Dags för förändring inom den kommunala vården!

Samtliga fackliga organisationer i Örebro kommun får ta del av, tycka till om o MBL förhandla politikernas budget för nästkommande år. Här är Vårdförbundets synpunkter;

Sedan resursfördelningsmodellen införts och ersättningen för varje timme sänkts med 100 kr i samband med införandet av LOV går inte hemvårdens ekonomi i balans och vi har idag ett stort underskott. Vi måste få en modell som fungerar utifrån verkligheten.

Färre än 15 % har valt alternativa utförare. Kommunen har det yttersta ansvaret och måste därför ha en marginal ifall någon ångrar sig, eller inte tycker det fungerar med det företaget de valt. Tom vår enda intraprenad i hemvården; Gillet, fick inte sin ekonomi att fungera, med detta ersättningssystem (det fungerade innan).

Brukartiden på 73 % är inte rimlig. Det blir för lite tid över till rapportering, planering, dokumentation, resor, APT, teamträffar, pauser o raster. LOV:en är inte konkurrensneutral eftersom de externa utförarna inte registrerar sin tid hos brukaren via TES mobil och de betalar inte sina anställda för resor mellan brukarna.

Vi är människor och vi jobbar med människor. Omvårdnadspersonalen är vår förlängda arm de ger oss signaler när det inte står rätt till och de bistår oss som legitimerad personal via delegeringar. De flesta vi vårdar i hemmen idag är multisjuka, och uttrycket ”liten tuva kan välta stort lass” stämmer bra in. Vi har behov av utbildade och erfarna undersköterskor som kan svenska språket, i både tal och i skrift. Tyvärr är det svårt att rekrytera och omsättningen på personal är emellanåt hög. Det är alldeles för många olika personer som är inblandade i vård och omsorg av de människor vi hjälper i hemmen idag.

Arbetsmiljön för omvårdnadspersonalen är inte ok. Ni pratar om rätten till heltid. Vem orkar arbeta heltid här? Ni lovade inför valet att minska på de delade turerna, istället försämras deras scheman och de får jobba fler delade turer. Örebro kommun är idag ingen attraktiv arbetsgivare för omvårdnadspersonal och undersköterskor.

Hur ska vi klara av vårt arbete om inte deras arbetssituation förbättras? Hur ska vi kunna leva upp till servicegarantierna, värdighetsgarantierna och hur ska vi kunna arbeta patientsäkert?

En meningsfull fritid bidrar till livskvalitet. Det finns många ensamma äldre människor idag i vårt samhälle. De piggare seniorerna tar för sig och för dem finns ett stort utbud. Men för de som har någon funktionsnedsättning, är utbudet inte så stort. De kan behöva en hjälpande hand, ett stöd vid förflyttning osv. utan att det ska kosta dem extra. Därför måste det finnas möjlighet även för dem att kunna delta i en gemenskap.

Kommunen är den största vårdgivaren. Region Örebro län har färre vårdplatser öppna idag än de hade i somras. Vården på sjukhus förkortas. Bättre och effektivare mediciner och fler och äldre som opereras gör att människan idag lever länge.Det ställer ökade krav på kommunen. Förr fanns det konvalescens, trots att vårdtiderna på sjukhus var längre. Dit fick framförallt äldre komma för att återhämta sig innan hemgång. De som är äldre och multisjuka kan därför idag behöva vård, omsorg och rehabilitering på en plats, där det i lugn och ro går att planera för en trygg hemgång. De flesta vill nog bo hemma så länge det går. Örebro kommun har också satsat på den modellen. Det måste också finnas vård och omsorgsboenden och platserna där förväntas öka, men vi behöver också fler korttidsplatser eller korttidsboenden, just av ovan anledning. Anhöriga som vårdar blir fler, och den vård och omsorg de utför är dygnet runt, dag efter dag. Ingen människa orkar detta i längden. Fler växelvårdsplatser och trygghetsplatser dit man kan få komma med kort varsel om behov uppstår. Vi behöver fler sjuksköterskor och framförallt fler med specialistutbildning som distriktssköterskor och geriatriksjuksköterskor i framtiden.

Antalet barn och ungdomar ökar rejält och det ställer stora krav på både förskola, grundskola och gymnasieskola. Samtidigt kommer det ställa stora krav på skolhälsovården. Barn med ojämlika uppväxtvillkor, barnfattigdom, ökat antal flyktingar och ensamkommande flyktingbarn. Flyktingbarnen har oftast inte fullgott vaccinationsskydd och det är mycket runt omkring dem som skolsköterskan får ta tag i. Allt detta tar mycket tid i anspråk. Tillgången på narkotiska preparat har ökat i samhället. Här måste alla ta ett krafttag mot att få till en attitydförändring bland ungdomar. Det är livsfarligt och kan ge men för livet. En skolsköterska är en legitimerad sjuksköterska med en specialistutbildning. Ta tillvara skolsköterskans kunskap och kompetens mer i skolan arbete.

En skolsköterska gör så mycket mer än sätter på ett plåster. En elev som kommer till skolsköterskan har kanske förkroppsligat sina problem. Det kan handla om huvudvärk, magont eller ont lite varstans. Genom att ta sig tid och prata, ställa ”rätt frågor” och få till ett förtroende kan det visa sig att det istället handlar om något helt annat. Skolsköterskorna har idag inte bara en skola, utan både två och tre skolor som de arbetar på, och de får åka emellan och på andra möten ex till BUP med sin egen privata bil. De borde självklart ha tillgång till en bil i tjänsten.

Christina Köhlström och Nadya Lehto Vårdförbundet avd Örebro