Basala hygienrutiner för ett hållbart yrkesliv

De senaste två åren har även de som inte arbetar i vården insett att det här med hygien faktiskt är ganska viktigt. Svenska folket tvättar händerna och spritar gemensamma ytor som aldrig förr. Men tyvärr tvår arbetsgivare fortfarande ofta sina händer när det kommer till hygienfaktorer i arbetsmiljön.

Många verksamheter i hälso- och sjukvården måste bedrivas dygnets alla timmar, årets alla dagar. Inget konstigt i ett land som har en utvecklad välfärd och där vården är väljarnas viktigaste fråga. Men för den som arbetar oregelbundet och på obekväma arbetstider innebär det såklart stora påfrestningar både på hälsan och privatlivet. Det går ändå att göra det obekväma mindre slitsamt, genom att till exempel lägga scheman på ett hälsosamt sätt och att göra det med en tillräcklig bemanning med rätt kompetens. Helt enkelt att bemanna verksamheter som klarar av att några vabbar, åker på en förkylning, vill ha sommarsemester eller gå på fortbildning.

Idag är det tyvärr ofta så magert bemannat redan från början, att chefer vittnar om att det redan vid schemaläggningen gapar tomt och att många av passen måste täckas av befintlig personalstyrka – utöver det man redan ska arbeta. Medlemmar pekar på att övertid, sms-inkallningar på lediga dagar och brott mot dygnsvilan leder till att återhämtningen uteblir. En riktigt misslyckad cocktail för god arbetsmiljö och ett hållbart yrkesliv – eller för ett privatliv värt namnet.

Vårdförbundets chefsenkät från 2021 visar på hur svårt det är att schemalägga hälsosamt och hur illa ställt det är med till exempel luft i systemet för korttidsfrånvaro eller att ha en stabil grundbemanning.

• 68 procent av cheferna svarar att de ofta eller alltid måste lösa korttidsfrånvaron inom befintligt schema (en redan slimmad bemanning ska göra samma jobb fast fördelat på färre).
• 42 procent uppger att de måste lösa korttidsfrånvaro genom att ordinarie personal får arbeta övertid.
• 39 procent av chefer i verksamheter med mycket övertid rapporterar att verksamheten sällan eller aldrig är bemannad enligt planering.
• 76 procent av cheferna i verksamheter med mycket övertid menar att bemanningstalet är för lågt.

Det är arbetsgivaren som ansvarar för arbetstidsförläggningen och att den svarar upp mot verksamhetens behov och att de anställda har en god arbetsmiljö. Trots det är det idag alltså ofta personalen själva som med övertid och extrapass löser haltande scheman, täcker för vabbande och sjuka kollegor och får semesterschemat att gå ihop. Många går ner på deltid för att orka och få sitt privatliv att gå ihop, men till priset av sämre inkomst och framtida pension.

I de allra flesta branscher och yrken är det är en hygienfaktor att kunna förena arbetsliv med ett socialt liv utanför jobbet. Att få sammanhängande semester på sommaren, tid att reflektera under arbetsdagen, kunna ta en paus, sitta ner och äta lunch i lugn och ro, att gå på kurs och utvecklas. Att kunna gå hem i tid efter jobbet och fortfarande ha energi kvar till alla andra delar av det som är livet.

Varför är det inte så i vården? Vad är det för märklig normförskjutning som gör att de basala hygienrutinerna endast är kopplade till tvål och desinfektionssprit?

När Vårdförbundet nu sitter i förhandlingar med SKR och Sobona är det egentligen det vi kräver. Basala hygienrutiner för arbetsmiljön så att barnmorskor, biomedicinska analytiker, röntgensjuksköterskor och sjuksköterskor kan få ett hållbart yrkesliv OCH ett socialt liv utanför jobbet.