samtidigt som vi sett att syftet med avtalet på flera håll uppfyllts i form av satsning på särskilt yrkesskickliga och ökad lönespridning, har det på andra håll inte hänt särskilt mycket. Men vid en sammanvägd bedömning landade förbundsstyrelsen i att de fortsatt tror starkt på avtalet och att det behöver längre tid för att få fullt genomslag. Du som medlem har mer att vinna på att avtalets intentioner får ordentligt fäste och börjar tillämpas så som det var tänkt.

2021 – fortsatt arbete med avtalen och förberedelser inför kongress 2022

När vi nu gått över till 2021 är det fortsatt mycket arbete. Både med att implementera de nya avtal vi tecknat, men också med att fortsätta trycka på för att de framgångar vi uppnått i avtalen omsätts på bästa sätt för dig som medlem. Dessutom har vi fler förhandlingar planerade under året – mer om dessa återkommer vi till lite senare.

2021 är också sista året innan nästa kongress. Det innebär att det är dags att knyta ihop säcken utifrån kongressbesluten från 2018 – här är vi på god väg att bocka av de tyngsta delarna gällande villkor, lön och arbetsmiljö. Men det innebär också att vi har ett stort arbete framför oss med att förbereda propositioner och att behandla de motioner som medlemmarna skickar in. Det är ett omfattande och utmanande arbete, men en otroligt viktig del i att vara en demokratisk idéburen organisation.

Vårt mål är att Vårdförbundet lockar fler medlemmar och därmed blir en ännu starkare motpart till arbetsgivarna så att vi med kraft kan fortsätta driva de frågor som gör skillnad för dig och dina kollegor, både i vardagen och på längre sikt. Nu kör vi!

Ur askan i elden – snart dags för ny avtalsrörelse

by

– Stackars Förhandlare…
– Knappt har hon en stund att vila,
– Ropar de och hon får ila
– “Kom genast hit, kom genast hit”
– FÖRHANDLARE!

Askungens gnagarvänner ger röst åt känslan som ibland infinner sig hos en förhandlare. När vi tittar tillbaka på 2019 är det ett oerhört intensivt förhandlingsår vi ser i backspegeln. Ett arbete som påbörjades redan 2018 med förberedelser och framtagande av yrkanden tillsammans med förtroendevalda i förbundsstyrelse, förbundsråd och avtalsråd. Långa, intensiva och stundtals hårda förhandlingar under våren ledde fram till att medlare kopplades in och vi till slut den 16 maj kunde underteckna det nya centrala kollektivavtalet HÖK 19, som omfattar 90 000 medarbetare i regioner, kommuner och kommunala bolag.

STORT tack till alla inblandade förtroendevalda och medlemmar som gjort allt möjligt, som stöttat oss under förhandlingarna och som drivit opinion för frågor om ökad lönespridning, möjlighet att göra lönekarriär, sänkt veckoarbetstid i kommunerna och möjligheten att få en hälsosam arbetstidsförläggning.

Därefter tog ett minst lika intensivt arbete vid, då lokala kollektivavtal skulle tecknas med 290 kommuner och 21 regioner, för att befästa det centrala avtalet. Lokala kriterier skulle tas fram för ”särskilt yrkesskickliga” och här ser vi redan att flera arbetsgivare, särskilt kommuner, tagit till vara möjligheterna i avtalet på ett föredömligt sätt och verkligen prioriterat de erfarna och särskilt yrkesskickliga i lönehänseende. Vi kan se löneökningar på mellan 2000 och 6000 kronor på flera orter och det hade inte hänt om vi inte fått in skrivningar om att prioritera särskilt yrkesskickliga i HÖK 19 och satt gemensamt tryck centralt och lokalt!

På många andra ställen har inte löneutvecklingen varit lika god och bristen på prioriteringar av särskilt yrkesskickliga är förstås en besvikelse. HÖK 19 har på många sätt satt fingret på vad som inte fungerar i löneprocessen samtidigt som man också identifierat vad som behöver förbättras inför löneöversyn 2020. Förändringsarbete kräver långsiktighet, systematik och uthållighet. Det är precis vad som krävs för att skapa en väl fungerande lokal lönebildning som syftar till att alla ska kunna göra lönekarriär i yrket över tid och att lönespridningen ökar – men vi har påbörjat en förflyttning som vi tror på och som redan givit vissa resultat.

Dessutom har vi i avtalet ett antal partsarbeten som också är oerhört viktiga, där vi tillsammans med Sveriges Kommuner och Regioner, SKR (nytt namn från 27 november), och Sobona ska komma framåt i frågor som önskvärd lönestruktur och ökad lönespridning, karriärmodeller, utbildningsanställningar och hälsosam arbetstidsförläggning. Så, ett avtal är inte lagt till handlingarna bara för att det är påskrivet – arbetet fortsätter oförtrutet även mellan själva avtalsrörelserna.

Och vi har ju faktiskt fler avtal. Nu till våren går många förbund, bland annat Kommunal och Läkarförbundet, in i avtalsrörelser med SKR och Sobona, det vill säga de ska förhandla sin respektive Huvudöverenskommelser, HÖK:ar. Men parallellt med det kommer också förhandlingar ske om Allmänna bestämmelserna, AB, som är ett gemensamt avtal om allmänna villkor som SKR/Sobona har med samtliga sina motparter, däribland Vårdförbundet.

Att det är gemensamt avtal om allmänna villkor (exempelvis semester, ob-tillägg, arbetstider med mera) innebär väldigt speciella förutsättningar för förhandlingsarbetet där Vårdförbundet blir en av flera förbund som förhandlar med gemensam motpart. Till dessa förhandlingar lämnar samtliga förbund egna yrkanden som formulerats utifrån deras medlemmars specifika önskemål och behov. Vårdförbundets styrelse har lämnat yrkande till SKR och Sobona med utgångspunkt från beslut som fattats på kongressen 2018. Vi ser redan att det finns yrkanden där förbunden har gemensamma intressen som rör exempelvis förutsättningar för ett hållbart arbetsliv och att kunna säkra kompetensförsörjningen. För Vårdförbundets medlemmar är också hälsosamma arbetstider och en fungerande arbetstidsförläggning grundläggande för en god arbetsmiljö. Givetvis vill även våra motparter SKR och Sobona göra en del villkorsförändringar. Vilka dessa är kan du läsa här.

Sätt igång nu, skynda, ila
vi har inte tid att vila,
avtalet det ska vi klara,
ja, vänta lite bara.
– Ja, jag klipper till med snacket.
– Och jag kan se och lyssna.

Andra förhandlingar med speciella förutsättningar är de om förändrad arbetsrätt, utifrån kraven i januariöverenskommelsen. Där har vi nyligen tillsammans med våra fackliga kollegor kommit överens med SKR/Sobona om att vi ska teckna ett nytt kompetens- och omställningsavtal, med fokus på tidiga omställningsinsatser och löpande kompetensutveckling för de som riskerar att bli uppsagda. Arbetsmarknaden förändras snabbt och kraven på rätt kompetens ökar hela tiden, samtidigt som vi förväntas arbeta längre. Vi tar därför ett gemensamt ansvar för att säkra kompetensförsörjningen i välfärden.

Men det pågår också en annan förhandling mellan Svenskt Näringsliv, LO och PTK om förändringar i lagen om anställningsskydd, LAS, och möjlighet till omställning och kompetensutveckling. Här har nyligen träffats en Avsiktsförklaring om fortsatta förhandlingar som Vårdförbundet röstade nej till, eftersom både kravet på saklig grund vid uppsägning av personliga skäl och möjligheten att ogiltigförklara uppsägningar är i fara. Majoriteten var dock för att fortsätta förhandlingarna och därför fortsätter de. Sista ordet är inte sagt och Vårdförbundet kommer att fortsätta kämpa för att förhindra försämringar i LAS.

Några dagars julledighet ska vi dock unna oss innan allt drar igång igen efter nyår. Jag hoppas att du som läser det här också får möjlighet till vila och återhämtning, även om du är i tjänst under jul- och nyårshelgerna. Till dig som är ledig och vill undvika att bli inbeordrad – kanske är lösningen att införskaffa Årets julklapp mobillådan och helt enkelt lägga ifrån dig telefonen och samtidigt stänga av den. Du har faktiskt ingen skyldighet att vara tillgänglig för arbetsgivaren när du har semester.

God Jul och Gott Nytt År!

Jämställda villkor löser vårdkrisen

by

Egentligen är det ju ganska enkelt. Alla vet ju vad som krävs. Handlar bemanningskrisen i vården kanske om brist på goda arbetsgivare och brist på politiker som ger rätt ekonomiska ramar så att våra medlemmar kan få schyssta villkor?

Det finns tydliga skillnader mellan hur arbetsgivare inom kvinnodominerade sektorer tacklar kompetensbristen, jämfört med de inom manligt dominerade sektorer. Och det handlar främst om de arbetsvillkor som arbetsgivaren använder för att attrahera och behålla personal.

I manligt dominerade sektorer används höga löner, goda villkor, god arbetsmiljö och attraktiva arbetstider som konkurrensmedel. I kvinnodominerad sektor används indragen semester, övertid, jour och beredskap för att hålla verksamheterna flytande.

Detta beskrivs i den rapport som Vårdförbundet och Kommunal tog fram tillsammans i juni 2018. I rapporten framkommer dessa siffror från vård och omsorg:

  • Närmare 4 av 10 anställda anger att de har funderat på att byta arbetsplats det senaste året på grund av arbetssituationen.
  • Nästan varannan anställd skulle inte rekommendera yrket till en person på väg in på arbetsmarknaden. Det vanligaste skälet är löneläget och bristande förutsättningar att göra ett bra jobb.
  • Närmare 80 procent av de anställda anser att arbetsgivaren inte bidrar till att höja statusen i yrket.
  • Hela 55 procent av de anställda anser att arbetsgivaren inte ger de anställda goda förutsättningar att göra ett bra jobb.
  • Endast var fjärde anställd anser att arbetssituationen är hälsosam.
  • Bara var tredje anställd anser att bemanningen är tillräcklig för att kunna göra ett bra jobb.
  • Varannan anställd har svårt att sova minst en gång per månad på grund av tankar på jobbet.
  • Sex av tio tycker att jobbet har blivit svårare de senaste fem åren.
  • Inte ens var fjärde anställd tycker att arbetsgivaren bidrar till att attrahera kvalificerade medarbetare.

Så här ser det inte ut i manligt dominerade sektorer där det är brist på kompetens. Kan det vara så att ansvariga politiker, SKL och verksamheterna är omedvetna om skillnaderna? Självklart är de medvetna om hur löneläget ser ut för hur arbetsvillkoren ser ut för barnmorskor, biomedicinska analytiker, röntgensjuksköterskor och sjuksköterskor. Ändå ser vi inte att vare sig SKL, politiker eller verksamheter är beredda att gå oss till mötes i våra yrkanden för att attrahera och behålla personal och lösa kompetensförsörjningen i vården.

Egentligen är det ju ganska enkelt. Alla vet ju vad som krävs. Handlar bemanningskrisen i vården kanske om brist på goda arbetsgivare och brist på politiker som ger rätt ekonomiska ramar så att våra medlemmar kan få schyssta villkor? Välkomna att bevisa oss om motsatsen.

Hej! Det är vi som förhandlar med SKL och Sobona om bättre villkor för dig och dina kollegor

by

Förhandlingsteamet: Nina Jörnvall, Annelie Söderberg och alma Kastlander Nygren

Förhandlingsteamet: Nina Jörnvall, Annelie Söderberg och Alma Kastlander Nygren

Det centrala avtalet för anställda i regioner, kommuner och kommunala bolag är uppsagt och förhandlingarna pågår för fullt. Från Vårdförbundet är vi tre förhandlare som nu arbetar (nästan) dag och natt för att du som medlem ska få jämställda och hälsosamma villkor.

Annelie Söderberg, förhandlingschef. Stark i både bänkpress och vid förhandlingsbordet. Mångårig erfarenhet av att få till riktigt bra avtal i både offentlig och privat sektor, bland annat sänkt veckoarbetstid vid nattarbete och möjlighet till betald specialistutbildning. Under tidiga morgonpromenader med hunden Nässla laddas dagens batterier och förhandlingsstrategierna utmejslas.

Nina Jörnvall, biträdande förhandlingschef. Tidigare tävlingssimmare med högt ställda mål i årets avtalsrörelse. Bakgrund som både lärare, rektor och förhandlare. Tuff deltids-skärgårdsbo som både driver upp plantor, rattar båt och håller pli på två golden retrievers.

Alma Kastlander Nygren, förhandlare. Hängiven Friskis-gympare som älskar när det är energi i rummet. Bakgrund inom både juridik och kommunikation. Ingen hund, men kompenserar med skällande ringsignal i mobilen.

Avtal klart med Almega Vårdföretagarna

by

Nu är det klart att du som arbetar i privat vård, behandling och omsorg samt äldreomsorg får mer tid för vila och återhämtning vid nattarbete. Vårdförbundet har slutit centrala avtal med Almega Vårdföretagarna som ska ge dig bättre förutsättningar för ett hållbart yrkesliv. Avtalen lyfter också vikten av specialistutbildade sjuksköterskor och möjligheten till utbildningsanställningar.

– Vi är mycket glada för att ha fått igenom förkortningar av arbetstiden i nivå med det vi tidigare förhandlat fram centralt för våra medlemmar i regioner, kommuner, kooperativ verksamhet och privat ambulans. Att arbeta på natten sliter på hälsan och våra medlemmar behöver därför mer tid för vila och återhämtning, säger Vårdförbundets ordförande Sineva Ribeiro.

Det är tre avtal som förhandlats under hösten och som nu är i hamn. Förutom sänkt veckoarbetstid vid nattarbete har vi fått in skrivningar om vikten av utbildningsanställningar, som ett sätt att locka fler sjuksköterskor att specialistutbilda sig.

Fakta om avtalen

Avtalen omfattar Vårdförbundets fyra yrkesgrupper barnmorskor, biomedicinska analytiker, röntgensjuksköterskor och sjuksköterskor. Avtalen träder i kraft den 1 januari 2019, men olika delar av avtalet implementeras vid olika tidpunkter. Arbetsgivaren ska senast ha infört arbetstidsförkortningarna den 1 juli 2020. När det gäller upphandlade verksamheter enligt LOU eller LOV och anbud som lämnats före 1 februari 2019, införs förkortningen från nästa upphandling. Arbetstidsförkortningarna har möjliggjorts dels genom en temporär frysning av ob-tillägg dels genom en mindre avräkning från löneökningsutrymmet i samband med att arbetstidsförkortningen genomförs.

Avtal Företagshälsovård

Eftersom det inte förekommer nattarbete inom företagshälsovården var denna fråga inte aktuell här. Här ser vi dock att möjligheten till utbildningsanställningar kan ge fler medlemmar förutsättningar att få betald specialistutbildning.

Avtal Vård och behandlingsverksamhet samt omsorgsverksamhet

  • Sänkning av arbetstidsmåttet vid ständig nattjänstgöring från 36 timmar och 20 minuter/vecka till 34 timmar och 20 minuter/vecka. Alltså en sänkning med 2 timmar per vecka.
  • Sänkning av arbetstidsmåttet vid minst 30 procent nattjänstgöring från 36 timmar och 20 minuter/vecka till 34 timmar och 20 minuter/vecka. Alltså en sänkning med 2 timmar per vecka.
  • Sänkning av arbetstidsmåttet vid minst 20 procent nattjänstgöring från 37 timmar/vecka till 36 timmar och 20 minuter/vecka. Alltså en sänkning med 40 minuter per vecka.
  • Avtalsskrivningar om möjlighet till utbildningsanställningar med betald specialistutbildning
  • Uppräkning med 2 procent av ersättningen vid beredskap
  • Uppräkning med 2 procent av ersättningen vid förskjuten arbetstid

Avtal Äldreomsorg

  • Sänkning av arbetstidsmåttet vid ständig nattjänstgöring från 36 timmar och 20 minuter/vecka till 34 timmar och 20 minuter/vecka. Alltså en sänkning med 2 timmar per vecka.
  • Sänkning av arbetstidsmåttet vid minst 30 procent nattjänstgöring från 36 timmar och 20 minuter/vecka till 34 timmar och 20 minuter/vecka. Alltså en sänkning med 2 timmar per vecka.
  • Sänkning av arbetstidsmåttet vid minst 20 procent nattjänstgöring från 37 timmar/vecka till 36 timmar och 20 minuter/vecka. Alltså en sänkning med 40 minuter per vecka.
  • Avtalsskrivningar om möjlighet till utbildningsanställningar med betald specialistutbildning
  • Uppräkning med 2 procent av ersättningen vid beredskap
  • Uppräkning med 2 procent av ersättningen vid förskjuten arbetstid

Vårdförbundet yrkar på jämställda och hälsosamma villkor i vården

by

Vårdförbundet yrkar på bättre villkor i välfärdssektornVårdförbundet säger upp det centrala kollektivavtalet med Sveriges kommuner och landsting SKL samt Sobona. Yrkandet rör bland annat en särskild lönesatsning på särskilt yrkesskickliga barnmorskor, biomedicinska analytiker, röntgensjuksköterskor, sjuksköterskor, specialister och chefer.

Vårdförbundets uppsägning av det centrala avtalet HÖK 16 samt yrkanden lämnades över till Sveriges Kommuner och Landsting samt Sobona den 21 december. Avtalet löper ut den 31 mars 2019 och förhandlingarna påbörjas efter årsskiftet.

– Utöver en mycket god löneutveckling för samtliga våra medlemsgrupper krävs en särskild satsning på särskilt yrkesskickliga. Vi ser också att våra medlemmar i kommunerna måste få sänkt veckoarbetstid vid nattarbete, på samma sätt som vi tidigare fått igenom i landstingen. Att kvinnor som jobbar på natten ska behöva gå ner på deltid för att orka är ett stort jämställdhetsproblem. Kvinnor ska inte behöva betala med sin hälsa, livslön och pension för att bemanna vården dygnet runt, säger Vårdförbundets ordförande Sineva Ribeiro.

– Jämställda och hälsosamma villkor är ett måste för att vi ska kunna lösa vårdkrisen, som ju faktiskt är en bemanningskris. Nu är det dags att politikerna ger SKL mandat att lösa bemanningskrisen tillsammans med oss, säger Sineva Ribeiro.

Orimliga löneskillnader är en tydlig jämställdhetsfråga – särskilt yrkesskickliga måste premieras

Alltför få väljer idag att specialisera sig, eftersom det inte avspeglar sig vare sig i lön eller arbetsinnehåll. Vårdförbundet har i sin Livslönerapport från 2016 konstaterat att det skiljer mer än 30 procent i livslön mellan en specialistsjuksköterska respektive barnmorska och en civilingenjör, trots att de har liknande utbildningslängd och bedöms ha motsvarande svårighetsgrad i yrket. Att löneutvecklingen för barnmorskor, biomedicinska analytiker, röntgensjuksköterskor och sjuksköterskor försvagas vid 35 års ålder för att ytterligare mattas av vid 45, är något som kräver särskilda åtgärder för att förändra.

För att garantera en god och säker vård, hantera vårdens framtida utmaningar och lösa bemanningskrisen krävs utöver mycket god löneutveckling för hela kollektivet en speciell satsning på särskilt yrkesskickliga.

Det krävs en löneutveckling och lönedifferentiering som motiverar till resultat och som speglar erfarenhet, kompetens, specialistkunskap, ansvarstagande och karriär i yrket. Den som är mer erfaren ska ha minst dubbelt så hög lön som den som är ny i yrket och det krävs en ökad lönespridning inom respektive yrkesgrupps kunskapsområden. Erfarenhet, kunskap, specialisering och särskild yrkesskicklighet ska löna sig. Livslönen ska öka med minst 30 procent så att den avspeglar yrkets svårighetsgrad och utbildningens längd.

Vårdförbundet kräver särskilda lönesatsningar där särskild yrkesskicklighet belönas. Vårdförbundet yrkar på en särskild lönesatsning för:

  • Särskilt yrkesskickliga barnmorskor
  • Särskilt yrkesskickliga biomedicinska analytiker
  • Särskilt yrkesskickliga röntgensjuksköterskor
  • Särskilt yrkesskickliga sjuksköterskor
  • Särskilt yrkesskickliga specialistsjuksköterskor
  • Särskilt yrkesskickliga chefer
  • Avancerade specialistsjuksköterskor

Vårdförbundets yrkande om särskild lönesatsning beräknas omfatta var fjärde medarbetare och innebär att den som visat särskild yrkesskicklighet ska ha minst 10 000 kronor mer i månaden.

Utvecklad lokal löneprocess

Denna lönesatsning kommer ändå inte att vara tillräcklig. Vårdförbundets legitimationsyrken måste även fortsättningsvis lyftas lönemässigt med speciellt fokus på erfarenhetsbaserad yrkesskicklighet och även bevakas gällande löneläge, möjligheter till lönekarriär och karriär inom yrket.

Det krävs också att arbetsgivaren utvecklar arbetet med att åstadkomma en önskvärd lönestruktur. För en väl fungerande lokal lönebildning liksom för verksamheternas utveckling och möjlighet för att rekrytera och behålla personal, krävs att chefer och lokala parter använder löneavtalets förutsättningar för att arbeta strategiskt med att åstadkomma en önskvärd lönestruktur. Detta möjliggör en löneutveckling som premierar kompetens, specialistkunskap, resultat och bidrag till verksamhetens mål sett över tid.

Vårdförbundet yrkar därför på ett partsarbete som ska syfta till att utveckla den lokala löneprocessen så att den utmynnar i en väl fungerande lönebildning och lönesättning.

Vila och återhämtning vid nattarbete även i kommunerna och i Sobona

Vårdförbundets medlemmar behövs och är efterfrågad dygnets alla timmar och årets alla dagar. Det sliter på hälsan och riskerar att leda till en försämrad arbetsmiljö. För att säkra kompetensförsörjningen, ge förutsättningar för ett hållbart yrkes- och privatliv samt att klara en god och patientsäker vård, måste arbetstidsmåttet för den som arbetar natt – garantera mer tid för vila och återhämtning.

Idag är arbetstidsmåttet för den som arbetar ständig natt 36 timmar och 20 minuter för den som arbetar i kommunal verksamhet samt i viss verksamhet som ansluter sig till Sobona (tidigare Pacta), jämfört med landstingsdriven verksamhet där arbetstidsmåttet vid ständig natt är 34 timmar och 20 minuter. Det finns inga godtagbara skäl till att arbetstidsmåttet ska vara 2 timmar längre inom kommunal verksamhet och i viss verksamhet inom Sobona än inom landsting och regioner.

Omvärldsanalyser visar att arbetstidsmåttet 36 timmar och 20 minuter är högt när man jämför med mer mansdominerade sektorer. Att kvinnor som jobbar på natten ska behöva gå ner på deltid för att orka är ett stort jämställdhetsproblem. Kvinnor ska inte behöva betala med sin hälsa, livslön och pension för att bemanna vården dygnet runt. Arbetsgivaren måste därför aktivt motverka effekterna av det som redan tillgänglig forskning visar, nämligen att arbete på natten ökar risken för sjukdomar så som hjärtkärlsjukdomar, multipel skleros och bröstcancer.

Vårdförbundet yrkar därför på att arbetstidsmåttet i det centrala kollektivavtalet ska vara 34 timmar och 20 minuter vid ständig nattjänstgöring, oavsett verksamhet.

Hälsosam arbetstidsförläggning

En väl fungerande arbetstidsförläggning dygnets alla timmar, årets alla dagar är avgörande för vården. Arbetstidsförläggningen påverkar verksamheters effektivitet, produktivitet och kvalitet liksom våra yrkesgruppers fritid, hälsa och välbefinnande. För att uppnå en väl fungerande arbetstidsförläggning krävs, förutom kunskap om hälsosam arbetstidsförläggning även planering i verksamheterna som på ett långsiktigt hållbart sätt löser verksamhetens kompetensbehov. Våra medlemmar har rätt till ett hållbart yrkesliv och möjligheten att kunna planera sin fritid.

Vårdförbundet yrkar därför på ett nationellt sammanhållet partsarbete som syftar till att via lokal samverkan uppnå fungerande processer kring arbetstidsförläggning som omfattar schemaläggning, elva timmars sammanhållen dygnsvila, jour och beredskap, övertid, semesterplanering med mera, inom verksamheter där detta visat sig vara svårt att genomföra på ett hållbart och hälsosamt sätt. Det handlar också om att all tid på jobbet inte kan vara patientnära arbete. Det måste också finnas utrymme för bland annat kompetensutveckling, tid för reflektion, arbetsplatsträffar och tid för att utveckla vården och verksamheten.

Partsarbetet ska syfta till att sprida lärande exempel, modeller och erfarenheter till praktisk nytta för chefer, förtroendevalda och medarbetare, där möjligheter till rast, paus, tid för reflektion samt vila och återhämtning finns som självklara beståndsdelar för fungerande verksamheter, ett hållbart arbetsliv samt en fritid möjlig att planera.

Almega avtal D, E och F: Förhandlingarna tar paus, återupptas efter nyår

by

Vi kan konstatera att förhandlingarna med Almega Vårdföretagarna tagit fart, men att det är svårt att hinna helt klart innan årsskiftet. Vi har därför beslutat att förlänga avtalet till och med den 14 januari 2019 och har satt ut förhandlingstider de två första veckorna i januari.

Vi behöver din berättelse om nattarbete och rotation i våra förhandlingar!

by

Arbetsgivarorganisationen Almega Vårdföretagarna hävdar att det inte förekommer rotation i verksamheterna inom avtalsområdena D (företagshälsovård), E (vård och omsorg) och F (äldreomsorg). Vi menar att det visst förekommer, åtminstone inom E och F. Det visar både vår statistik och den enkät vi gjort bland förtroendevalda. Men nu vill vi höra ännu mer från dig – hur ser det ut på din arbetsplats? Svara på frågorna nedan och mejla till oss. Stort tack på förhand!

  • Förekommer nattarbete eller rotation (blandad dag-kväll-natt)?
  • Hur långt är ett nattpass?
  • Vad ligger veckoarbetstidsmåttet på vid ständig natt respektive rotation?
  • Arbetar man hel- eller deltid vid natt/rotation?
  • Tar arbetsgivaren in bemanningspersonal på ständig natt eller rotation?
  • Vad säger du och dina kollegor om att arbeta natt respektive rotation?
  • Vad säger arbetsgivaren, är man beredd på de förändringar som kommer när det blir mer av en nära vård i primärvård och i hemmet?

Ange din arbetsplats, inom vilken verksamhet samt var i landet du arbetar. Mejla så snart som möjligt till förhandlare Alma Kastlander Nygren, alma.kastlander@vardforbundet.se. Vi lämnar inte ut dina personuppgifter i förhandlingarna.

Uppsagda avtal i privat sektor – uppdatera dina medlemsuppgifter

by

Avtalen D, E och F inom Almega Vårdföretagarna är uppsagda och löper ut den 31 december. Vårdförbundet har yrkat på vila och återhämtning vid nattarbete samt på Akademisk specialisttjänstgöring, AST. Inför en eventuell konflikt behöver vi ha aktuella uppgifter om din arbetsplats samt kontaktuppgifter där vi kan nå dig även utanför arbetsplatsen.

Viktigt att du har rätt kontaktuppgifter i vårt medlemssystem!

För att vi ska kunna nå dig med information om förhandlingarna är det viktigt att du uppdaterar dina kontaktuppgifter i medlemssystemet.

På vardforbundet.se kan du logga in och ändra dina uppgifter. Ange rätt arbetsplats, privat mobilnummer och privat e-postadress. Detta för att vi ska kunna nå dig även under en eventuell konflikt, då du kanske inte har tillgång till arbetets mobil eller mejl.

Gatubild nattetidVi yrkar på hälsosamma arbetstider

Vårdförbundet har sedan flera år ett uppdrag från kongressen att arbeta för hälsosamma arbetstider. Därför har vi i alla förhandlingar yrkat på mer vila och återhämtning vid nattarbete och rotation. 2016 fick vi in ett sänkt veckoarbetstidsmått i avtalet med SKL, 2017 i det privata ambulansavtalet med Almega och 2018 i avtalet med KFO. Arbetet fortsätter och vi yrkar nu på samma förutsättningar även inom privat företagshälsovård (avtal D), vård och behandling (avtal E) samt äldreomsorg (avtal F).

– Forskningen pekar ut både nattarbete och rotation som hälsofarligt och något som kräver mer tid för vila och återhämtning. Almega Vårdföretagarna måste förstå att våra medlemmar måste få samma förutsättningar vid nattarbete som kollegorna i andra sektorer redan fått, säger Annelie Söderberg, Vårdförbundets förhandlingschef.

Även om nattarbete och rotation idag inte är vanligt förekommande inom D-, E- och F-avtalen idag, gör den pågående omställningen till en nära vård att det kommer bli vanligare framöver. Även inom dessa avtalsområden kommer vård på sikt att bedrivas under dygnets alla timmar och kräva kvalificerad personal som kan ge en god och säker vård, utan att samtidigt riskera den egna hälsan.

Vårdförbundet menar att centrala avtal måste ta hänsyn till att det hälsofarliga nattarbetet kräver mer tid för vila och återhämtning. Detta både för att kunna ge förutsättningar för medarbetare att få hälsosamma arbetstider och för att företagen ska kunna vara attraktiva arbetsgivare på en arbetsmarknad där andra sektorer redan erbjuder möjlighet till mer vila och återhämtning vid nattarbete.

Vi yrkar på Akademisk specialisttjänstgöring, AST

För att klara kompetensförsörjningen måste det bli möjligt att få specialistutbilda sig inom ramen för anställning och kollektivavtal med full lön och utan bindningstid. Vårdförbundets modell Akademisk specialisttjänstgöring, AST, ger dessa förutsättningar. AST finns med i de centrala kollektivavtal som vi slutit de senaste tre åren och finns även med som ett yrkande i de pågående förhandlingarna med Almega Vårdföretagarna.

Behöver du hjälp eller har du frågor?

Kontakta Vårdförbundet Direkt på telefon 0771-420 420 om du har frågor eller behöver hjälp att ändra dina uppgifter.

Vi kommer att informera löpande när vi har nya uppgifter kring förhandlingarna. Håll utkik!

Nytt avtal på plats – bättre villkor för nattarbete i privat ambulans!

by

Nu får du som arbetar i privat ambulans motsvarande villkor kring nattarbetstid som dina kollegor i landstingsdriven ambulans. Vårdförbundet har slutit ett centralt avtal med Almega Vårdföretagarna som är långsiktigt och hållbart och som ska ge dig vila och återhämtning.

– Vi är mycket glada att ha fått igenom förkortningar av arbetstiden i nivå med dem vi förhandlat fram för våra medlemmar i landstingsdriven ambulanssjukvård. Det här kommer att vara avgörande för att få en modern ambulanssjukvård som är både patientsäker, trafiksäker och ger hälsosamma arbetstider för medarbetarna. Vi har satt ett normerande tak för hur mycket man ska arbeta under dygnets alla timmar. Resten av privat vårdsektor måste följa efter, säger Vårdförbundets ordförande Sineva Ribeiro.

– Det är också en framgång att vi nu har regleringar kring utbildningsanställningar enligt Vårdförbundets modell, Akademisk specialisttjänstgöring AST, i ett centralt kollektivavtal. Det ger fler sjuksköterskor möjlighet att specialistutbilda sig med bibehållen lön inom ramen för anställning och kollektivavtal, och är en förutsättning för att vi ska kunna rekrytera och behålla rätt kompetens i vården, säger Sineva Ribeiro.

Avtalet träder i kraft den 1 juli 2017, men olika delar i avtalet börjar gälla vid olika tidpunkter.

Sänkt veckoarbetstid vid rotationstjänstgöring

  • Veckoarbetstiden vid 20 procent arbetad natt eller mer, sänks till 36,20 timmar.
  • Veckoarbetstiden vid 30 procent arbetad natt eller mer, sänks till 34,20 timmar.

De sänkta arbetstiderna införs i den takt nya upphandlade avtal börjar gälla, eller vid ett tidigare tillfälle som de lokala parterna kommer överens om.

Akademisk specialisttjänstgöring, AST

En ny anställningsform, ”utbildningsanställning”, och formerna för Akademisk specialisttjänstgöring förs in i det centrala avtalet. Detta börjar gälla redan den 1 juli 2017.

Parterna är överens om att utbildningsanställningar är en del av en lösning för att komma till rätta med bristen på specialistsjuksköterskor. Med en utbildningsanställning får sjuksköterskor möjlighet att specialistutbilda sig med bibehållen lön inom ramen för anställning och kollektivavtal.

Höjda OB-tillägg

OB-nivåerna höjs från 1 juli 2017 med 6,5 procent på tre år enligt industrimärket.

Kompetensutveckling

I avtalet finns krav på individuella kompetensutvecklingsplaner som ska ingå i ditt årliga utvecklingssamtal.

Partsarbeten kring framtidens ambulanssjukvård

Utvecklingen av vården fortsätter i snabb takt och där kommer ambulanssjukvården att spela en avgörande roll. Parterna har därför enats om att gemensamt arbeta för att forma den framtida ambulanssjukvården.

Utgångspunkt ska vara ett personcentrerat förhållnings- och arbetssätt där ambulanssjukvården ska vara en integrerad del av den nära vården, samtidigt som beredskapen alltid ska finnas för olyckor och katastrofer.

Satsningar som staten och huvudmännen gör för att stärka kompetensförsörjningen bör komma även privata vårdgivare till del. Parterna konstaterar också att för att kunna påverka framtidens ambulanssjukvård måste utformningen av upphandlingarna ses över.

Partsarbeten kring AST

Parterna ska följa upp och utvärdera utvecklingen av utbildningsanställningarna enligt Vårdförbundets modell Akademisk specialisttjänstgöring, AST. Utvärderingen gäller upplägg, innehåll, antal, fördelning och inriktning.