Stickskador i vården är vanliga. Exakt hur vanliga vet man inte. Tyvärr rapporteras inte alla stick-och skärskador in och det är därför omöjligt att säga hur många som utsätts. Ett enda stick riskerar att man utsätts för blodsmitta, såsom hepatit eller HIV.

Det går inte att se vem som bär på en smitta. Som vårdpersonal måste vi utgå från att alla är potentiella smittbärare och arbeta för att minimera antalet stick och skärskador.

Jag stack mig på en nål första gången när jag var sjuksköterskestudent. Jag läste termin ett till sjuksköterska och var ute på mina första kliniska studier. Förbrukade nålar förvarades i ett kärl som inte var avsett för det ändamålet och under ett nervöst ögonblick, sådana har man ganska gott om när man är student, stack jag ner min hand för att ta en nål inför provtagningen. Jag kände hur det stack till i fingret och drog snabbt ut handen. Panik! Jag blöder! Vad ska jag göra nu??  Min handledare, som inte var i närheten just då, sa att ”Vi känner i alla fall inte till någon blodsmitta här, bland våra patienter”.

 Föga tröst.

Jag var i upplösningstillstånd och fick inte det stödet jag hade behövt. ”Ska man inte anmäla någonstans? Finns inga rutiner vid stickskador?”.  Frågorna vällde upp inom mig och jag såg ett liv som HIV/ Hepatit B/Hepatit C bärare. Och jag som inte ens var färdigutbildad! Hur skulle jag klara av mitt arbete? Jag kommer att sticka mig hela tiden!

Jag har stuckit mig på en nål en gång till efter det tillfället. Det var under ett mycket stressigt och pressat arbetspass som barnmorska Jag har våndats i månader innan provtagningar och provsvar kommit in. Och vid varje tillfälle så har det varit bristande rutiner på respektive vårdinrättning.

Läs gärna om stickskador via Arbetsmiljöverkets hemsida http://www.av.se/teman/mikrobiologiska/risker/stick_skarskador/?AspxAutoDetectCookieSupport=1

 

Hur ser det ut på din arbetsplats? Har du stuckit/skurit dig på något någon gång?

Åsa Holm

Styrelseledamot avd Örebro

 

 

Följ avdelning Örebro i sociala medier!