Västerbottenbloggen

  • Om Vårdförbundet
  • Om Bloggen
  • Vårdförbundetbloggen
Västerbottenbloggen

Västerbottenbloggen

Hot och våld – en verklighet i vår yrkesvardag

24 maj, 2017 av Cecilia Lundberg

”Jag har under mina 6 år som sjuksköterska blivit biten 6 gånger, slagen 9 gånger och spottad på 5 gånger. Jag har blivit utskälld och verbalt attackerad av anhöriga och patienter. Jag har hotats till livet flertalet gånger både verbalt och fysiskt. Jag har gått emellan när arbetskamrater har attackerats fysiskt. Jag har känt mig hotad fler gånger än jag kan räkna till. Det här är vår vardag, dag som natt”

Sorgligt nog så tog det mig några år att inse att det här inte borde vara en del av vår vardag. Jag vet inte varför vi tolererar så pass mycket som vi egentligen gör. Hade de saker som jag utsatts för under min arbetstid skett på min fritid så hade jag garanterat polisanmält varje enskild händelse. Men i min yrkesroll så ligger det tyvärr en viss acceptans i att utsättas för hot och våld. Acceptansen finns hos många av oss på golvet och som jag senare fått erfara även till viss del hos arbetsgivaren.

Den morgonen för 2 år sedan då en kollega ropade på hjälp från en patientsal kommer jag aldrig att glömma. Jag sprang dit och fann denne upptryckt mot väggen av en patient som hade virat larmsladden runt halsen på hen och precis tänkte dra åt. Den natten minns vi alla som var i tjänst. Hur vi på en mikrosekund hamnade i en krigszon där vårt enda mål var att överleva och skydda övriga patienter. Saker som kastades mot oss, personal som grät, slag som utdelades.

Vi hade en handlingsplan för situationer som denna. Ta skydd, larma och avvärj den hotfulle från eventuella vapen genom att få undan möbler och sådant som kan skada oss i omgivningen.

Vi larmade.

Det kom en väktare.

Det kom en ensam väktare för klockan var efter fyra på natten.

Vi var fyra personal den natten på min avdelning men 2 av 4 var extremt chockade. Den andra sjuksköterskan försökte få dit ansvarig läkare och stötta de chockade kollegorna. Det var jag och väktaren som skulle försöka tygla denne man och ingen av oss kunde i det läget larma polis.

Jag har aldrig någonsin känt mig så ensam, sårbar och utelämnad i min yrkesroll. Vi gjorde allt enligt de riktlinjer och den handlingsplan vi hade på avdelningen och situationen klarades ut efter några timmar. Men på avdelningen fanns inte enbart denne patient, där fanns 19 andra svårt sjuka och skadade patienter som under tumultet vaknat och var oroliga över vad som hände ute i korridoren.

19 patienter som under 2 timmar var satta åt sidan.

Det här är ingen enskild händelse, inget undantag. Det här händer i vår yrkesvardag. Jag bryr mig inte om att Västerbotten rent statistiskt är Sveriges tryggaste län. Jag vill istället belysa arbetsgivarens ansvar att se till att det finns handlingsplaner kring hot och våld som ska vara kända för all personal på varje enskild enhet. Jag vill belysa att vår trygghet och säkerhet är av ytterst stor vikt dygnets alla timmar. Jag vill belysa att det här är vår vardag. Jag har gått en självförsvarskurs för att vara trygg i mitt yrke.

Varför är det så?

Cecilia Lundberg
Leg. Sjuksköterska
Förtroendevald på facklig tid
Vårdförbundet Västerbotten

Arkiverad under: Arbetsmiljö, Villkor

Vad gör Vårdförbundet egentligen?

10 april, 2017 av Cecilia Lundberg

Mitt uppdrag som förtroendevald på facklig tid inom Vårdförbundet Västerbotten började i september 2016.
Jag hade då varit förtroendevald på arbetsplats i knappt ett år och mitt engagemang för arbetsmiljöarbete, patientsäkerhet, kompetensutveckling för våra professioner och utvecklingen av våra löner var något jag ville få större utlopp för.
Jag sökte uppdraget som samordnare i Vårdförbundet Västerbotten för att kunna göra mer och för fler.
Min arbetsgivare står för den ersättning jag får. Jag har samma lön som då jag arbetade kliniskt på landstinget. Jag är vald som förtroendevald på min arbetsplats och det fackliga uppdraget på heltid har jag fått från styrelsen i Vårdförbundet Västerbotten som förvaltar den fackliga tid som arbetsgivaren tillhandahåller.

Som förtroendevald på facklig tid så samordnar jag vissa områden och kliniker. Jag är ”kontaktperson” och stöd för medlemmar och förtroendevalda men även berörda chefer.
Det här är ett väldigt intressant och lärorikt uppdrag som gett mig en fördjupad kunskap i allt från villkor till förhandlingar, arbetsmiljöarbete och rehabilitering, men det har även gett mig insikt i hur komplext det är att försöka räcka till. Det som berör mig mest är det oerhörda engagemang som finns ute på arbetsplatserna, ert och vårt gemensamma engagemang!

En del av er har mött mig i utbildningssituationer, andra på medlemsmöten på era arbetsplatser eller de träffar Vårdförbundet anordnat för er medlemmar och förtroendevalda.
En del har jag haft långa samtal med i telefonen eller rådgivande mejl konversationer med.
Alla gör ni mitt uppdrag värdefullt och i mötet med er ger ni mig energi och ökad kunskap.

Så…vad gör egentligen Vårdförbundet?
Det ni och vi dagligen gör är att påverka, samverka och engagera oss i våra professioners rättigheter, skyldigheter, stöttar varandra och stolt visar upp vår yrkeskår.
Vi är alla en del av Vårdförbundet och det ni gör på er arbetsplats är minst lika viktigt som det som vi som har uppdrag på heltid inom Vårdförbundet gör.

Det är tillsammans vi kan förändra.
Det är tillsammans vi kan förbättra.

Fortsätt vara stolta Vårdförbundare och ge inte upp kampen för våra professioner.

Cecilia Lundberg
Tjänstledig sjuksköterska från Ortopedkliniken, NUS
Förtroendevald med facklig tid
Vårdförbundet Västerbotten

Arkiverad under: Förtroendevald, Information, Politik

Förtroendevald/skyddsombud på arbetsplats – varför är det viktigt?

24 februari, 2017 av Cecilia Lundberg

En arbetsplats med en förtroendevald öppnar upp möjligheten till inflytande, insyn i verksamheten och möjlighet till samverkan för Vårdförbundets medlemmar.
Som förtroendevald har du demokratiskt valts av dina medlemmar som genom detta val har gett dig sitt förtroende och mandat.

Du har som förtroendevald och skyddsombud möjlighet att själv utforma rollen utifrån ditt engagemang och dina medlemmars önskemål men samtidigt komma ihåg att du representerar Vårdförbundet.

Du blir även automatiskt skyddsombud när du väljs till förtroendevald.

Du behövs
Du behövs på arbetsplatsen för att kunna påverka, ge stöd, vara länken mellan medlemmar och arbetsgivare, som skyddsombud och för att sprida ny viktig information från Vårdförbundet.
Din roll är nödvändig för att samverkan och den demokratiska processen ska fungera fullt ut på lokal nivå.
Utan förtroendevald kanske ni inte får vara med i beslutsprocessen, eftersom ingen representerar er röst i samverkansgruppen.
Din viktigaste uppgift är att företräda medlemmarna och ta till vara på deras intressen som rör arbetsplatsen.
Under 2017 innebär det bl.a. löneprocessen med lönekriterier och lönesamtal, se till att lagar och avtal följs, ge stöd och råd till enskilda medlemmar, som skyddsombud verka för en god arbetsmiljö och påpeka de brister som eventuellt finns så att arbetsgivaren åtgärdar dessa, hålla medlemsmöten och samverka med arbetsgivaren.

Du är inte ensam
Vi i Vårdförbundet Västerbotten finns med dig och är ditt stöd. Ta hjälp av oss eller Vårdförbundet direkt om en fråga verkar för svår. Hör alltid av dig om en medlem riskerar att bli uppsagd!
Din arbetsplats har en ansvarig ”samordnare” på Vårdförbundet Västerbotten som är din personliga coach i ditt uppdrag.
Återkoppla gärna och hör av dig om du behöver.

Ett roligt uppdrag
Att vara förtroendevald, och tillika skyddsombud, är ett intressant och roligt uppdrag. Du erbjuds utbildning som du även senare har användning av i ditt yrkesliv.
Din egen erfarenhet och den kunskap som du bygger upp kommer du snabbt känna ger dig trygghet i sakfrågor.
Ditt mandat skyddas utifrån bland annat lag om facklig förtroendeman samt arbetsmiljölagen.

Vi hoppas att 2017 blir det år då ALLA arbetsplatser har minst en förtroendevald!

 

/Vårdförbundet Västerbotten

Arkiverad under: Arbetsmiljö, Arbetstid, Förtroendevald, Information, Lön, Okategoriserade, Profession, Villkor

Kommunikation – det viktigaste redskapet vi har

16 november, 2016 av Cecilia Lundberg

kommunikationVarför ska det vara så svårt att få de att förstå? Varför lyssnar de inte på oss?

Känner ni igen tankarna?

I samspelet mellan människor är kommunikation grundläggande.

Brist på kommunikation kan ofta vara orsaken till att problem uppstår i arbetslivet såsom i privatlivet.

Hur många anser sig vara experter på kommunikation och kunna skapa förståelse mellan dig och den du kommunicerar med?

Det handlar primärt om att förstå och bli förstådd. Ett vanligt misstag vi gör är att vi talar, men när det är vår tur att lyssna hör vi inte vad den andre verkligen säger.

Att verkligen lyssna är kanske det absolut viktigaste i en konversation. Fråga upp så att du kan känna dig säker på att du uppfattat den andre rätt.

Man pratar ofta om olika typer av mänsklig kommunikation vid personliga möten: kroppsspråk, röstkvalitet och ord.

Kroppsspråket upptar ca 50% av det vi uppfattar och därför är det av stor vikt att vara medveten vid din kroppsställning, gester och ögonkontakt.

Röstkvaliteten upptar 40% och innehållet i det du säger endast ca 10%.

Om kroppsspråket sänder signaler som avviker från orden som sägs så tar kroppsspråket över konversationen. Att istället prata med någon som inte visar någon reaktion på det man säger kan bli en obehaglig upplevelse.

Vi läser av varandra och ofta tror vi oss veta vad den andre ska säga redan efter några ord eller en mening. Men att dra för snabba slutsatser eller signalera ”nu dras denna gamla visa igen” bryter samspelet och den ömsesidiga kommunikationen och leder sällan till något konstruktivt.

Varför vill jag belysa vikten av kommunikation?

Jo, för att det är något som våra medlemmar ofta uttrycker vara ett problem på sina arbetsplatser.

Det är omöjligt att förändra någon annan men du kan göra allt för att själv bli bättre, tydligare och mer medveten om hur du kommunicerar.

Din medvetenhet kommer att hjälpa dig bemöta andras brister i kommunikation.

Cecilia Lundberg

Förtroendevald med facklig tid

Vårdförbundet Västerbotten

Arkiverad under: Information, Okategoriserade, Villkor

Syrror – en serie inte en dokumentär!

25 oktober, 2016 av Cecilia Lundberg

fb_img_1477329888833”Herregud! Tar ni er själva på så stort allvar att ni inte ens ser skillnad på en serie och en dokumentär?”

” Varför bli ni kränkta av en serie? Jag skrattade åtminstone åt eländet”.

”Tror ni poliser reagerar lika hårt när de ser filmer som Beck eller Wallander? Tror ni att det speglar vår vardag som poliser?”

Det här är några av de kommentarer som jag fick på Twitter och Facebook som respons på blogginlägget från förra veckan.
Jag vill besvara er om bakgrunden till mitt inlägg (och tar mig friheten att använda ”vi”).

Vi är legitimerade sjuksköterskor, barnmorskor, biomedicinska analytiker och röntgensjuksköterskor. Vi är stolta över våra yrkesval och kämpar dagligen i motvind.
Vi har under lång tid arbetat för hälsosamma arbetstider, löneutveckling, en rimlig livslön, en god arbetsmiljö, patientsäkerhet och personcentrerad vård. Det är något som vi driver stenhårt igår/idag/imorgon. Vi kämpar för att värderas rätt i samhället och av arbetsgivare.

I onsdags var vi många som satte oss i soffan för att ge den nya serien ”Syrror” en ärlig chans. Serien skulle enligt kanalen vara baserad på äkta sjukdomsfall och granskad av medicinskt kunnig på plats under inspelningen. Dessutom hade skådespelarna gjort praktik på SÖS och Danderyds sjukhus. Det var det som kanalen promotade serien med.

Tro mig…jag är INTE kränkt. Jag skrattade tillslut så tårarna sprutade. Efter 5 minuter hade jag hittat 34 gigantiska fel och i hela första avsnittet över 70 fel men så kan det vara…det är ju faktiskt en dramaserie men som mer liknade en komedi.

Jag menar, minns ni filmen ”Jägarna”…hur kränkande är inte den filmen för alla Norrlänningar?? En norrlänning går ju faktiskt inte runt med rutig skjorta, Helly Hansen och geväret på axeln för att utöva tjuvskytte när tillfälle ges och de har dessutom inte ett genomgripande kvinnoförnedrande synsätt.

Vad är då skillnaden?

Skillnaden är att norrlänningen inte är en legitimerad yrkestitel. Skillnaden är att Kjell Sundvall inte promotade filmen som att det var baserat på verkligheten och den ”äkta norrlänningen”.

Jag tror inte heller att diverse polisserier speglar den vardag som poliser upplever och genomlever. Men hör det ens hit?

Marknadsför man något som att det är faktagranskat och baserat på verkliga sjukdomsfall så bör det stämma överrens med verkligheten litegrann åtminstone. Ja, jag med flera kanske har höga krav. Vi kanske tar oss själva på för stort allvar men det är oss du möter när du söker vård och det mötet tar vi på allvar.

Jag är glad att vår vardag inte består i att bemanna fyra enheter under ett pass. Jag är glad att vi har bättre hygienrutiner än vad som uppvisades och jag är enormt glad att vi i dagens Sverige inte har kvar denna hierarki som de vill framhäva i serien.

Det som däremot belystes i serien är att vi än idag tvingas arbeta dubbelpass, att lönerna är så pass låga för väldigt många att det är svårt att få ekonomin att gå runt men även att vi är spindeln i nätet i vården kring patienten.

Vi bör sänka våra förväntningar på de kommande avsnitten av serien ”Syrror” men vi bör aldrig sluta kämpa för att våra legitimerade yrkestitlar framhävs på ett korrekt och rättvisande sätt i vardagen, i media och i det verkliga livet.
Vi förtjänar allt det vi kämpar för i Vårdförbundet och vår verklighet är inte ett drama utan en dans mellan liv och död.

Jag är inte kränkt.
Jag är en stolt legitimerad sjuksköterska.

Cecilia Lundberg
Legitimerad sjuksköterska

Arkiverad under: Information, Profession, Sjuksköterska Taggad som: Syrror

SYRROR – när Sveriges legitimerade yrkeskår gick bananas på Twitter och Facebook

20 oktober, 2016 av Cecilia Lundberg

Vad var det egentligen vi bevittnade igår? En komedi, ett drama eller helt enkelt en parodi på kanalens egna dramaturger?

Dessa fyra syrror (antar att de är syskon) arbetar enligt kanalen på akutmottagningen på Stockholms södra sjukhus. Där arbetar även de mest uppblåsta egocentriska läkarna som gör allt för att redan 1,30 minuter in visa sin enorma auktoritet.
Vilka unika kompetenser som kom fram! 4 sjuksköterskor bemannade 4 enheter under ett arbetspass och de hann samtidigt reflektera, injicera, dricka kaffe, ta en rökpaus, trösta och stötta.
Låt mig presentera de fyra karaktärerna.

Malin: Iva-sjuksköterskan som även är inne på operation för att assistera och däremellan injicerar något vid laterala malleolen och får en skön känsla. Bra avledningsmanöver när hon ber den svårt sjuke intuberade patientens fru att rätta prov som ska vara klara på måndag (den sjuke maken är lärare).

Iris: Ny i yrket eller i alla fall just på detta sjukhus. Under sitt nagellacksprydda pass blir hon totalsågad av kirurgen med flera personer. Hon står upp för patienterna och tänker personcentrerat, erbjuds en kopp kaffe av en något kärlekskrank ambulanssjukvårdare. Denna ensamstående mamma drygar ut den urusla lönen genom att prostituera sig.

Carina: Den stabila ledningssjuksköterskan på akuten som arbetar dubbelpass och är överallt förutom där hon ska vara. Även hon hoppar in som operationssjuksköterska.

Julia: Gift med en läkare. Hon slängs in från föräldraledighet till att flyga efter ett hjärta i nordnorge. På planet insjuknar givetvis piloten och Julia får instruera den medföljande thoraxkirurgen vad en ventilpneumothorax är och sedan även åtgärda det. Givetvis hinner de tillbaka med hjärtat som bärs in i operationssalen av en sjuksköterska iförd dunjacka, där patienten ligger med vidöppen bröstkorg, som glatt säger ” Här kommer ett litet hjärta”.

Det väcktes mycket frågor som vi ännu inte fått svar på.

Brukar Julia ofta ta Imovane eller Oxascand på kvällen eftersom hennes make doktorn erbjöd det som kvällsfika?
När kommer förlossningen i en hiss som fastnat?
När och vilka kommer ha sex i en tvättvagn?

Vi kan knappast förvänta oss att Tv4 ska producera något som har med verkligheten att göra. Det ger ju ingen spänning som någon skrev på twitter.

Det här var dock så långt från verkligheten att det inte längre blev ett drama utan en komedi.

Jag ser med spänning fram emot att följa avsnitt 2 via Twitter #syrror.
Skämskudden står redo.

Cecilia Lundberg
Legitimerad sjuksköterska

Arkiverad under: Information, Profession, Sjuksköterska Taggad som: Syrror

Avdelning Västerbotten



Här bloggar avdelningsstyrelsen i Västerbotten

Senaste inläggen

  • Recept – Hur du kokar en jämställdhetskola
  • Gästbloggare – Veronica Eriksson
  • Utan analys – ingen diagnos
  • Inget är som att arbeta röda dagar.
  • Handen på hjärtat

Följ oss

  • Följ oss på Facebook
  • Följ oss på instagram
  • Följ oss på twitter

RSS Nyheter från Västerbotten

  • Fira biomedicinska analytikerdagen på söndag!
  • Passa på att nominera!
  • Nominera till Vårdförbundspriset senast 15 april!
  • Verksamhetsberättelse 2017
  • Vårdmiljöutbildning 17-18 april

Facebook

Inloggning för redaktörer

Logga in

Arkiv

Footer logo

Vårdförbundet består av runt 114 000 barnmorskor, biomedicinska analytiker, röntgensjuksköterskor och sjuksköterskor. Tillsammans utvecklar vi vården och gör den säker. Tillsammans arbetar vi för ett hållbart yrkesliv och bra villkor.