Att leda och fördela kräver att man tar ansvar – annars blir det obalans i den svenska modellen

Arbetsgivarens rätt att leda och fördela arbetet är sedan länge en grundprincip i den svenska modellen. Samtidigt är det arbetsgivaren som har ansvaret för medarbetarnas arbetsmiljö. Men hur väl balanserar arbetsgivaren sin arbetsledningsrätt med ansvaret för personalens arbetsmiljö?

Barnmorskor, biomedicinska analytiker, röntgensjuksköterskor, sjuksköterskor upprätthåller samhällsbärande funktioner och bidrar till att resten av Sverige håller sig på benen. Men hur väl tar arbetsgivarna ansvar för att Vårdförbundets medlemsgrupper själva inte blir sjuka eller ger dem bättre lön och villkor för att stanna kvar i vården?

• 60 procent av medlemmarna överväger starkt att lämna vården (Vårdförbundets Novus-enkät om arbetsmiljö, 2021)
• 32 procent av medlemmarna arbetar deltid – man orkar helt enkelt inte med heltidsmåttet (Vårdförbundets Novus-enkät om arbetsmiljö, 2021)
• 1 års karenstid för anställda i regioner och kommuner som vill gå över till bemanningsbolag (SKR:s lösningsförslag för att minska beroendet av hyrpersonal, men innebär i praktiken ett ettårigt ”yrkesförbud” för de som är missnöjda med sin arbetsgivare)
• Övertid, mertid, ändrade scheman och flyttade semestrar har blivit norm. Du vet aldrig när du kommer hem eller när du kan vara ledig.
• Det sociala livet pulvriseras av bristen på förutsägbarhet, sms-inkallningar på lediga dagar och att behöva täcka upp för sjuka eller vabbande kollegor. För att inte tala om i vilket utmattat skick många medlemmar är i när de väl kommer hem.

Vårdförbundet har 90 procent kvinnor bland medlemmarna och organiserar fyra kvinnodominerade yrken i kvinnodominerade sektorer. Medlemmarna i Vårdförbundet har redan långt innan pandemin slitit med bristande förutsättningar, för få kollegor med rätt kompetens och en arbetsmiljö som få manligt dominerade yrken skulle acceptera. Det har, milt uttryckt, inte blivit bättre de senaste två åren.

I de pågående förhandlingarna om HÖK 22 med SKR och Sobona har Vårdförbundet lagt 32 specifika yrkanden. Alla hänger ihop med att ge dig som medlem bättre förutsättningar för ett hållbart yrkesliv, där det ska vara möjligt för alla som vill att arbeta heltid under hela yrkeslivet – du ska inte behöva gå ner på deltid för att orka.

Det handlar bland annat om en förutsägbar och hälsosam schemaläggning, säkrad dygns- och veckovila och staket mot att använda övertid för att täcka en bristande grundbemanning. Men också möjligheten till fortbildning och kompetensutveckling samt att ha en lönekarriär i yrket över tid där växande erfarenhet och särskild yrkesskicklighet fortsatt ska löna sig. Plus att chefer måste ha förutsättningar att skapa en god arbetsmiljö både för sig själva och för medarbetarna, men också att kunna ta ansvar för patientsäkerheten och utvecklingen av verksamheten.

Det är arbetsgivarna som har ansvaret för att leverera på politikernas löften till invånarna om en god och jämlik vård. Det har de under lång tid gjort genom att använda sin arbetsledningsrätt – på bekostnad av din arbetsmiljö. Det blir i stället medlemmarna i Vårdförbundet som betalar med sin egen hälsa, sociala liv samt lön och kommande pension genom en hög grad av deltidsarbete.

Vårdförbundet har 32 yrkanden som alla samspelar för ett både jämställt och hållbart yrkesliv – och faktiskt för att arbetsgivarna ska kunna kompetensförsörja och uppfylla sina skyldigheter gentemot invånarna. Det är nu hög tid för politiker och arbetsgivare att leverera på våra krav. De är inte på något sätt orimliga. De är helt enkelt nödvändiga för att återfå balansen – både för medlemmarna, i svensk hälso- och sjukvård och i den svenska modellen.