Sommar inom vården betyder högsäsong för den ”frivilliga beordringen”.

Sommar inom vården betyder högsäsong för den ”frivilliga beordringen”.

Kan man kalla det annat, när vi frivilligt skriver vårt namn på listan med extra pass som chefen hänger upp på lämplig plats, trots att vi redan fullgjort vårt arbetstidsmått? För på vilket anställningsavtal står det: anställningsgrad 100% + obestämd mängd övertid?

Många av oss lever i en verklighet där listan med extrapass ständigt hänger uppe eller mass-sms med vakanser dagligen piper till i mobilen. En del har tur och ser detta bara under sommar tid.

Att hänga upp en lista eller skriva mass-sms är chefens sätt att slippa beordra sin hårt ansträngda personal. Därigenom sparar chefen tid och slipper konfrontation med redan trötta arbetstagare. Men det är också ett sätt att få sina anställda att känna att de kan påverka sin arbetssituation. På detta sätt kan vi nämligen själva bestämma vilket extra-pass vi kan tänka oss ta. Men vad blir effekten om en kollega tydligt deklarerar att hen inte tänker ta några extra-pass? Blir det accepterat i gruppen eller riskerar man att kallas okollegial? Kommer det synas i lönekuvertet, att hen inte är lika ”flexibel” som resten av gruppen? Eller var det inte frivilligt?

Problemet med att frivilligt ta extra arbetspass är att det inte syns att vi har för låg bemanning. Det ger inte arbetsgivaren det incitament som behövs för att investera i en högre bemanning, det löser sig ju. När vi skriver upp oss utan att först invänta en beordring så har vi just talat om att vi inte behöver vara fler. Det som i vanliga fall ses som goda egenskaper, nämligen att vara ansvarstagande, lojal och ”ställa upp”, binder här ris till egen rygg. Vi behöver lära oss att vi inte har verksamhetsansvaret. Vi ska bara ta ansvar för patienten framför oss, patienten som står i kö är arbetsgivarens och politikernas ansvar. Vi ska ta ansvar för patienten här och nu, och ett sätt är att göra arbetsgivaren uppmärksam på de brister som finns. Är vi för få för att klara den dagliga verksamheten, ja då är den dagliga verksamheten för stor. Då är det verksamheten som måste bli mindre, inte vi som ska låtsas vara fler.

För vad skulle hända om hela Sveriges alla sjuksköterskor, barnmorskor, biomedicinska analytiker och röntgensjuksköterskor en given månad inte tog några frivilliga extra-pass?

Då skulle vi med all önskvärd tydlighet visa hur oumbärliga vi är.

Lene Lorentzen

Vet du vem jag är?

BiancaJag är doldisen i vården. Jag är den som ser till att du får svar på ditt blodprov. Jag tar hand om provet och till att rätt analyser görs. Jag ser till att du kan lita på svaret, att metoden fungerar och att vi gör på rätt sätt. Jag är den du kan ringa till när du funderar på vilket rör som skall användas eller vilka prover som skall tas. Jag ger dig snabba säkra svar så att du kan behandla patienten på bästa sätt.

Jag är också den som ser till att det finns blod att ge när någon kommer in efter en stor olycka. Att blodet är testat och friskt. Och att blodgivarna känner sig välkomna, så att de vill fortsätta att ge. Jag ser till att rätt blod lämnas ut när även om det är bråttom eller mitt i natten.

Jag är den som tar hand om de prover du skickar för att se vad det var för celler i det där födelsemärket du skar bort, eller i provet du tog från patientens tarm. Jag ser till att provet hanteras på bästa sätt, och jag skär till lagom tjocka snitt så man kan titta på provet i ett mikroskop. Jag kan färga ditt prov så att man skilja en cell från en annan. När du behöver snabbsvar under en operation är jag där och tar hand om ditt prov.

Jag är den du vänder dig till när du misstänker en smittsam sjukdom, eller inte vet vilken antibiotika du skall använda. Jag gör odlingar och kontrollerar sedan vilken bakterie som gjort patienten sjuk. Jag analyserar urin, faeces och sputum som du skickar till mig. Om jag hittar bakterier i en blododling så larmar jag så du kan sätta in en snabb insats.

Jag är den du skickar patienten till när du funderar på vad som är fel. Jag undersöker lungornas funktion, jag kontrollerar hur urinblåsan fungerar. När du inte lyckas hitta någon dopplersignal på foten så skickar du patienten till mig för att mäta tåtryck, ankeltryck och lårtryck. Jag läser in långtids-EKG och är med patienterna när de gör ett arbets-EKG. Om en patient är medvetslös så kommer jag till dig och kör ett EEG för att hjälpa dig att hitta vad som är fel. Jag är den som kör ultraljud på halskärlen för att hitta om stroken berodde på en propp, och den som kartlägger venerna på benen inför en operation. När du vill veta hur bra hjärtat slår eller om det finns några klaffläckage så är det jag som håller i ultraljudsproben.

Jag är en viktig del i tumörutredningar och utför de nuklearmedicinska undersökningar du behöver för att kunna behandla patienten. Jag arbetar med öppna strålkällor och gör beredningar i LAF-bänk bakom blyglas för att kunna bereda rätt preparat. Jag står och håller i handen på mannen som är rädd och tycker det är obehagligt att ligga under gammakameran, eller tröstar och lyssnar på den unga kvinnan som är rädd att cancern har spridit sig. Jag tar hand om små barn och oroliga föräldrar.

 

Jag gör allt detta och oändligt mycket mer. Vet du nu vem jag är?

Jag är den Biomedicinska Analytikern på Klinisk Kemi. Jag är den Biomedicinska Analytikern på Transfusionsmedicin. Jag är den Biomedicinska Analytikern på Mikrobiologi, eller den som är på Patologen. Jag är den Biomedicinska Analytikern som arbetar på Klinisk Fysiolog, på Nuklearmedicin eller på Neurofysiologi. Jag är den Biomedicinska Analytikern som arbetar på vårdcentralen eller kanske på hjärtmottagningen. Jag finns överallt i vården och är inblandad i alla vårdprocesser. Det går inte en dag utan att du använder dig av min kunskap.

Så nu hoppas jag att du vet vem jag är!!

Bianca Bugge leg. Biomedicinsk Analytiker

Klinisk Fysiologi / Nuklearmedicin

Hur är det att jobba som biomedicinsk analytiker på Patologiska laboratoriet?

bma_5Som biomedicinsk analytiker är du sjukvårdens detektiv. Om man är intresserad av människokroppen och nyfiken på vad som ligger bakom proverna, är Patologiska laboratoriet den perfekta arbetsplatsen.

Till skillnad från vanliga vårdmottagningar träffar vi oftast bara en liten del av patienter – eller rättare sagt små fragment av människokroppar. Prover kan vara från stora som små operativa ingrepp, där man söker en diagnos för att kunna gå vidare med behandling. Vi arbetar oftast med material från levande människor, även om obduktion och bårhus tillhör vår verksamhet.

Analyserna utgår också från kroppsvätskor och cellutstryk, till exempel från gynekologiska cellprovskontroller. Prov prepareras, färgas och diagnostiseras i mikroskop.  Oftast handlar det om att analysera misstänkta fall av cancersjukdomar eller andra sjukliga förändringar i vävnader. När en patient har opererats skickas ett vävnadsprov från tumören med en remiss till patologen. Ibland krävs det mycket snabba svar från patologen under en pågående operation.

Om du har misstanke om att vara cancersjuk så vill du få behandling så fort som möjligt. Det ina hantverket som gör det möjligt att diagnostisera görs av oss biomedicinska analytiker. Även om hantverket är baserat på över 100 års metoder, går utvecklingen fort framåt. Varje år lär vi oss nytt, tekniken utvecklas. Som biomedicinsk analytiker på Patologen har vi ett mycket manuellt och omväxlande arbete.

Jobbet är så fantastiskt innehållsrikt och det finns så många olika vägar att välja!

Biomedicinska analytiker på Laboratoriet för klinisk patologi och cytologi
Södra Älvsborgs Sjukhus

Hur är det att jobba som biomedicinsk analytiker på Blodcentralen?

bma_4Blodcentralen förser sjukvården med blod. Blodkomponenterna är livsviktiga för våra patienter vid såväl olyckor som sjukdom. Blodet kommer från våra fantastiska blodgivare och blodet genomgår flera noggranna tester och bearbetas innan det kan ges till patienten. Noggrannhet och säkerhet är våra ledord.

I skolan tyckte jag det var roligt med biologi och kemi och jag gillade att laborera. Att fortsätta studera dessa ämnen inom det humana området kändes väldigt spännande. Och det var det! Att lära om hur kroppen fungerar ända ner på molekylärnivå är jätte intressant.

Yrkeslivet är intensivt och omvälvande. Tekniken och forskningen går ständigt framåt och yrket utvecklas snabbt. Det är mycket tillfredsställande att efter en arbetsdag veta att vårt arbete hjälper sjuka människor till en bättre livskvalité och att vårt arbete är en viktig del i att rädda liv!

Biomedicinsk analytiker på Blodcentralen
Södra Älvsborgs Sjukhus

Hur är det att jobba som biomedicinska analytiker på Nuklearmedicin?

bma_6Jag hade redan läst ett år på biologiprogrammet i Irak och tänkte nu fortsätta inom samma område, när jag kom till Sverige. Jag har jobbat med människor hela mitt liv och ville fortsätta med det.  Jag valde därför Biomedicinsk analytikerutbildningen eftersom den är en blandning mellan teknik och undersökningar av människor, direkt och indirekt. Efter första studieåret föll valet på klinisk fysiologi inriktningen, där man arbetar med stor närhet till patienterna, något jag önskar.

Nu arbetar jag på Nuklearmedicin på Södra Älvsborgs Sjukhus och varje dag är en ny utmaning med varierande arbetsuppgifter.

Biomedicinsk analytiker på Nuklearmedicin
Södra Älvsborgs Sjukhus

Hur är det att jobba som biomedicinsk analytiker med inriktning klinisk fysiologi?

bma_7För snart 7 år sedan satt jag hemma och bläddrade i kurskatalogen för Göteborgs universitet och funderade på vad jag ville göra i framtiden. Jag hade tidigare arbetat inom vården som vårdbiträde, och visste att jag trivdes bra med detta, så när annonsen om biomedicinsk analytiker dock upp kände jag direkt att jag det var något för mig.

När jag började på programmet var det laboratoriemedicin som låg mig varmast om hjärtat men allt eftersom det genomsamma utbildningsåret gick fastnade jag mer för den kliniskt fysiologiska inriktningen. Dels för att jag gillade patientkontakten, men också för att valmöjligheten var så stor inom klinfys med flera olika undersökningar som lockade.

Idag 7 år senare har jag jobbat som biomedicinsk analytiker på Hjärtmottagningen/Klinfys i Borås i ca 4 år och stortrivs på jobbet. Det bästa med jobbet är att man som BMA kan utföra så många olika undersökningar och därmed också får träffa olika patientgrupper, vilket gör att man får stor variation.

De undersökningar som jag utför är ultraljud på hjärta och kärl, olika typer av EKG och blodtrycksmätningar samt ENG (Elektro Neurografi). I Borås finns även möjligheten att lära sig undersökningar som EEG, Holter, NIE, lutningstest och pacemakerkontroller. För mig är det också viktigt och spännande att ha ett yrke där forskning och teknik hela tiden går framåt och man får gå på utbildningar för att lära sig de nyaste rönen.

Förutom att man som BMA kan utvecklas genom att läras göra fler undersökningar har det nu också börjat talas om att starta en vidare utbildningsmöjlighet som specialist-BMA runt om i landet. Det finns även goda utsikter att fortsätta klättra och jobba som chef.  Detta är något som jag har gjort och sedan ett halvår tillbaka har jag arbetat som biträdande vårdenhetschef på vår mottagning, men ”bara” till 50 %, då jag inte är beredd att släppa taget helt om patientarbetet och ultraljudsundersökningarna.

Biomedicinsk analytiker på Klinisk Fysiologi
Södra Älvsborgs Sjukhus

Hur är det att arbeta som biomedicinska analytiker på Laboratoriet för klinisk kemi?

bma_2Biologi och kemi har alltid varit intressant, så när jag hittade det biomedicinska analytikerprogrammet så kändes det värt att satsa på. Jag har inte ångrat det en enda dag och under mina 3,5 år som biomedicinsk analytiker har det alltid känts roligt att gå till jobbet.

Att arbeta som biomedicinsk analytiker är roligt och stimulerande eftersom man möter nya utmaningar, både tekniskt och analytiskt. Man utvecklas ständigt eftersom man ständigt lär sig. Utmaningarna man stöter på kan vara allt från ett instrument som strular till att något i ett patientprov interfererar med analysen. Man måste lösa dessa ”problem” genom att felsöka, konsultera varandra och dra nytta av varandras erfarenheter och kompetens. Därigenom lär man sig och skaffar sig erfarenhet och en större trygghet i sin yrkesroll.

På klinisk kemi varieras arbetet mellan de fyra sektioner som är öppna dygnet runt. Därutöver finns specialsektioner som är öppna på vardagar, för till exempel allergi-, hormon- och proteinanalys. Den första sektionen proverna anländer till är provinlämningen. Varje dag registreras och sorteras ca 2600 prover som sedan fördelas till de övriga sektionerna.

Hematologisektionen är en av sektioner som alltid är öppen och här är arbetet alltid lärorikt. Celler analyseras i instrument men ibland krävs manuell bedömning i mikroskop, beroende på provmaterial och hur provet ser ut Till skillnad från hematologin som stundtals kan innebära en del manuellt arbete är rutinsektionen automatiserad. Provbanan centrifugerar och transporterar prover till och från instrumenten på sektionen för att sedan förvara dem. Akutsektionen inrymmer koagulation och en rad andra analyser, bland annat hjärtmarkörer, läkemedelskoncentrationer och urinstatus.

Hur ser en biomedicinsk analytikers framtid ut? Jag hoppas och tror att vår framtid kommer vara full av utveckling, åt många olika håll. Nya utmaningar, kanske i form av att vår profession kan fungera som diagnostisk partner; vi kan med vår kompetens om metoder och analyser ge ett stöd vid diagnossättning och uppföljning på patienter. Kanske kommer vi att behöva fler specialistutbildade BMA som bedömer delar av de provsvar som läkare gör idag? Men vi kommer säkerligen också möta nya metoder, nya tekniska utmaningar. Jag menar, om vi ser 40 år tillbaka på laboratoriearbetet och fram tills nu så har det skett enorma förändringar! Så varför stanna nu?!

Biomedicinska analytiker på Laboratoriet för klinisk kemi
Södra Älvsborgs Sjukhus

Vad gör vi cytodiagnostiker?

bma_1Har ni någonsin tänkt på vad som händer med era prover när ni vänder er till sjukhuset för utredning av någon sorts förändring i kroppen? Vilka är vi som ligger bakom era provsvar?

Här har ni oss; cytodiagnostiker, som jobbar på SÄS för er skull. Vi finns nära er för att skydda er från lättare till svårare cellförändringar.

Vad är cytologi? Det är läran om celler. Vi tittar på cellernas utseende, form och storlek i mikroskop, för att upptäcka tidiga cellförändringar hos symtomfria patienter och undvika vidare utveckling av förändringen i senare skede. Hos cancerpatienter för att identifiera cancerformen samt ursprungliga ställen, där cellförändringarna härstammar från (metastaser).

Du som är kvinna mellan 23- 60 år, har du koll på dina cellprovskontroller vart tredje och efter 50 år vart femte år? Visste du att vi kan hjälpa dig och upptäcka cellförändringar i livmoderhalsen? Har du varit på mammografi och gjort eventuellt ultraljud? Oroa dig inte! Vi cytodiagnostiker tar hand om dina prover. Vi tittar på dina celler i mikroskop och tillsammans med patologläkare ger vi dig säkraste svaret.

Är du man som ska undersökas för infertilitetsutredning? Har du inga tankar om att bli pappa en gång till? Då kan du vända dig till oss för att göra spermaanalys. Vi tittar på små grabbar och tjejer i mikroskop och ser om de är lika busiga och rörliga samt fina och tillräckliga i antal som de skall?! Men ibland måste man tyvärr säga nej till grabbarna och inte låta dem växa upp och bli stora. Då är vasektomi sista valet. Utöver de rutinmässiga prover tittar vi även på proverna från kroppsvätskor (urin, urinblåsa, lunga, buk med mera) samt från små och stora förändringar, som till exempel en knöl på kroppen.

Vi är glada över att ha kunnat hjälpa många människor.  Glöm inte dina regelbundna hälsokontroller.

Cytodiagnostiker på Laboratoriet för klinisk patologi och cytologi
Södra Älvsborgs Sjukhus

Vad gör en biomedicinsk analytiker på Laboratoriet för klinisk mikrobiologi?

bma_3Varför mikrobiologi?

Det är dessa hyresgäster man tittar, luktar och till och med klämmer på, för att ta reda på om patienten behöver få antibiotika, och i så fall vilken sort. Visst tålamod är en bra egenskap vid denna kontakt. Trots att tekniken även gått framåt på ett mikrobiologiskt laboratorium så växer inte de små liven fortare än de själva vill. Nu vet ju vi alla att det är patientens bästa vi hela tiden ska ha för ögonen, så med teknikens hjälp och med vad vi vet om patienten, ska vi så snabbt det går prestera ett för patienten relevant resultat.

Mikrobiologi är stort! Det är alltid något på tapeten som har med mikrobiologi att göra. Är det inte influensa, vinterkräksjuka, så är det diverse sjukdomstillstånd och allergier där virus och bakterier (vi bär på) tros ha betydelse.

Sedan är det ju inte allt som går att odla, utan kräver att man hittar agens på mer indirekt sätt. Det vill säga, har jag antikroppar mottill exempel Borrelia, Röda hund? Bär jag på smittsam sjukdom utan att veta om det?

Det är sådana svar vi kan leverera från mikrobiologen. Forskning i all ära, men de gånger man har direkt kontakt med patienter som står rådlösa och man kan hjälpa dom, då är det roligt att jobba. Likaså när man får riktigt god kontakt med övrig personal på sjukhuset och löser saker ihop, då får man lön för mödan. Och jag hoppas på att laboratoriet ska få en större roll och lyckas komma ut med budskapet, att vi är till för att hjälpa inte bara som service där man skickar in prov. Att laboratoriet inte är en isolerad liten enhet som levererar provsvar, utan enheten man kan föra dialog med. Allt för patientens bästa.

Biomedicinska analytiker på Laboratoriet för klinisk mikrobiologi
Södra Älvsborgs Sjukhus

Både stolta och biomedicinska analytiker!

I veckan har våra biomedicinska analytiker sin yrkesdag, 15 april. De firar sin yrkesdag den 15 april. Under veckan kommer Västbloggen att publicera gästbloggar som är skrivna av biomedicinska analytiker. De vill berätta om sitt yrke och sin vardag. Biomedicinska analytiker är fantastiskt stolta över sitt arbete. Stolta och viktiga för svensk sjukvård. Först ut är Kristin Lovén, biomedicinsk analytiker och sitter även i IBLs styrelse. (Institutet för biomedicinsk laboratorievetenskap)

Grattis alla biomedicinska analytiker! Grattis till svensk sjukvård som har er! / Marianne

 

Under en utbildningsdag för ett par år sen fick vi lyssna på en föreläsare som talade om hur stolta vi ska vara över vårt jobb.

Inget fel i det, det ska vi verkligen vara!
Det var däremot lite obekvämt att han utgick ifrån att vi inte var stolta. Hans synvinkel var att vi skulle rycka upp oss, sträcka på oss, tänka på hur stor nytta vi gör för patienterna, samhället och sjukvården. Hans utgångspunkt verkade vara att vi var trötta, ledsna, missnöjda och omedvetna om vårt eget värde.
Och visst är vi det ibland. Trötta på att jobba extra eftersom det inte finns vikarier som kan hoppa in och ta över våra specialiserade arbetsuppgifter. Ledsna för att karriärvägarna för en biomedicinsk analytiker är så få. Missnöjda med avseende på vår löneutveckling.
Men jag känner mig samtidigt stolt.
Jag vet att jag gör ett bra jobb. Jag vet exakt hur mycket jag bidrar med till patienten, samhället och sjukvården.
Jag har specialkunskaper som gör att jag på egen hand kan bedöma de undersökningar jag genomför. När jag möter patienter och anhöriga har jag chansen att dela med mig av det jag kan, och jag kan bidra till att okunskapen minskar. Studenter och läkare under utbildning på olika nivå fascineras över mina arbetsuppgifter, och jag känner mig stolt och glad över att min profession.

Kristin Lovén

Kristin Lovén

Jag vet faktiskt inte varför föreläsaren utgick ifrån att jag inte är stolt. Kanske känner han inga biomedicinska analytiker.
Kanske behöver vi själva bli bättre på att tala om vad vi är. Både stolta och biomedicinska analytiker!
Vår yrkesorganisation IBL (Institutet för biomedicinsk laboratorievetenskap) anordnar på den internationella biomedicinska analytikerdagen, 15 april, en manifestation online. Häng på!
Meningen med manifestationen är att vi ska visa hur många stolta biomedicinska analytiker vi är! Gå till IBL:s hemsida och skriv ut ett litet plakat att hålla upp. (Eller plocka fram senaste numret av IBL:s tidning Laboratoriet och leta upp sida 29!)
Ta en bild på dig och kollegorna, eller på dig själv, tillsammans med plakatet och dela det stolta fotot på de sociala medier du använder! Facebook och Instagram är platser där jag hoppas få se många stolta biomedicinska analytiker den 15 april – och varför inte andra dagar?
/Kristin Lovén, biomedicinsk analytiker inom klinisk fysiologi, SU/Östra sjukhuset Göteborg