Varför kan man inte jobba heltid.… det kan ju alla andra?
Det är mycket snack om nattarbetstid, förkortad arbetstid, 6 timmars arbetsdag, sänkt heltidsmått….osv osv osv. Men är det inte helt sjukt att vi som arbetar i vården inte kan arbeta 
normal arbetstid utan att faktiskt riskera vår egen hälsa.?? Och är det inte ännu knasigare att man först NU börjar inse fördelarna med att förändra synsättet kring när och hur mycket vi arbetar och faktiskt ser fördelarna med ett nytänk kring vad heltid egentligen är; fördelar som kommer i form av lägre sjukfrånvaro, ökad arbetsglädje och inte minst, i ett rekryterande syfte.
Men tillbaka till det där med varför man faktiskt inte vill, kan eller bör arbeta heltid i vården. För det första bedrivs vården 24-7. Det är inte så att IVA slänger ut sina nedsövda intuberade patienter och flexar hem klockan 17, eller att akuten bara har förlängda öppettider i samband med löneutbetalningen.
Nej, på onkologen finns det sjuksköterskor även efter kl 19 en tisdagkväll, barnmorskorna står redo att förlösa vid 03 en måndagsnatt, proverna analyseras av biomedicinska analytikern på lördagar också och röntgen stänger inte av alla apparater och skickar hem sina röntgensjuksköterskor bara för att det är Julafton. Vi jobbar dygnets alla timmar, året om. Och om man ska klara av att arbeta när resten av familjen sitter hemma framför TV:n och fredagsmyser, när grannen ligger och snarkar i sin säng om natten och när nyårsraketerna glittrar över hustaket, ja då krävs det att schema och återhämtningstid är inplanerade så man inte riskerar att drabbas av fysiska eller psykiska besvär orsakade av just arbetstiden.
Men faktum är att det inte bara behöver handla om att arbeta obekväm arbetstid eller den vetenskapligt klarlagda risken men oregelbundna arbetstider. Det är också krävande att arbeta med människor som befinner sig i svåra situationer, i livets slutskede, vid livets höjdpunkt eller den djupaste sorgen. Vi ska finnas där för den döende gamla patienten, stödja den sörjande partnern som levt med sin älskade under en hel livstid, vi ska smärtlindra och samtala med den svårt cancersjuka och prata med närstående på ett empatiskt och professionellt sätt, genomföra provtagningar och undersökningar på människor som befinner sig i jobbiga, utsatta lägen i livet, som varit med om trafikolyckor, precis förlorat ett barn eller nyligen fått en diagnos på en obotlig sjukdom.
Hur gör man för att kunna stänga av alla tankar vi bär med oss när arbetsdagen är slut, hur rensar vi och vänder fram till nästa blad för att starta upp morgondagens arbetspass med nya patienter, känslor och pressade situationer?
Genom att få tid för återhämtning.
Vi behöver återhämtning för att klara av att arbeta när ni andra sover, dansar runt Midsommarstången eller är hos vänner på söndagsmiddag. Vi behöver återhämtning för att låta kroppen ta igen sig efter att ha ställt om sig från den normala dygnsrytmen och inte sett dagsljus på flera dagar. Och vi behöver tid för återhämtning för att orka möta brukare, patienter och anhöriga i deras behov av en god och säker vård.
Vinsten med att kunna erbjuda hälsosamma arbetstider är betydligt större än eventuella kostnader för att förändra och ställa om. Det är en investering för både medarbetare, anhörig och patient som kommer att löna sig för hela vårt samhälle. Vi har faktiskt inte råd med något annat.
Åsa Mörner
Leg. barnmorska och sjuksköterska
Kommentarer
Det går inte längre att kommentera på det här inlägget.
Tack för en bra men kanske lite väl överdriven beskrivning.
Ditt perspektiv stämmer väl överens med det stora akutsjukhuset men inte så väl med det mindre landsortssjukhuset.(I generella termer givetvis)
Likväl i grunden en adekvat beskrivning.
Min fråga är vad ditt inlägg föreslår?
Är det fler händer på golvet?
En högre lön?
6 timmars arbetsdag?
Hur vill du finansiera detta?
Vad är just ditt förslag?
Om ett konkret förslag inte läggs fram kan inlägget annars tolkas som ett i ledet av de negativa destruktiva och trötta kafferastgnäll som frodas inom landstinget.
Det är just det ovan beskrivna som fick mig att lämna landstinget efter 15 år.
Jag orkade helt enkelt inte höra allt destruktivt gnäll av individer som aldrig gjorde något åt sin sitts.
Så åsa, vad är ditt förslag , hur kan landstinget behålla drivna och duktiga sjuksköterskor och på vems bekostnad?
( det bli alltid på någonsbekostnad)
Med vänlig hälsning,
Pelle
Hej Pelle och tack för att du läser vår blogg!
Det är ju som sagt en blogg, vilket alltså skiljer sig från ett politiskt dokument där man presenterar konkreta förslag och åtgärder i ett stramt format. Tanken med vår blogg är att den ska spegla känslor och personliga reflektioner för att kunna ge en mer levande bild av ett verkligt problem. Men visst finns det konkreta förslag! Vårdförbundet sitter just nu i centrala förhandlingar med SKL angående nattarbetstid- läs gärna på https://vardforbundetbloggen.se/avtalsbloggen/ där förhandlingschef Annelie Söderberg uppdaterar om förhandlingsläget.
I vårt län, Örebro finns tre sjukhus, varav två mindre. Min uppfattning är att problemen gällande arbetstider och brist på återhämtning genomsyrar samtliga och även våra övriga arbetsplaster så jag håller inte med om att det endast speglar de stora akutsjukhusen. Även kommunala verksamheter har rekryteringsproblem när det kommer till ”normal arbetstid” men det finns lyckade exempel där man förändrat synsättet kring vad ”heltid” innebär och då faktiskt fått betydligt fler sökanden till tjänster som tidigare inte fått några alls.
Inlägget är inte till för att gnälla. Inlägget är till för att förklara varför frågan om arbetstider är en av de viktigaste för Vårdförbundets 114 000 medlemmar. Det finns tyvärr tydlig statistik som visar att kvinnor inom vårdyrken är betydligt oftare sjukskrivna och en stor del handlar om press i arbetslivet, brist på återhämtning och oregelbundna arbetstider. Vi måste ta ett gemensamt samhällsansvar för att motarbeta ohälsan bland kvinnodominerade yrken eftersom det kostar samhället stora summor pengar. En förändring i arbetstid och återhämtningstid borde således vara en investering, inte en kostnad, då vi får ett minskat sjukantal och möjlighet att överhuvudtaget bibehålla och rekrytera högskoleutbildad personal som ex sjuksköterskor till vård och omsorg.
Exakt HUR arbetstidsförändringen ska ske kan det finnas många idéer till som måste baseras på vilken verksamhet man arbetar i. Som jag skrev i bloggen; den kostnaden som en förändring i arbetstiden ev medför motsvarar inte den kostnaden för samhället som finns í form av sjukskrivningar, vårdskador och kompetensbrist. Kanske ska 75% motsvara 100%? (http://sverigesradio.se/sida/artikel.aspx?programid=159&artikel=6208050) Och vad är rimligt när man arbetar natt och riskerar sin hälsa? Vi behöver mer forskning som kan visa hur vi minskar hälsoriskerna med oregelbunden arbetstid så vi kan fatta beslut baserade på vetenskap men vi måste även lyssna på de som arbetar inom vården. Finns det inga sökanden till tjänsterna så måste vi erbjuda något som lockar…
Trevlig söndag!
/ Åsa Mörner
Hej,
En tanke som slog mig är att ni kanske kan ta hjälp utav brandförsvaret som också jobbar skift.
Hur ser deras scheman ut tex då de får sin veckovila.
Mvh
Sandra
Hej Sandra!
Jag vet inte alls hur brandförsvarets schemaläggningar ser ut men om de har jobbat fram en bra variant så kan man absolut titta på den varianten.
Trevlig kväll!
/Åsa