Workshopen för förtroendevalda biomedicinska analytiker som hölls förra onsdagen blev mycket lyckad. Syftet med eftermiddagen var, som jag tidigare skrivit, att gemensamt börja diskutera de utmaningar vi har framför oss (brist på biomedicinska analytiker, höga pensionsavgångar, svårigheter att rekrytera till programmet och demografiska och organisatoriska förändringar). Men, i stället för att fokusera på hoten och utmaningarna, var uppgiften att lägga 80 % av diskussionen på de möjligheter som faktiskt finns.

Agneta Collianders berättade om masterutbildningen i klinisk biomedicinsk laboratorievetenskap som startar till hösten, men det som väckte ett stort antal frågor och intresse var hennes beskrivning av de tjänstestrukturer som hon håller på att arbeta fram. I denna beskrivning finns många nivåer på biomedicinska analytiker, grundutbildade, specialistutbildade, biomedicinska analytiker med masterexamen och disputerade. Förutom chefsnivåerna.

I gruppdiskussionerna som genomfördes kom det fram mycket. Det var olika förslag och idéer om vikten av att synliggöra biomedicinska analytikers kompetens, den som finns men som inte alltid är känd utanför laboratoriets väggar. Det talades bland annat om nationell samsyn avseende professionen och hur var och en, kan lobba för våra frågor. Som förtroendevald är man faktiskt ledare och behöver visa vägen.

I prioriteringen av vilken eller vilka frågor vi behöver lägga störst fokus på blev ”Diagnostisk Partner” det som framstod allra tydligast. Diagnostisk Partner eller Diagnostisk Samarbetspartner, är ett begrepp som är framtaget av den danska organisationen för biomedicinska analytiker, DBIO. Diagnostisk Partner är ett nytt perspektiv på professionen. I Danmark har detta kommit att handla om att biomedicinska analytiker ingår i patientflödet på mottagningar och kliniker, bidrar med sin kompetens till effektivisering och kvalitetssäkring, med patienten i fokus. Biomedicinska analytiker samarbetar och kommunicerar med de andra professionerna i hälso- och sjukvård och visar på den kompetens som behöver komma patienten till del än mer. Diagnostisk Partner handlar inte om att alla biomedicinska analytiker ska lämna laboratorierna, men att alla ska känna till tankesätt och arbetet. Detta kommer att ställa krav på ny kompetens, så som kommunikation och pedagogisk förmåga.

Detta var ett första steg i diskussionen om vår framtida roll.

Som Carin Nilsson, biomedicinsk analytiker, verksamhetsutvecklare vid laboratoriemedicin i Umeå och  Årets Biomedicinska analytiker 2012 säger; Biomedicinska analytiker kan!