Grattis alla Biomedicinska analytiker!

Med denna text önskar vi grattis till alla Biomedicinska analytiker på yrkesdagen den 15 april!

//Västbloggen-gänget

Biomedicinska analytiker – Vårdens detektiver!

Likt Sherlock Holmes och hans kollegor är biomedicinska analytiker experter på att se avvikande mönster, små detaljer, som har stor betydelse. Det är inte bara kriminalteknikerna som har detta synsätt. Vi har lärt oss under utbildningen att noggrannhet är A och O och att vi inte får göra fel. Vi ska vara förberedda på det oförutsägbara och kritiskt granska resultat. Vi har lärt oss våra analyser utan och innan så att när det där udda provet/patienten dyker upp så ser vi det i den stora massan av normaler. För mig är detta en stor del av vår yrkesidentitet, vår stolthet! Det är därför vårt yrke är legitimerat. För att det är viktigt med kvalitet!

I ett allt mer hektiskt tempo med personalneddragningar och högre krav på prestation är det extra viktigt att bibehålla hög kvalitet och kompetens. Därför är det viktigt att kunna få arbeta in detta tankesätt så att det sitter i ryggmärgen, oavsett vad som händer. Checklistor kan vara till stor hjälp för att kunna fokusera på annat. Det är när vi arbetar systematiskt som vi kan upptäcka avvikelserna.

Felsökning och spårbarhet är två andra nyckelord som ofta förekommer när man talar om analytiskt arbete. Man ska kunna gå tillbaka och se vem som gjort varje steg i analysen, vilka reagens och instrument som använts samt vem som har bearbetat och tolkat resultatet. Man blir lite arbetsskadad och tar med sig samma beteende hem. Blir full av skratt när jag inser att jag skriver öppningsdatum och min signatur även på mjölkpaketet hemma!

Grattis till alla biomedicinska analytiker på internationella biomedinska analyikerdagen 15/4! På vår enhet firar vi med APT och tårta!

 

Anita Viskari
Biomedicinsk analytiker
Förtroendevald
Sahlgrenska universitetssjukhuset, Klinisk kemi, Enhet 5, Genanalys

Dagen efter dagen D

Kära följare av Västbloggen!rapportliten[1]

 Ni som är trogna följare av våra inlägg vet att de vanligtvis brukar trilla in som ett klockverk någon gång mitt i veckan. De senaste veckornas skakighet vad gäller kontinuiteten har sin förklaring: Tre av fyra bloggare är även med i arbetsgruppen runt ”När vården flyttar hem”.  Och oboy vad det har varit mycket att tänka på inför seminariet på Burgården 2/4!

 Men roligt var det, vilken resa! När jag tänker tillbaka på hur jag satt och harvade med rapporten i somras. Då hade jag ingen aning om att vi tack vare denna rapport, ett drygt halvår senare, skulle äntra en scen inför över 500 åskådare, som alla kommit för att de intresserade sig för detta ämne. När jag tänker så får jag nästan en svindlande känsla av overklighet. Och alla kontakter, alla möten, alla critical friends som hjälpt oss lyfta denna rapport och seminariedag till något över det extra. Vet inte hur jag ska kunna tacka alla!

 Som vanligt efter någonting sånt här infinner sig en viss tomhet. När man laddar så mycket för en enda dag och blåser sig tom på energi och allt blir lyckat, så hamnar man lite i en tomhetskänsla. Det är då man ska unna sig att bara njuta, vila lite och lugna ner sig så att man kan spotta i nävarna igen och fortsätta jobba. Business as usual!

 Tack till alla, ni vet själva vilka ni är, som bidragit med tankar, ord, praktikaliteter, kunskap, kritik, hejarop och närvaro. Tack, tack, tack!!!

 Så coolt vad vi fixar att göra tillsammans!

Och nu kommer ringarna på vattnet…

Eva Nilsson Bågenholm bloggar om dagen

Vårdfokus rapporterar om dagen

Ser vi inte lite uppblåsta ut? :) )

rapport2liten[1]

Men vi är bara så otroligt stolta!

//Robin

Biomedicinska analytiker – förena er!

Varför är biomedicinska analytiker så svåra att ena? Svaren till denna fråga är många men det borde ändå vara möjligt. Tillsammans är vi starkare! Men hur kommer vi dit?

För det första finns det två inriktningar på biomedicinska analytikerutbildningen på flera av landets högskolor. Dels har vi inriktning laboratoriemedicin, dels inriktning klinisk fysiologi. Laboratoriemedicinarna jobbar ofta mer med olika typer av prover, t.ex. blodprover, urinprover eller vävnadsbiopsier o.s.v. som kommer in till laboratoriet medan fysiologerna jobbar närmare patienterna med ultraljudsundersökningar på hjärta, kärl och njurar eller lungfysiologiska undersökningar m.m.

Min erfarenhet är att istället för att vara stolta över vår gemensamma yrkestitel och jobba för att synas tillsammans så uppstår istället konkurrens och avundsjuka mellan dessa två grupper. Det är ju helt galet! Jag tror att det beror på att vi vet för lite om varandra, men hur ska vi ändra på detta? Om vi träffades mer och var beroende av varandra i yrkeslivet skulle nog även förståelsen mellan grupperna öka.

Jag önskar att alla biomedicinska analytiker kunde samlas under ett och samma paraply, oavsett vilken typ av verksamhet man jobbar i.

Jag har valt Vårdförbundet!

Anita Viskari
Biomedicinsk analytiker
Förtroendevald
Sahlgrenska universitetssjukhuset, Klinisk kemi, Enhet 5, Genanalys

Rast- skall alla ha det?

Arbetstidslagen är en skyddslag. Det råder ingen tvekan om.  Hamnade på ett för mig oplanerat möte med ambulansen på SU. Det blev ett passapåläge för mig som har andra frågor på mitt bord och för att vidga mina cirklar. Något som fått mig och fundera lite extra på är varför det är så viktigt att de som kör grus, kör buss eller transporterar brev har så tydliga regler när det gäller vila, körtider och rast. De har till och med färdskrivare som registrerar om du bryter mot detta. Det måste väl finns en orsak?

Läser för skojs skull vad som skrivs på Transportstyrelsens hemsida om regler vid körtider och vilotider.  De har även betonat varför de har skrivit om just det. Reglerna har tre huvudsyften:

  • De ska säkerställa en sund konkurrens mellan aktörerna i vägtransportsektorn.
  • De ska ge förarna en god social situation.
  • De ska bidra till ökad trafiksäkerhet.

Läser vidare om vad som skrivs vad för olika definitioner Transportstyrelsen har kring vila och körtider. Några axplock  av punkterna som jag studsade på.

 

  • Körperiod En körperiod får omfatta en körtid på högst 4,5 timmar. Körperioden får vara oavbruten eller avbruten. 
  • Rast Föraren ska ta minst 45 minuters sammanhängande rast under eller efter en körperiod. Rasten kan tas ut i sin helhet eller delas i två delar. Den första delen måste då vara minst 15 minuter och den andra delen, som ska ligga sist, måste vara minst 30 minuter.
  • Körtid: Körtiden får vara längst 9 timmar per dag. Högst två gånger i veckan får körtiden utsträckas till 10 timmar

 

Funderar vidare vad som gäller för våra kollegor i ambulans. Ni vet de där som kör med högt adrenalinpåslag, är mitt i olycksfall, tar hand om gamla och förvirrade människor, hjärtstillestånd, frakturer, aggressiva och på tända människor som är skadade på ett eller annat sätt, har mer än 9 timmars arbetspass osv…

 

Foto-_Polisen1

 

Googlade in på  Socialstyrelsen hemsida för att få upplysning. Det är nu det blir grus i mitt maskineri…

Där finns det upplysning vad som gäller kompetens, utrustning , hur ambulansen skall vara markerad etc. Gör några försök till att googla vidare för att bringa ljus varför de som arbetar i ambulans på SU inte skall ha rast. Hittar inte det! Någon som vet?  Dela med er med den kunskapen till mig isåfall, snälla! På Transportstyrelsen var det lätt som en plätt att hitta vad som gäller.

 

För att citera vår ombudsman Lars Swantesson om vård i ambulans är att ” Vården som bedrivs i ambulans är akut men anställningen som sjuksköterska i ambulans är tillsvidare” Ett annat citat som fastnat från den gode mannen är ”Det är så  viktigt att de som kör grus har rast efter 2 timmar men de som kör människor skall inte ha”  

Lars Swantesson

Lars Swantesson

 

Vårdförbundet arbetar just nu för att våra medlemmar skall ha ”Rätten till hållbart arbetsliv” Det känns gott för mig att veta efter mötet med  ambulansen  på SU att medlemmarna förstått att Vårdförbundet tycker det är viktigt för dem med.

Eller för att citera styrelseledamoten  Tina Kall som  är sjuksköterska i ambulans ” I den grå vardagen skall rast/måltidsuppehåll  vara lika självklart för oss som arbetar i ambulans som för alla andra aktiva i yrkeslivet! Vid katastrofer eller allvarlig händelse finns det inte en medarbetare inom ambulanssjukvården som inte skulle släppa besticken eller ens komma på idén att kräva rast!

Marianne Brindbergs

En genusmedveten frisör runt 8:de mars?

Min frisör. Skulle klippa mig. Valde gammaldags barberare. Roligt med salong med 50-tals stuk. Dessvärre hade frisören inte heller möblerat om i huvudet de senaste 60 åren. Med åsikter som att det är invandrarnas fel att vården inte funkar optimalt och sjuksköterskorna borde tvingas stanna i Sverige för att hålla ner deras löner pratade han med fel person. Jag blev snygg i håret men hjärnan kokade på köpet. Denna gamla patriarkala världsbild är så hälsovådlig att den inte ens duger att ställa ut på museum. Önskar att Sverige hade en Gudrun Schyman per sån här gubbe. Fortsätter klippa mig själv framöver, eller har någon tips på en genusmedveten frisör så här runt 8de mars?

Tolkningar

 

Rör mig runt i regionen och möter diverse arbetsgivarrepresentanter och det som slagit mig mer och mer den senare tiden är att Allmänna bestämmelser har med stormsteg tolkats om och betydelse har blivit en helt annan än den man från början hade tänkt.

 

Otaliga är exemplen jag stött/stöter på och de skulle kunna ta upp hela min blogg så jag lämnar det därhän. Ni har väl säkert egna exempel att referera till.

Vad beror detta fenomen på? En utav mina teorier är att avdelningschefer och enhetschefer etc. har fått uppdraget att koka soppa på en spik! Detta senare leder till att ordens betydelse i avtalet tolkas om och rättas efter behovet. Deras enda tillgång är befintlig personal. Självklart är detta spekulationer från min sida men min magkänsla har haft rätt förut.

 

Det mest irriterande fallet är att arbetsgivare sätter sig över lagar och till och med tolkar om dessa så att det ska passa ja inte verksamheten utan ekonomin! Förmätet i mina ögon att anse att man kan sätta sig över något som Sveriges riksdag beslutat, har det inte gått lite hybris i vad man tror sig ha rätt att göra då?

 

Är inte nog nog nu?

 

Det jag också tillräckligt ofta möter är även medlemmar som blivit tillsagda att detta gäller utav sina arbetsgivarrepresentant och trott på det. Sägs det tillräckligt många gånger ”sätter” sig informationen i verksamheten. Sägs informationen med tillräckligt myndig röst och säkerhet är det snart en sanning?

 

Hur motar man Olle i grind? Nå man behöver inte lära in hela Allmänna bestämmelser, Arbetsmiljölagen, Arbetstidslagen, Semesterlagen, Föräldralagen etc. men kunna lite utav de grundläggande principerna men framförallt veta var man hittar dem och eller vem jag kan fråga.

 

Man ska naturligtvis inte förutsätta att arbetsgivaren ”luras” men börjar magkänslan att brumma ta reda på om det stämmer. För hur ofta har din magkänsla haft fel?

 

Här finns lättillgänglig information åtminstone om arbetstid

 

https://www.vardforbundet.se/Om-Vardforbundet/Lokala-avdelningar/vastra-gotaland/Artiklar/Arbetstidsforum/

 

Vill man inte söka själv så varför inte kontakta din lokala förtroendevalde eller ring Vårdförbundet direkt 0771 – 420 420.

 

Sensmoralen i det hela. Säger någon något med tillräckligt bestämd röst och kroppshållning, se inte denna person som expert utan att själv veta.

 

Kunskap ger makt och säkerhet

 

Vi har skyldigheter men ta vara på dina/era/våra rättigheter också!

 

 

Tina K

 

 

Snusk på sjukhus?!?

Västnytt hade den 17 februari ett reportage om hur städningen sköts på Sahlgrenska Universitetssjukhuset.
Patienter drabbade av dålig hygien på sjukhus
Hur tänker informationsdirektör när han säger följande i Västnytts reportage?  ”Även om vi vet att sjuksköterskorna har mycket att göra, så accepterar vi inte att man hoppar över städningen.”

Ett erkännande av informationsdirektören: Sjuksköterskor har mycket att göra.
Men ingår det i sjuksköterskans uppgift att ha ansvar för städning också?
Vårdförbundet tycker att man ska använda rätt kompetens för arbetsuppgiften. Att städa upp efter olyckor,  ja det gör jag och mina kollegor. Men det vanliga underhållsstädandet, byte av smutsiga drapperier, städning av toaletter m.m.

Hittade en kommentar i Aftonbladets ledare den 17 februari under rubriken ”Alltid kvinnor som får städa toaletten”. Eva Francehll konstaterar: ”Det är inte konstigt att sjukhusen har svårt att rekrytera sjuksköterskor. Först ska de plugga i fyra år(SIC), sedan ska de ansvara för både omvårdnad och toalettstädning och det för en usel lön.”

Något har hänt de senaste åren.

När jag jobbade på avdelning så hade vi ”vår” städare. Hilka. En fantastisk människa som vi fikade och lunchade i hop med. Men framför allt hon var en av oss anställda på avdelningen.

I dag är städningen outsourcad.
Men inte till något privat vinstdrivande bolag som slarvar med städningen, utan till Västra Götalandsregionens egen service förvaltning: Regionservice.
Den förvaltning som ska ta hand om fastigheter, städ och övrig service till regionens sjukhus och förvaltningar.
När vår sjukhusledning förhandlar om städning så dividerar man med regionservice om vad som är att betrakta som rent.

Städningen av sjukhuset är ett problem som sjukhusledningen uppmärksammat och numer går man städronder för att följa upp städresultat. All heder åt biträdande sjukhusdirektören som tagit på sig detta och blivit sjukhusets städväktare!

Ingen skugga på de som städar våra sjukhus i dag! Jag känner dem vid namn som städar ”min” operationsavdelning och de gör ett jättebra jobb.

Man får vad man betalar för brukar det heta.
När våra städare var anställda på avdelningen så fick vi det!

När vården flyttar hem

Vården har flyttat hem! Det skedde inte precis över en natt. Utan det har varit genomtänkta politiska strategier i vissa avseende men inte i alla.

Vården som bedrivs hemma har ändrat karaktär under de åren sedan Ädel-reformen trädde i kraft 1992. Det är nog ingen som var med och tog beslut om Ädel att sjukvården skulle bli så komplex och teknisk i kommunen. Även  att dokumentationskravet skulle öka så lavinartat och att privata aktörer skulle finnas.

Vi i kommunen vårdar nästan allt!

Jag har satt påsdialys, vårdat bäbisar, unga cancerpatienter, vårdat den svårt multisjuka med hur många diagnoser som helst, den gamla döende, dementa, svårt psykiska patienten och de med funktionsnedsättningar av olika slag.  Jag har även blivit hotad och  fått ta svåra samtal om döendet och döden.

De som är bland det svåraste  som sjuksköterska är att råka ut för att vårda sin egen släkt, vänner, grannar, arbetskamrater och vänners anhöriga, det händer. Då gäller det att försöka vara professionell och jobba med sig själv.

För i den lilla kommunen där jag både arbetar och bor är det oundvikligt och det sker oftare för mig nu än när jag arbetade på sjukhuset. Det blir en annan etisk utmaning.

Det är ett annat sorts arbete i jämförelse med sjukhuset.  Och för mig har medfört ett intresse att driva och stärka sjuksköterskans roll i kommunen, både i sin plats i teamet och behovet av kompetens i form av bl.a specialistkunskap. Det får jag göra nu i mitt uppdrag som styrelseledamot i avdelning Västra Götaland.

Utifrån mina egna erfarenheter som sjuksköterska i den lilla kommunen är jag så stolt att vara delaktig i avdelning Västra Götalands stora arbete ”När vården flyttar hem” tillsammans med Robin, Haide och Tina i styrelsen.

Nu är rapporten vi har skrivit färdig och seminariet är fastställt. Arbetet med att ta fram rapporten har pågått i över ett år.

Det är som när man skall tapetsera ett rum. Förarbetet tar mer tid än att sätta upp tapeterna. För oss är rapporten vår tapet.

Rapporten ” När vården flyttar hem” är en del i vårt arbete.  Seminariumet den 2/4 är en annan del.

sem_webb_540_300

När vi insåg rapportens omfång och även också att det var synd och inte fördjupa sig lite till blev idén med ett seminarium som grädden på moset. Nu bara vi håller tummarna att sjuksköterskorna, politikerna och tjänstemännen kommer.

Utifrån rapporten har vår grupp även fått en debattartikel  i Göteborgs Posten publicerad på temat. Vårdfrågorna är heta som aldrig förr. Nu gäller det att hålla liv i debatten och att det blir den stora valfrågan 2014.

Vi har försökt göra ett litet bidrag med vår rapport.

 

Ha det bäst

Marianne Brindbergs

Inflytande och utveckling ger sjuksköterskor mer livsbalans

Jag måste få rekommendera en sida på nätet:
www.suntliv.nu
Det är de fackliga organisationerna i samverkan med Sveriges Kommuner och Landsting samt Pacta som står bakom sidan.  Den 10 december 2013 publicerade de:

Bättre livsbalans med inflytande och utvecklingsmöjligheter

Författaren Eva Ekelöf hänvisar till en studie om sjuksköterskors arbetsvillkor i Europa. Även svenska sjuksköterskor har ingått i undersökningen. Målet med undersökningen är att ta reda på vad man kan göra åt den sjuksköterskebrist som finns och som verkar bli allt värre.
Många lämnar sitt yrke, av olika skäl: arbetssituation, lön, konflikt mellan arbetsliv och privatliv.

När det gäller konflikten mellan arbetsliv och privatliv så är det enligt studien tre faktorer som får sjuksköterskor att fundera på värdet att vara kvar i vården.

1. Känner sjuksköterskorna sig delaktiga i de beslut som tas på sjukhuset?
2. Är bemanningen tillräcklig för att sjuksköterskorna ska kunna göra sitt jobb?
3. Har sjuksköterskorna möjligheter att utvecklas på jobbet och göra karriär?

De tre frågorna kan sammanfattas i: Rätten till hållbart arbetsliv.
Känner jag inte att min kunskap tas tillvara och att jag inte får vara delaktig i de beslut som tas på sjukhuset?
Går jag hem efter avslutat arbetspass med samvetsstress för att jag inte har räckt till, kunnat göra det som jag vet att patienterna skulle behöva, men som jag tvingats prioritera bort för att ta hand om en annan patient som varit mer akut?
Finns det ingen möjlighet för mig att bli specialist på min enhet eller är kompetensutvecklingen eftersatt då det inte finns tillräckligt med sjuksköterskor för att släppa någon på utbildning?

Svar på frågorna ovan är frågor som Vårdförbundet arbetar för!
Att sjuksköterskors kompetens ska tas tillvara när beslut fattas.
Att bemanningen är tillräcklig på avdelningar/mott så att sjuksköterskor kan göra det de är ytterst kompetenta att göra.
Att sjuksköterskor har rätt till betald specialistutbildning och att kompetensutvecklig premieras.

Det bidrar till ett hållbart arbetsliv där våra medlemmar orkar och känner det meningsfullt att vara kvar i vården

Så politiker och arbetsgivare i SKL och Pacta; läs artikeln och reflektera.

Ps Förslagen är hållbara även för biomedicinska analytiker, röntgensjuksköterskor och barnmorskor! DS.

Håll två tankar i huvudet

På 20 år har extrem fattigdom halverats! Det har minskat från 40% till 20%. Det hade jag ingen aning om. Inte heller att 80 % alla 1-åringar i världen får mässlingvaccin. Jag vet numer att flickor i snitt går 7 år  i skolan . I Bangladesh har nästan kvinnor och män lika lång skolgång.

 

Jag lyssnar på P1 och Hans Rosling som sändes vid jul.  Till mig strömmar kunskap om hur det står till i världen. Jag får kunskap genom statistik och vet lite mer.

 

Han tar död på myter.

Det föds mer barn i Sverige än i muslimska Iran och katolska Brasilien, antal barn har minskat i Asien. Jag känner att världen ändras till det bättre….men!

Unga framgångsrika kvinnor i Asien väljer bort barn. De har framgång i yrkeslivet men när det gäller jämställdhet är det sämre ställt.

 

De patriarkala i samhället är starkt. Visst får kvinnor utbildning och är framgångsrika men inte i hemmet.

Han refererar till Malala, den unga muslimska kvinnan från Pakistan som blev skjuten i huvudet bara för att hon ville gå i skolan. Främsta orsaken till att både flickor och pojkar inte går i skolan är att de måste arbeta pga. fattigdom och den andra orsaken är enligt Malala kulturella tabun som minskar flickors möjligheter att gå i skolan även om det är möjligt.

Malala 2

 

Hans Rosling säger att skolgång inte är ett mått på jämställdhet, snarare tvärtom. Kvinnor får inte utbilda sig inom högre studier, ta det arbete de vill, hotas av våld, våldtäkt och tvingas gifta sig än tidigare.

 

Han menar på att jämställdhet är en separat kamp vid sidan om rätt till utbildning, demokrati och ekonomiska framsteg.  Vanligaste orsaken till dödsfall för kvinnor mellan 15 och 19 år i världen är självmord. I Vietnam är inte orsaken till självmord djup depression utan ångest och förtvivlan över att inte kunna bestämma över sig själv. Självmord är den yttersta protesten över det oacceptabla.

 

Hans sista ord ”Håll två tankar i huvudet, världen har blivit bättre men den är inte bra”

 

Det som ringer i huvudet på mig efter programmet är inte att vi har gjort stora framsteg med minskad barnadödlighet, minskad extrem fattigdom samt att flickor och pojkar går mer i skolan.

Istället ringer det att den separata kampen om jämställdhet som verkar vara en svårare nöt att knäcka. För här gäller det att ge plats till någon annan. Makt som förskjuts och makt som skall delas.

Ge plats och ta plats!

För läkarstudenterna i Örebro är det att protestera över att sjuksköterskestudenterna inte har samma villkor som dem.  Sjuksköterskestudenterna HAR protesterat. https://www.vardforbundet.se/Agenda/Pressrum/Debattartiklar/Ar-lakarstudenter-viktigare-an-sjukskoterskestudenter/

 

Avlutar nästan som Hans Rosling ”Håll två tankar i huvudet, jämställdheten har blivit bättre i Sverige men den är inte bra”

Ha det bäst! Marianne Brindbergs